HMS Dristigheten (1900)
Från Rilpedia
HMS Dristigheten | |
---|---|
Klass | |
Typ | Pansarskepp |
Klass | Dristighetenklass |
Historia | |
Byggnadsvarv | Lindholmens varv |
Kölsträckt | 1898 |
Sjösatt | 28 april 1900 |
Tagen i bruk | 5 september 1901 |
Öde | Tagen ur tjänst den 13 juni 1947 |
Tekniska data | |
Deplacement | 3200 / 3600 ton (2270 ton 1927->) |
Längd | 86,87 m/ 89,0 m |
Bredd | 14,78 m |
Djupgående | 4,88 m |
Fart | 16,8 knop |
Räckvidd | 2900 nm/10 knop |
Besättning | 275 - 289 |
Bestyckning | [design] 2 x 210 mm/44cal. Bofors 21 cm M/98 6 x 152 mm/44cal. Bofors M/1898 10 x 57 mm/55cal. Ssk. M/89B 2 x 45,7 cm torpedtuber [1922] 2 x 210 mm/44cal. Bofors M/1898 6 x 152mm/44cal. Bofors M/1898 8 x 57 mm/55cal. Ssk. M/89B 1 x 57 mm/21,3cal. Bofors lvk M/16 1 x 57 mm/21,3cal. Bofors lvk M/19 [1927] 4 x 75mm/60cal. Bofors lvk M/26-28 2 x 40mm/56cal. Bofors lvk M/36 4 x 8 mm/75,8cal. lvksp M/36 |
Helikoptrar / flygplan | Plats för 2 st sjöflygplan (1927) (1 x T1 Heinkel HD 16 & 1 x J4 Heinkel HD 19) |
HMS Dristigheten var det sjunde pansarskeppet i den svenska flottan och sjösattes 1900.
Innehåll |
Historia
Dristigheten sjösattes 28 april 1900 och var ensam i sitt slag och en övergång från Odenklassen till Äranklassen. Deplacementet var ungefär detsamma som för Oden, medan det tunga artilleriets kaliber hade minskats från 25 cm till 21 cm kaliber. Pjäserna var av en ny modell med högre eldhastighet. Med nya krutsorter var de effektivare än de äldre. Det medeltunga artilleriets betydelse som motmedel mot torpedbåtar hade ökat, och på Dristigheten bestod sekundärartilleriet av sex 15 cm kanoner, uppställda i kasematt. Med en maskinstyrka på 5 700 hk (4 200 kW) uppgick farten till nästen 17 knop, vilket var fullt jämförbart med farten på nybyggda utländska slagskepp. Dristigheten blev det sista fartyget med artilleri uppställt i kasematt.
Hon ombyggdes till flygdepåfartyg år 1927.
Långresor
1906-1907
Första långresan med icke seglande fartyg.
Färdväg
- Sverige
- Cherbourg, Frankrike
- Vigo, Spanien
- Tanger, Marocko
- Alger, Algeriet
- Malta, Italien
- Smyrna, Turkiet
- Saloniki, Grekland
- Pireus, Grekland
- Naxos, Grekland
- Suda Bay, Kreta, Grekland
- Bizerte, Tunisien
- Neapel, Italien
- Toulon, Frankrike
- Gibraltar
- Plymouth, England
- Sverige
1921
1922
Källa
- Lindsjö, Ronny: Marinhistoria, Chefen för marinen, 1993. ISBN 91-970670-6-7.
- http://www.flottansman.se/Alvsnabben/index.htm