Suzeränitet
Från Rilpedia
Suzeränitet betecknade under feodalismen länsherrens överhöget gentemot läntagaren (vasallen). Under den uppvaknande nationalismen och nationalstaternas framväxt på 1800-talet kom det att beteckna det statsrättliga förhållandet mellan en skyddsmakt och ett protektorat som saknade verklig autonomi (suveränitet). Begreppet brukade då användas för att t.ex. beskriva Bulgariens, Rumäniens och Serbiens ställning inom Osmanska riket. Efter första världskriget har begreppet successivt kommit ur bruk.
Suzeränitet kommer av franskans suzerain (länsherre).
Källor
- Nordisk Familjebok, Stockholm 1904-1926
- Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
- Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92