Slaget vid Kvistrum
Från Rilpedia
Slaget vid Kvistrum kallas det slag som stod vid Kvistrum bro i Bohuslän den 29 september 1788.
| Slaget vid Kvistrum | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Teaterkriget | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |
Mall:Landsdata Danmark Danmark | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Överste Johan Werner Tranefelt | Johan Fredrik von Mansbach | ||||||
| Styrka | |||||||
| 700 | 1 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 60 sårade | 5 | ||||||
Kvistrum
Bakgrund
I samband med Gustav III:s ryska krig började norska trupper under ledning av prins Karl av Hessen i slutet av september 1788 tåga ned genom Bohuslän i riktning mot Göteborg. Orsaken var den att Danmark-Norge vid denna tid hade en försvarspakt med Ryssland. I Sverige kom dessa operationer att gå under benämningen Teaterkriget.
England gick in och medlade i konflikten och de dansk-norska trupperna begav sig hem igen marscherandes genom Bohuslän. Vid denna tid så satte höstregnen in på allvar och den dansk-norska armén tvingades att frusna och hungriga plocka lingon för att överleva. Därför fick detta fälttåg eftermälet Tyttebärskriget, (sv. Lingonkriget). Många soldater dog under denna marsch. Av de 10 000 soldater som deltog i dett fältåg dog 1 000 - 1 500 av sjukdomar men endast 5 stupade i strid.
Slaget
Överste Johan Werner Tranefelt ger, efter det att han fått veta nyheten om det danska anfallet, order till en 350 man stor truppstyrka att marschera mot fienden. Eftersom styrkan visar sig vara för liten för att konfrontera fienden så beger man sig till byn Kvistrum i Munkedal. Där förskansar man sig och inväntar förstärkningar. Styrkan har vid denna tidpunkt växt till 900 man och 6 artillleripjäser.
Men i stället för att besätta den gamla fördelaktiga förskansningen; Kvistrums skans, lät Tranefelt av överstelöjtnant Funck, som ansågs mycket hemmastadd på orten, förleda sig att uppföra en liten förskansning i södra delen av passet, omkring 900 meter söder om bron, som ej ens kunde ses från detta ställe. Bron blev ej ens uppriven, inte heller åbyggnaderna vid Kvistrum blev uppbrända. Den 29 september blir svenskarna kringränd av en, under generalmajor Mansbachs ledning ca 1 000 man stor styrka. Vid samma tid anfaller den danska huvudstyrkan i fronten. Den danska styrkan fick utan något motstånd passera bron och besätta passets omgivningar på ömse sidor om älven, så att svenskarna inom kort fann sig kringrända och måste möta fienden från två sidor. Efter en kortare strid så kapitulerar Tranefelt och hans trupp och måste ges sig till fångna (tillsammans 806 man). De flesta frigavs dock mot villkor att ej mer delta i kriget, men gevär, kanoner och tross förklarades för fiendens byte.
Misstankar om förräderi riktades mot Tranefelt och hans officerare och särskildt mot Funck, som ansågs ha väglett fienden. Undersökning hölls inför krigsrätt, som dömde Tranefelt till 2 års och Funck till l års avsättning samt överstelöjtnant Friesendorff, vilken som parlamentär antagit fiendens kapitulationsvillkor, till mistning av tjänst och lön under 9 månader. Dessa straff skärptes av Kunglig Majestät 1790 ytterligare, så att alla tre blev avsatta och ålagda att betala kostnaderna i målet.
