Pluralis

Från Rilpedia

Version från den 18 maj 2009 kl. 16.46 av Lsj (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Pluralis är ett numerus som betecknar flertal.

Exempel: ordet "datorer" är i pluralis, och "dator" är i singularis, dvs. ental.

I svenska finns fem inhemska substantivsuffix med betydelsen flertal: -or, -ar, -er. -r och -n. Det finns också två substantivsuffix med betydelsen bestämd flertal: -na och -en. Anledningen till att de senare suffixen inte kan sägas betyda enbart bestämd form är att de ord som använder dem använder andra bestämdhetssuffix i singularis, varvid -na som i klockorna och -en som i hörnen är laddade med två betydelseelement. I bestämd form plural av svenska substantiv anges alltså flertal på två ställen, såvida de inte saknar pluralsuffix för obestämd form, som hörn gör.

Svenska adjektiv berörs av numerus. I obestämd species har de i allmänhet en särskild form i flertal, vilken dock används också för ental i bestämd form och för adjektivattribut som föregås av genitivattribut (varpå dock det följande substantivet alltid har obestämd form, till exempel "Eriks röda bil").

Pluralformen för perfektparticip slutar på -a eller -e: gripna, ratade, nöjda, betrodda, lästa.

Pluralformen för pronomen slutar normalt på -a: dessa, mina, många, övriga, sådana, egna, sista, vänstra.

I äldre svenska (fram till 1940-talet), liksom i många andra språk, påverkades verbens finita former av numerus. Dessa former var beroende av numeruset hos satsens subjekt. I presens pluralis sammanföll formerna med infinitiv:

 jag/du/hon hoppar - vi/ni/de hoppa
 jag/du/hon kan - vi/ni/de kunna

För de starka verben fanns också en form för preteritum pluralis som bildades med ändelsen -o på samma stam som konjunktiv:

 vi/ni/de skrevo, sprungo, gåvo, fingo

Det fanns dessutom tidigare en form för andra person pluralis: I gåven (=ni gav). Alla dessa verbpluraler har länge varit försvunna i samtalsspråket både i standardspråket och i många dialekter. De finns möjligen kvar i äldre oredigerade lagparagrafer, i pastischer samt i vissa stelnade uttryck: Obehöriga äga ej tillträde.

Pluraländelser i olika språk

Se även


Personliga verktyg