Kunglig Majestät
Från Rilpedia
Kunglig Majestät (Kungl. Maj:t, K.M:t) var i Sverige under bland annat 1809 års regeringsform (1809-1974) benämningen på statsrådet (regeringen), som med eller utan kungens egen medverkan fattade beslut i dennes namn. I 1809 års regeringsform används benämningen dock enbart i inledningen, i presentationen av lagtextens namn, men användes trots det ofta i andra lagtexter och dokument som beteckning för regeringsmakten så länge denna regeringsform var i kraft.
Benämningen användes i alla beslut och dokument som utfärdades från regeringen (statsrådet) och även i alla de utslag och domar som utfärdades av Högsta domstolen, som under denna tid ansågs utöva kungens domsrätt (1809 års RF § 17), liksom även i utslag från Regeringsrätten och Kammarrätten. Detta var en kvarleva från det gamla riksrådet, vars ena avdelning, Justitierevisionen, hade fungerat som högsta instans i rättsväsendet sedan medeltiden med mindre justeringar under 1600-talet. Så var det ända fram tills Gustav III avskaffade rådet år 1789. Istället inrättades dagens högsta domstol.
Benämningen kan härledas till 1500-talet, då Erik XIV antog titeln Majestät, liksom alltfler kungar under den tiden gjorde. Det var ursprungligen en titel som den tysk-romerske kejsaren hade och som hade sitt ursprung i den romerske kejsarens titulatur. Ordet Majestät är ursprungligen latin och betyder "storhet" (Majestas, böjs Majestat-). "Kunglig" lades till för att skilja den kungliga majestättiteln från den kejserliga majestättiteln.
Benämningen finns också med i 1719, 1720 och 1772 års regeringsformer som benämning på konungen och konungamakten och används i dem flitigt som beteckning, till skillnad från i 1809 års regeringsform.
