Reservofficer
Från Rilpedia
Reservofficer är i Sverige benämningen på en militär tjänsteman som är anställd enligt särskilda regler i Officersförordningen (1994:882). Reservofficeren är en tillsvidareanställd officer i Försvarsmakten som har sin huvudsaklig sysselsättning i en annan, oftast civil, verksamhet. I dagsläget finns det omkring 12 000 reservofficerare.
Innehåll |
Syfte
Reservofficerssystemet syftar i första hand till att säkerställa att Försvarsmaktens insatsorganisation har tillgång till ett stort antal officerare om det skulle uppstå behov. Reservofficerarna förväntas därutöver tillföra civilt förvärvad kompetens till den militära verksamheten och bidra till försvarets folkförankring.
Utbildning
Reservofficersutbildningen är i regel ettårig. Efter reservofficersexamen och utnämning till fänrik följer en obligatorisk tjänstgöring på 12 månader vid ett förband.
Anställning
Den som har avlagt yrkes- eller reservofficersexamen får anställas som reservofficer. De flesta reservofficerare har genomgått särskild utbildning till reservofficer men det är också vanligt att yrkesofficerare som övergår till civil verksamhet blir anställda som reservofficerare.
Tjänstgöring och vidareutbildning
En reservofficer är skyldig att tjänstgöra under krig och beredskap samt i den omfattning som är nödvändig för att upprätthålla och utveckla kompetensen som officer. Försvarsmakten upprättar i samråd med den enskilde reservofficeren en tjänstgöringsplan som sträcker sig över en tid, vanligen inte längre än för en åttaårsperiod.
Utöver sin skyldighet att stå till förfogande kan reservofficeren komma överens med Försvarsmakten om kortare eller längre tjänstgöringar i grundorganisationen.
Efter tjänstgöring och vidareutbildning kan en reservofficer utnämnas till högre tjänstegrader. Den högsta utbildningen som särskilt anordnas för reservofficerare är Försvarshögskolans högre reservofficerskurs, vilken i regel följs av befordran till major eller örlogskapten. Utnämningar till överstelöjtnant eller kommendörkapten och högre tjänstegrader förekommer i begränsad omfattning.
Historisk bakgrund
I Sverige har reservofficerare funnits sedan 1887. De första reservofficerarna var sjökaptener från handelssjöfarten som, efter utbildning i örlogsflottan, blev engagerade som sjöofficerare i reserven. Denna utbildningsväg fanns kvar till slutet av 1990-talet under benämningen Linje A. Under senare år tjänstgjorde denna grupp framförallt på isbrytare och sjömätningsfartyg, vilka tidigare bemannades av marinen.
Under andra världskriget, då flottans neutralitetsvakt krävde ett stort antal tjänstgörande sjöofficerare, inrättades Linje B, till vilken reservofficersaspiranter som saknade nautisk behörighet antogs.
Kända svenska reservofficerare
Armén
- Thorbjörn Fälldin
- Gunnar Hökmark
- Jens Orback
- Olof Palme (1927-1986)
- Stig Strömholm
- Mikael Tornving
- Allan Widman
- Jan Björklund
Marinen
Flottan
- Jan Eliasson
- Christer Ericsson
- Arvid Lindman (1862-1936)
- Jacob Wallenberg
