20 Massalia

Från Rilpedia

Version från den 11 mars 2009 kl. 08.47 av Lavallen (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
20 Massalia
Upptäckt[1]
Upptäckt av A. de Gasparis
J. Chacornac
Upptäcktsplats Neapel
Marseille
Upptäcktsdatum 19-20 september 1852
Beteckningar
MPC-beteckning 20 Massalia
Småplanetkategori Asteroidbältet
Epok 30 november 2008
Aphelium 2,752958150 AU
411 836 677 km
Perihelium 2,06919059 AU
309 546 506 km
Halv storaxel 2,411074372 AU
360 691 592 km
Excentricitet 0,14179728
Omloppstid 1 367,459073 d (3,74 år)
Medelhastighet i banan 19,09 km/s
Medelanomali 196,70724°
Inklination 0,706352°
Longitud för uppstigande nod 206,3907°
Periheliumargument 255,9575°
Fysikaliska data
Dimensioner 160×145×132±5[3]km
145,50[2] km
Massa 5,67±0,82×1018[3]kg
Medeldensitet 3,54±0,85[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 8,0977[4] h
Axellutning 45°[4]
Polekliptisk latitud 10° el 190°[4]
Polekliptisk longitud 45°[4]
Albedo 0,2096[3] geometriskt
Yttemperatur
   Kelvin
min medel max
~174 265
Spektraltyp S[3][2]
Absolut magnitud (H) 6,50[2]
Q space.svg
Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen

20 Massalia är en asteroid som upptäcktes i Neapel, den 19 september 1852 av Annibale de Gasparis men upptäcktes också följande natt av J. Chacornac. Det var dock Chacornac's upptäckt som publicerades först. Massalia är det grekiska namnet för Marseille, där Chacornac gjorde sin upptäckt.[källa behövs]

Fysiska egenskaper

Massalia har en omloppsbana i mitt i asteroidbältet som lutar mindre än en grad mot ekliptikan. För typ-S asteroider har den en densitet som är över genomsnittet. Det antas att det beror på att Massalia är ett solitt block av silikater. Sådant är ovanligt i asteroidbältet för andra objekt än de allra största såsom 1 Ceres och 4 Vesta.

Ljuskurveanalyser ger två olika möjligheter när man ska bestämma varåt Massalias nordpol pekar. I ekliptiska koordinater uttryckt såsom (β, λ) = (45°, 10°) eller (β, λ) = (45°, 190°). I båda fallen ger det en axellutning på 45°.[4] Utifrån ljuskurvorna beskrivs objektet som sfäriskt med stora plana ytor.


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser

  1. ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. http://www.cfa.harvard.edu/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 18 februari 2009. 
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 NASA JPL Small-Body Database Browser on 20 Massalia Läst 18 februari 2009
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer, last updated 7 January 2009”. http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 18 februari 2009. 
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 M. Kaasalainen; J. Torppa and J. Piironen (2002). ”Models of Twenty Asteroids from Photometric Data” (PDF). Icarus. 159, 369-395. doi:10.1006/icar.2002.6907. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/IcarPIII.pdf. 

Externa länkar

Personliga verktyg