Från Rilpedia

Epitel (av grek. epi - "till", "efter", och thele - "bröstvårta") är benämningen på en typ av vävnad som täcker kroppens ytor. Histologiskt är epitel en mycket heterogen vävnadstyp, den har många funktioner varav några är: barriär mot omgivningen, skydd för underliggande vävnadstyper, sekretion av substanser, absorption av substanser. Epitel finns i alla organ. Några exempel: I blodkärlen kallas epitelcellerna för endotelceller, och utgör väggen mot lumen. I huden byggs epidermis upp av skivepitel. I urinvägarna finns ett mesotel mot lumen. Även kroppens körtlar byggs upp av epitelceller. Epitelceller har en mycket stor regenerativ kapacitet, det vill säga de har förmågan att genomgå ett stort antal mitoser innan de blir terminalt differentierade. Denna egenskap gör även att epitelceller är ett särskilt hot i organismen, eftersom celler med stor förmåga till celldelningar även har en lägre tröskel att utvecklas till cancerceller. Så är även fallet med epitelceller; det är mycket vanligt att tumörerer utgår från defekta epitelceller. En elakartad tumör som utgår från epitelceller kallas för ett carcinom.

Epitelcellerna är polära, har en apikal och en basal del. Det mest basala lagret vilar på ett basalmembran uppbyggt av kollagen IV och laminin. Epitelet har, i den mån det överhuvudtaget finns, mycket litet extracellulärt matrix. Epitelet är mekaniskt tåligt och dess celler är ihopkopplade med täta fogar, desmosomer, gap junctions, zona occludens och zona adherens. De kan ha ytspecialiseringar som mikrovilli, stereocilier och kinocilier.

Epitel indelas efter hur många cellager de har.

Eptiteltyper

• Enkelt cylindriskt epitel sträcker sig ytterligare högre än dess kubiska motsvarighet. Strukturen hos epitelcellen kan liknas vid en ölburk med cellkärnan basalt. Många epitelceller är cylindriska i sitt aktiva tillstånd, och med andra ord platta eller kubiska i vila. Exempel på ställen där enkelt cylindriskt epitel återfinns är mag- och tarmkanalen, uterus endometrium och gallblåsan.

• Enkelt plattepitel har ett cellager. Att det är tunt tillåter diffusion genom cellagret. Enkelt plattepitel finns i blod- och lymfkärl som endotel och i lungornas alveoler.

• Enkelt kubiskt epitel ger mer membranyta än den platta motsvarigheten, vilket gör att cellen kan ha mer komplexa funktioner som avancerad transport in och ut ur cellen. Enkelt kubiskt epitel når högre över basalmembranet. Det återfinns i njurenss tubuli, plexus choroideus där cerebrospinalvätskan bildas, ytorna på ovariet och i ögats pigmenterade epitel.

• Enskiktat kubiskt epitel består av ett lager kubiska celler. Det finns på äggstockarnas yta, i ventriklarna och svettgångarna.

• Enskiktat skivepitel består av ett lager platta celler. Det enskiktade plattepitelet utgör epitel åt serösa hinnor och endotel hos blod- och lymfkärl, Henleys smala slynga och lamina parietalis i Bowmans kapsel samt på ytterligare ett antal ställen.

• Flerradigt epitel består av två celltyper som bägge har kontakt med basalmembranet, varför det också kallas pseudostratifierat. Alla celler når inte epitelytan, varför olika rader av cellkärnor kan skönjas i histologiska preparat. De mindre cellerna är precursors till de större. Ställen där flerradigt epitel återfinns är bland annat luftvägarna och manliga genitalia. En typ av flerradigt epitel är övergångsepitel, hos vilket man kan se 7-8 rader av kärnor. Detta epitel tål mekanisk påfrestning i form av tryckbelastning då det har förmåga att plattas ut. Övergångsepitelet finns i urinblåsa och -ledare där man vid tom blåsa kan se många kärnrader, jämfört med ett par vid full blåsa.

• Flerskiktat cylinderepitel är mycket ovanligt hos däggdjur. Det kan förekomma i vissa stora utförsgångar i körtlar, som i svettkörtelgångarna hos människa.

• Flerskiktat epitel namnges efter de apikala cellernas status, dvs utseendet hos cellerna vid epitelytan. Flerskiktat plattepitel finns i huden, esofagus, rektum och cornea. I huden är de apikala cellerna förhornade, dvs kärnan har trängts ut och cellen har blivit keratinfylld vilket ger epitelet en mekanisk och kemisk barriärfunktion. Celldelningen hos flerskiktat epitel sker vid basalmembranet, cellerna "vandrar" till ytan. Flerskiktat kubiskt och cylindriskt epitel är ovanligt hos däggdjur men kan alltjämt återfinnas i svettkörtlar respektive körtelutförsgångar.