Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Från Rilpedia
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, hertig av Stegeborg samt innehavare av titeln pfalzgreve vid Rhen som arvtagare till hertigdömet Kleeburg. Född på Stegeborg 11 oktober 1629, son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina Vasa, Karl IX:s dotter, som dog när Adolf Johan var 10 år gammal. Bror till kung Karl X Gustav. Död på Stegeborg 14 oktober 1689. Han begravdes först i Riddarholmskyrkan, men stoftet flyttades senare till Strängnäs.
Innehåll |
Preussen
Under Karl X Gustavs polska krig ledde han de svenska trupperna till seger i slaget vid Gnesen 1656. Efter kungens avtåg ur Preussen år 1657 mot Danmark, utnämndes Adolf Johan till general över de i Preussen kvarlämnade trupperna, vilket ledde till tvister. När de svenska trupperna kom i trångmål, och även kungen ogillade Adolf Johans åtgärder, blev denne så upprörd, att han reste hem 1659.
Karl X Gustavs död
Efter broderns plötsliga död under riksdagen i Göteborg 1660 var det meningen att Adolf Johan skulle ingå i förmyndarregeringen tillsammans med drottning Hedvig Eleonora och rikets råd. Genast efter kungens död 13 februari hade beslutats att Göteborgs portar skulle stängas. Adolf Johan lät uppkalla kommendanten i Göteborg, Karl Sjöblad, och befallde honom att överlämna nycklarna. Då denne vägrade och först bad att få tala med drottningen och rådet, drog hertigen sin värja mot Sjöblad som snabbt gjorde detsamma, varpå hertigen lugnade ner sig.
Den 1 mars 1660 justerades ett tidigare riksdagsbeslut och nu erkändes arvprinsen Karl som Sveriges kung och hertig Adolf Johan uteslöts ur förmyndarregeringen. Härefter fick han inga fler offentliga uppdrag.
Eftermäle
Adolf Johans eftermäle är färgat av att han drev ett stort antal tvistemål i såväl Sverige som Tyskland, till och med mot sina egna barn, vilka 1688 såg sig nödsakade att söka kungligt beskydd.
Årtal i korthet
- 1649 överkammarherre.
- 1651-1654 generalguvernör över Västergötland, Dal, Värmland och Halland.
- 1653-1654 riksmarskalk, med titeln grand-maître (liktydigt med högmästare eller stormästare)[1].
- 1657-1659 överdirektör över generalguvernementet Preussen.
- 1660 utnämndes han av kungen i dennes testamente på nytt till riksmarskalk samt medlem av förmyndarregeringen och där ersättare för änkedrottningen. Men utnämningen godtogs inte av riksrådet och Adolf Johan fick träda tillbaka.
Giftermål och barn
- Gifte sig första gången 1649 med Elsa Beata Persdotter Brahe (1629-1653), dotter till greve Per Brahe d.y. (1602-1680).
- Gifte sig andra gången 1661 med Elsa Elisabeth Nilsdotter Brahe (1632-1689), dotter till greve Nils Brahe d.ä. (1604-1632).
Han fick sammanlagt åtta barn, varav fyra i andra äktenskapet uppnådde vuxen ålder:
- Katarina av Pfalz-Zweibrücken, född 30 november 1661, död 6 maj 1720.
- Maria Elisabet av Pfalz-Zweibrücken (1663-1748).
- Adolf Johan d.y. (1666-1701).
- Gustav Samuel Leopold (1670-1731), hertig av Pfalz-Zweibrücken.
Källor
- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
- Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
- Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
- Alf Henriksson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
- Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
- Herman Hofberg: Svenskt Biografiskt Handlexikon, Stockholm 1906
- Agne Rundqvist: "Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982", i Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie nr 17, Göteborg 1982
Se även
Källor
- ↑ Uppgift om vad utnämningen innebar i praktiken saknas i de angivna källorna.
