Krimkhanatet

Från Rilpedia

Version från den 4 maj 2009 kl. 20.45 av TXiKiBoT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Krimkhanatets utbredning omkring år 1600

Krimkhanatet var ett krimtatariskt khanat som uppstod på Krimhalvön i och med uppdelningen av Gyllene horden år 1430 och bestod fram till den ryska erövringen 1783. Dess huvudstad var Bachtjysaraj.

Samtidigt med andra folkslag hade stammar av turkfolk, som tillsammans med mongoliska stammar utgör grunden till vad som idag är krimtatarer, levt runt halvön sedan hunnernas tid. Under 1200-talet etablerade dessa sig i de norra och centrala delarna av halvön. Bland dessa turkfolk fanns en liten befolkning karaimer som främst levde kring fortet Çufut Qale (även Qırq Yer). Islam etablerades på halvön år 1315.

Då Gyllene horden försvagats efter förlusten mot Timur Lenk år 1395, började turkfolken på halvön sträva efter självständighet. År 1428 kom Haci Giray, en ättling till Djingis khan tillika pretendent till Gyllene hordens tron, till Krim från sin exil i Litauen och hade 1430 tagit makten över turkfolken på halvön. Efter det att ett långt krig för Krims oberoende förts kunde Haci Giray upprätta ett eget rike, år 1441 eller 1443. Han flyttade sitt residens från Çufut Qale och han och hans efterföljande regerade Krimhalvön och dess omgivningar (med undantag för några genuesiska besittningar) från Bachtjysaraj på centrala Krim.

De genuesiska handelsstäderna på halvön erövrades år 1475 av den osmanske generalen Gedik Ahmet Pascha, under sultan Mehmed II regering, och den krimske khanen Mengli Giray, som hoppats kunna bevara sin självständighet, fördrevs. Krimkhanatet tvingades acceptera osmansk suzeränitet och från och med 1478 var de krimska khanerna nominellt underställda såsom vasaller till Osmanska riket. Mengli Giray kom senare åter till makten sedan han erkänt vasallskap till sultanen, accepterat att betala tribut och att mobilisera på sultanens begäran. Sålunda var krimtatarerna åren 1497-1498 på osmansk begäran behjälpliga vid besegrandet av de polska trupper som trängt in i Moldavien.

År 1502 besegrade Krimkhanatet den siste khanen av Gyllene horden, vilket beredde vägen för Tsarrysslands erövringar av Kazankhanatet (1552) och Astrachankhanatet (1556). Krimkhanatet lär ha hjälpt den framtide osmanske sultanen Selim I att 1511 få en postering som provinsguvernör, vilket banade väg för hans trontillträde året därpå, och gav honom därtill trupper för hans expansionskrig.

År 1569 anföll khanatet Astrachan, som då stod under rysk överhöghet. År 1571 ledde Mohamed Khairi på order av khan Devlet I Giray en krimtatarisk hord i en räd norrut mot Ryssland och Moskva plundrades; man lät bränna staden, avkrävde den ryske tsaren tribut och lär ha tagit 100 000 fångar. Under 1500- och 1600-talen företogs vidare räder in i Ukraina och sammanlagt uppemot två miljoner rekryter och krigsfångar togs tillbaka till Krim; dessa räder motstods i stort av zaporogerna (även kallade Zaporozjekosackerna; bosatta runt staden Zaporizjzja). År 1578 understödde krimtatarerna den osmanska armén i kriget mot Persien.

Under 1600-talet blev Ryssland allt mäktigare och år 1678 hade halvön inneslutits av ryska trupper; år 1697 erövrades Perekop. År 1736 invaderades halvön av ryssarna och Bachtjysaraj förhärjades. Den osmanska dominansen över krimkhanerna varade fram till 1774 då osmanerna efter det rysk-osmanska kriget 1768-1774 tvingades avsäga sig makten över halvön i freden i Kutschuk-Kainardji.

Efter att de besegrats av Alexander Suvorov år 1777 kom krimkhanerna under rysk överhöghet. Den ryska inflyttningen av kristna ukrainare, greker och armenier till Krim ledde till ekonomisk kollaps och inbördeskrig mellan khanerna. År 1783 annekterades Krim av Katarina II, "från och med nu och för all framtid"; detta erkändes av Osmanska riket i freden i Jassy 1792 (1791 enligt julianska kalendern).

Regentlängd

Regeringstid Khanens namn Noter
cirka 1427 eller 1441 - 1456 Haci I Giray Första regeringen
1456 Hayder
1456-1466 Haci I Giray Andra regeringen
1466-1467 Nur Devlet Första regeringen
1467 Meñli I Giray Första regeringen
1467-1469 Nur Devlet Andra regeringen
1469-1475 Meñli I Giray Andra regeringen
1475-1476 Nur Devlet Tredje regeringen
1476-1478 Dynastin tillfälligt fördriven.
1478-1515 Meñli I Giray Tredje regeringen
1515-1523 Mehmed I Giray
1523-1524 Ğazı I Giray
1524-1532 Saadet I Giray
1532 İslam I Giray
1532-1551 Sahib I Giray
1551-1577 Devlet I Giray
1577-1584 Mehmed II Giray
1584 Saadet II Giray
1584-1588 İslam II Giray
1588-1596 Ğazı II Giray Första regeringen
1596 Fetih I Giray
1596-1607 Ğazı II Giray Andra regeringen
1607-1608 Toqtamış Giray
1608-1610 Selamet I Giray
1610-1623 Canibek Giray Första regeringen
1623-1628 Mehmed III Giray
1628-1635 Canibek Giray Andra regeringen
1635-1637 İnayet Giray
1637-1641 Bahadır I Giray
1641-1644 Mehmed IV Giray Första regeringen
1644-1654 İslam III Giray
1654-1666 Mehmed IV Giray Andra regeringen
1666-1671 Adil Giray
1671-1678 Selim I Giray Första regeringen
1678-1683 Murad Giray
1683-1684 Hacı II Giray
1684-1691 Selim I Giray Andra regeringen
1691 Saadet III Giray
1691-1692 Safa Giray
1692-1699 Selim I Giray Tredje regeringen
1699-1702 Devlet II Giray Tredje regeringen
1702-1704 Selim I Giray Fjärde regeringen
1704-1707 Ğazı III Giray
1707-1708 Qaplan I Giray Tredje regeringen
1709-1713 Devlet II Giray Andra regeringen
1713-1715 Qaplan I Giray Andra regeringen
1716-1717 Devlet III Giray
1717-1724 Saadet IV Giray
1724-1730 Meñli II Giray Första regeringen
1730-1736 Qaplan I Giray Tredje regeringen
1736-1737 Fetih II Giray
1737-1740 Meñli II Giray Tredje regeringen
1740-1743 Selamet II Giray
1743-1748 Selim II Giray
1748-1756 Arslan Giray Första regeringen
1756-1758 Halim Giray
1758-1764 Qırım Giray Första regeringen
1765-1767 Selim III Giray Första regeringen
1767 Arslan Giray Andra regeringen
1767-1768 Maqsud Giray
1768-1769 Qırım Giray Andra regeringen
1769-1770 Devlet IV Giray Första regeringen
1770 Qaplan II Giray
1770-1771 Selim III Giray Andra regeringen
1771-1775 Sahib II Giray
1775-1777 Devlet IV Giray Andra regeringen
1777-1782 Şahin Giray Första regeringen
1782 Bahadır II Giray
1782-1783 Şahin Giray Andra regeringen
Personliga verktyg