Djur
Från Rilpedia
| ?Djur | |
|---|---|
 Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda, kattuggla, sibirisk tiger, korsspindel, trädgårdssnäcka, sköldpadda, ensamt bi, asiatisk arowana, berberapa, sågfisk och en schackbrädesfjäril.
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
|
|
|
| §Animalia Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Djur (Animalia) avser de flercelliga organismer som är rörliga, och heterotrofa, det vill säga för sin överlevnad beroende av att äta andra levande eller döda organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Till skillnad från växterna är djurens kroppsceller ej inneslutna i ett skal av cellulosa, och de kan inte som växterna tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes, utan är beroende av att detta tillförs genom att äta andra organismer med energiinnehåll.
Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.[1]
Människan är också ett djur, i begreppets alla naturvetenskapliga definitioner. I vissa sammanhang används dock begreppet djur i meningen "djur förutom människan". Detta gäller både i dagligt tal och i exempelvis juridiska eller medicinska sammanhang.[2]
Innehåll |
Flercelliga djur
Det finns idag ungefär 1,2 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm och 30 m. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för ca en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under 1 cm) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten Trichoplax adhaerens ger möjligen en viss uppgift hur det första djuret kan ha sett ut.
Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns såkallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracelluär matris) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurens evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.
Systematik
Alternativ I
Djurriket indelas i stammar eller fyla (singularis: fylum):
- Ensidiga djur, kallas Diploblastica
- Nässeldjur (Cnidaria) (koraller, maneter m.fl.)
- Svampdjur, spongier. (Porifera)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Tvåsidiga djur, kallas Triploblastica eller (Bilateria)
- Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
- Ringmaskar (Annelida)
- Aschelminthes/ Nemathelminthes (Hjuldjur, Rundmaskar och Hakmaskar)
- Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar och kräftdjur)
- Blötdjur (Mollusca) (musslor m.fl.)
- Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor m.fl.)
- Ryggsträngsdjur Chordata (Ryggradsdjur)
Alternativ II
Alternativ III
Enligt Tree of Life web project: Bilateria (Triploblasts):
- Djur Metazoa
- Tvåsidiga djur, kallas Triploblastica eller (Bilateria)
- Myxozoa
- Nässeldjur Cnidaria
- Kammaneter Ctenophora
- Placozoa
- Svampdjur Porifera
Se även
Externa länkar
- Google: Animals
- Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
- Djursök För alla som söker ytterligare information/diskussioner om djur finns denna djursökmotor som endast söker information bland olika djursidor på Internet.
Referenser
Källor Noter
- ↑ G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"
- ↑ Djurskyddslag (1988:534)
