Från Rilpedia

Perekop (ukrainska och ryska: Перекоп; krimtatariska: Or Qapı; turkiska: Orkapı) är en ort på Perekopnäset, som förbinder Krimhalvön med fastlandet, i södra Ukraina, med 894 invånare enligt folkräkningen år 2001. Administrativt är den en del av Armjansk kommun.

Perekops strategiska läge på det näset som utgör den enda landlänken mellan Krim och fastlandet samt de rika saltfyndigheterna i närheten medförde att staden blev av betydelse. Den finns omnämnd i skrifter från första århundradet f.Kr., där staden beskrivs som ett befäst fort. Plinius den äldre beskrev planer på att låta bygga en hamn till staden. Stadens antika namn var Taphros.

Det var under 1400- och 1500-talet basen för krimtatarernas räder in i Ukraina. I slutet av 1400-talet byggde Mengli-Girei fästningen Or på platsen. År 1620 besegrades Krimkhanatet av Petro Sahajdatjnyj vid staden och år 1678 hade Perekopnäset tillslutits från nordsidan av ryssarna, som år 1697 kunde intåga på Perekop. I ett krig mellan Osmanska riket och Tsarryssland mellan 1736 och 1739 intogs staden av Ryssland, eftersom Krimkhanatet var en osmansk vasallstat, och fästningen förstördes. Staden återuppbyggdes av krimtatarerna år 1754. Efter 1774, då Osmanska riket i freden i Kutschuk-Kainardji tvingades avsäga sig överhögheten på Krim, kom området att bli ryskt protektorat fram till 1783, då hela Krim annekterades av Ryssland. År 1793 blev Perekop huvudstad i oblastet Taurien, som dock ersattes av provinsen Nyryssland (Novorossija) år 1796 eller 1797. Under krimkriget utvandrade många krimtatarer från regionen till Turkiet och ukrainska bosättare flyttade in.