Från Rilpedia

?Tungmaskar
Vanlig tungmask (mycket förstorad)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Kräftdjur Crustacea
Klass:	Tungmaskar Pentastomida
Vetenskapligt namn
§Pentastomida
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tungmaskar (Pentastomida) är efter nyare forskningar en klass i understammen kräftdjur med cirka 100 arter. Men denna systematiska indelning är fortfarande omdebatterad.

Det är det parasitiska levnadssättet, som gett dessa djur en masklik, ringlad kropp. Mundelar saknas hos det fullt utvecklade djuret helt. De fyra i munnens närhet befintliga hakarna tyder man som rudimentära rester efter lika många ben. Särskilda andnings- och blodomloppsorgan saknas. Hannarna är mycket mindre än honorna.

Den vanliga tungmasken (Linguatula serrata ?) lever i könsmoget tillstånd i hundens, vargens, hästens eller undantagsvis, även i människans näshåla och pannhåligheter. En fullväxt hona innehåller omkring 1/2 millioner ägg. Dessa blir utstötta av värden genom nysningar ur näshålan samt kan komma i beröring med växter och andra näringsämnen. Med dessa införs de i harens, kaninens, fårets, nötkreaturens, hästens eller (mera sällan) i människans tarmkanal. Maskens larver som under tiden utvecklat sig, genomborra tarmens väggar för att komma in i levern eller lungan. Där omges det unga djuret med en kapsel samt undergår en del förändringar och på samma sätt som insekternas larver även hudömsningar. Först efter flera månaders förlopp har det uppnått ett sådant utvecklingstillstånd, att det är redo för en vandring. Djuret genombryter kapseln och genomborrar levern och kommer in i kroppshåligheterna samt når bronkerna eller tarmen och slutligen glider ut ur kroppen.

Har värden ett större antal av dessa djur i kroppen kan det leda till värdens död. Infektionen av hundens och andra djurs näshålighet sker antingen genom direkt upptagande av dessa larver eller genom förtärandet av den inficierade lungan eller levern. Larverna kunna i dessa djurs näshåla utvecklas till könsmogna djur, men i annat fall gå de under. På detta sätt dör, som hos många andra parasitiska djurformer, tusentals ägg och larver. Det krävs flera lyckliga omständigheter, för att några få individer kan uppnå könsmogen ålder.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).