Ålandsrot
Från Rilpedia
?Ålandsrot | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Växtriket Plantae |
Division: | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning: | Asterales |
Familj: | Korgblommiga växter Asteraceae |
Släkte: | Krisslesläktet Inula |
Art: | Ålandsrot I. helenium |
|
|
§Inula helenium Auktor: L. |
|
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
Ålandsrot (Inula helenium) är en art i familjen korgblommiga växter. Den blir från 80 till 200 cm hög och blommar från juli till september med gulorange strålblommor som blir mellan tre och fyra cm stora. Trivs i frisk till fuktig, näringsrik mark.
Ålandsroten var förr ganska vanlig som odlingsväxt och fortfarande, även om sällsynt, lever den kvar vid städer och byar i södra Sverige (upp till Mälaren) och sydöstra Norge samt på några ställen i södra Finland. Den har ett ståtligt utseende och är inte olik solrosen (Helianthus annuus), men knappt hälften så stor. Blomkorgarna är de största i den svenska floran, nära 1 dm vida. Även till sina nyttiga egenskaper är denna art ganska framstående och var förr en läkeört som användes på många olika sätt. Den köttiga, aromatiska jordstammen, med grenig rot, är, liksom hos många andra av denna växtfamilj, ett verksamt medel mot svag mage samt bröst- och halskatarrer, både som pulver, sylt, dekokt och extrakt, samt utvärtes mot utslag (skabb); den har gått under namnen alant, enulört, Elins rot m.m. och rekommenderades i början av 1900-talet såsom lindrande för lungsiktiga.
I Frankrike och Schweiz används den vid tillverkning av absint.
Släktet Inula har det gemensamma draget, att pistillens märken är spetsiga, jämnt finhåriga, inte försedda med hårtofs: gruppen Asteraceae; då svävapparat finns, är den fattig på hår och inte rent vit. Gruppens blombyggnad är annars lik prästkragarnas.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ålandsrot