Astrachan
Från Rilpedia
Astrachan (ryska: Астрахань; tatariska: Ästerxan) är en större stad vid floden Volgas delta vid Kaspiska havet i södra Ryssland. Staden är adminstrativt centrum för Astrachan oblast och har en halv miljon invånare. Områdena runt staden är mycket bördiga. Husen i de mest centrala delarna av staden har rustats sedan sovjettiden. Helt nära stadens centrum finns dock trähusbebyggelse som är tämligen förfallen. I stadens centrum finns också ett kreml. Staden har järnvägsstation samt internationell flygplats och hamn. Staden har även ett museum tillägnat Velimir Chlebnikov.
Innehåll |
Historia
I Volgadeltat låg tidigare khazarernas och Gyllene hordens huvudstäder. Staden nämns första gången i början av 1200-talet som Xacitarxan; namnet kommer troligen av den khazariske generalen Ras-Tarchan. Timur Lenk brände ner staden 1395. Ruinerna av den gamla staden har hittats 12 km uppströms från dagens Astrachan.
Astrachan var huvudstad i Astrachankhanatet från 1459 till 1556. År 1556 erövrades den av Ivan den förskräcklige efter fälttågen 1554 och 1556. Tsaren byggde ett fort på en hög kulle med god sikt över Volga. År 1558 flyttades staden till andra sidan floden. År 1569 belägrades Astrachan av den osmanska armén som dock fick ge sig av utan framgång; den osmanske sultanen Selim II gav året därpå upp sina anspråk på Volgadeltat, vilket öppnade området för rysk trafik. På 1600-talet blev staden Rysslands port mot orienten och handelsmän från bland annat Armenien, Persien och Chiva bosatte sig i staden.
Åren 1670–1671 hölls staden av Stenka Razin och hans kosacker. En kalmuckisk khan inledde senare en misslyckad belägring av Astrachan och år 1705 gjorde Kondratij Bulavins kosacker uppror i staden. Peter den store grundade ett varv i början av 1700-talet. Han använde också staden som bas för krigen mot Persien. År 1711 blev Astrachan huvudort i ett guvernement; bland de första guvernörerna märks Artemij Volynskij och Vasilij Tatisjtjev. År 1717 fick orten stadsrättigheter. Katarina den stora gav staden industriella privilegier senare under samma århundrade.
År 1718 var Astrachan utgångspunkten för den första ryska expeditionen till Centralasien under Aleksandr Bekovitj-Tjerkasskij. Åren 1702, 1718 och 1767 drabbades staden svårt av bränder, år 1719 plundrades den av perserna, och 1830 dog stora delar av stadens befolkning i kolera.
Astrachans kreml uppfördes från 1580-talet till 1620-talet med tegel plundrat från Gyllene hordens huvudstad Saraj. Dess två katedraler, helgade 1700 respektive 1710, uppfördes av arkitentker från Jaroslavl och behåller många element från traditionella ryska kyrkor, fastän deras yttre dekorationer är i barock stil.
Administrativ indelning
Astrachan är indelad i fyra stadsdistrikt.
| Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[1] | Invånarantal 1 januari 2008[2] |
|---|---|---|
| Kirovskij | 107 822 | 105 143 |
| Leninskij | 143 170 | 142 590 |
| Sovetskij | 147 837 | 148 227 |
| Trusovskij | 105 672 | 107 127 |
| TOTALT | 504 501 | 503 087 |
Personer
- Ilja Nikolajevitj Uljanov, fader till Aleksander Uljanov och Vladimir Lenin.
- Vasilij Kirillovitj Trediakovskij, rysk poet.
- Rinat Dasajev, målvakt under sovjetperioden.
Externa länkar
Källor
- ↑ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (excelfil)
- ↑ Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
