Blötdjur

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Mollusca)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se även mollusker (hudåkomma).
?Blötdjur
Sepioteuthis sepioidea
Sepioteuthis sepioidea
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Blötdjur
Mollusca
Vetenskapligt namn
§Mollusca
Auktor: Linné, 1758
Klasser
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Blötdjur (Mollusca) är en djurstam med idag omkring 90 000 levande arter på jorden.

Innehåll

Utbredning

Med undantag av polarregionerna och fjällområden finns blötdjur över hela jorden. De flesta klasser förekommer emellertid i havet. Några musslor lever i sötvatten och enskilda arter av denna klass även i mycket fuktig jord. På land är det sedan bara snäckorna som tillhör djurgruppen blötdjur.

Beskrivning

Blötdjur är huvudsakligen symmetriskt uppbyggda. De består av ett huvud, en säck med alla organen, en mantel och en kraftig fot.

Blötdjur saknar ett exoskelett och består till stor del av mjukvävnad. I likhet med många andra djurgrupper uppstod blötdjuren i samband med den kambriska explosionen för ca 542 miljoner år sedan. De flesta blötdjur skyddar sig dock genom att producera någon form av skal, som kan bestå av kalcit eller aragonit. Dessa skal kallas ibland konkylier (av grekiskan kongchy'lion, snäckskal). Eftersom det man oftast hittar efter döda blötdjur är skalen, kallas läran om blötdjuren ibland för konkyliologi, vilket egentligen enbart avser läran om deras skal. Konkyliologi används idag mest som beteckning för amatörer med samlarintresse för skal, medan den vetenskapliga forskningen om blötdjuren kallas för malakologi. Det finns idag runt 90 000 kända arter av blötdjur.

Tarmkanal med magsäck, spottkörtlar och lever är väl utbildade. I munhålan finns hos alla blötdjur, med undantag av musslorna, en muskulös ansvällning, som är tätt besatt med fina, bakåt riktade kitintaggar, vilka tjänstgör vid födans sönderdelande. Hos dessa blötdjur som lever i vatten, är andedräktsorganen gälar, vilka utgöras av utskott från kroppsväggen och vanligen är belägen i en av manteln bildad, säcklik hålighet.

Blodomloppsorganen är jämförelsevis väl utvecklade, men kärlsystemet är inte slutet, utan blodet flyter delvis genom springor och håligheter mellan kroppens övriga organ. Hjärtat består av ett, två eller fyra förmak, i vilka det från andedräktsorganen kommande blodet träder in, samt av en hjärtkammare, som mottar blodet från förmaket, och varifrån det förs ut till kroppens skilda organ.

Nervsystemet utgörs i allmänhet av tre genom nervsträngar förenade gangliepar, av vilka varje står i förbindelse med sitt sinnesorgan. Njurarna är slingrande kanaler eller säckar, som vanligen är försedda med en öppning utåt och en annan, som mynnar in i den så kallade hjärtsäcken.

Vissa blötdjur är giftiga och farliga för människan.

Fortplantning

De flesta musslor, alla bläckfiskar och många snäckor förekommer med skilda kön. Tvåkönade arter finns inte så ofta som det tidigare antogs. Befruktningen sker mest i det öppna vattnet. Hos högre utvecklade blötdjur inträffar oftast inre befruktning.

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, blötdjur, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg