Blasieholmen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 59°19′47″N 18°4′37″O / 59.32972, 18.07694

Blasieholmen, vy från Södermalms höjder.

Blasieholmen är en halvö och före detta ö i stadsdelen Norrmalm i Stockholms innerstad, väster om Nybroviken och öster om Strömmen och Gamla stan och sträcker sig söderut till Skeppsholmsbron.

På Blasieholmen återfinns bland annat Nationalmuseum, Grand Hôtel och Strand Hotel, Frimurare Orden, Wallmans salonger samt Dahlgrens och Wedholms restauranger.

Basområdet Blasieholmen hade år 2005 endast elva boende men 5385 arbetande.

Avgränsning

Blasieholmen saknar formell avgränsning, men gränsar till vatten i tre väderstreck; Saltsjön och dess vikar Ladugårdslandsviken och Nybroviken. En vanlig avgränsning mot Stockholms city i nordväst är sträckningen Grevgränd / Arsenalsgatan / Nybrokajen. En annan möjlig något snävare avgränsning är Stallgatan. Söder om Blasieholmen återfinns Skeppsholmen som nås via Skeppsholmsbron och vidare till Kastellholmen.

Historik

Vy från Kastellholmen mot Blasieholmen i bakgrunden. Skeppsholmen mitt i bild. 1690-tal.

Det äldsta kända namnet på denna lilla holme är Käpplingen (Käplingen) och det förekommer i den medeltida berättelse om den händelse som brukar kallas Käpplingemorden. Den berättar om hur ett antal stockholmsborgare togs tillfånga av tyskar och brändes inne i ett hus. Detta skulle ha inträffat 1389 eller 1392, men det är osäkert om historien är sann.

Vid mitten av 1500-talet bytte holmen namn. Orsaken var att en örlogs­station som tidigare legat vid slottet Tre Kronor på 1550-talet flyttades över till denna holme som därmed kom att kallas Skeppsholmen (Skiipholman år 1565) och stundom endast Holmen. På 1640-talet började man anlägga ett nytt varv på nuvarande Skeppsholmen, som därmed även också fick överta namnet. Den tidigare Skeppsholmen omtalades framgent som Gamla Skeppsholmen. Hur gammalt namnet Blasieholmen^[1] är måste betecknas som mycket ovisst. De två namnen Gamla Skeppsholmen och Blasieholmen levde vid sidan av varandra fram till 1670-talet då det senare namnet tog över. Det är inte helt klarlagt vem denne Blasius var som gav namn åt holmen. Två namn har cirkulerat i historien; (1) Stadskrivaren (stadssekreteraren) Blasius Olsson Rask som verkade i Stockholm 1544-1567, som även var skeppsredare och (2) Blasius Dundej^[2], med de olika stavningarna på efternamnet: Dunday, Dondy, Dundej, Dundee eller Dundie, en framgångsrik affärsman på 1590-talet som ägde många fastigheter i Stockholm och som en tid kallades Johan III:s köpman.

Den del av nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum ligger var tidigare en kringfluten holme vars äldsta kända namn var Myntholmen. År 1634 färdigställdes en kyrka där för amiralitetets räkning. Holmen kom därefter att kallas Kyrkholmen. Kyrkan brann år 1822. I samband med uppförandet av Nationalmuseum (invigt år 1866), utfylldes det smala kanalen som skilde Kyrkholmen från Blasieholmen. Åren 1865-67 uppfördes Blasieholmskyrkan, vilken revs 1964.

Den nordöstra delen av Blasieholmen användes tidigt som ett område för mottagning och upplag av fisk kallat Sillhofvet. Beslutet att reservera området för hanteringen av fisk togs av stadsledningen 1789 och upphävdes först 1871. Kvarteret har fortfarande kvar benämningen med den moderniserade stavningen Sillhovet.

Se även Norska Ministerhotellet, Svenska teatern, Stockholm, och Blasieholmsleden.

Bilder

Bilden till vänster är en vy från Gustav III:s staty på Skeppsbron. Bilden till höger är en vy från Strandvägen, april 2009. Foto: Holger Ellgaard

Fastigheter

Nationalmuseum.

Grand Hôtel.

Nybrokajen och Hotel Strand (till vänster).

På Blasieholmen ligger:

• Blasieholmskyrkan
• Bolinderska palatset
• Bååtska palatset
• Douglaska palatset
• Drottning Victorias Örlogshem
• Fersenska palatset
• Hellstrandska huset
• Nybrokajen 11
• Grand Hôtel
• Hotel Strand
• Utrikesministerhotellet
• Nationalmuseum
• SAF-borgen
• Stora Sällskapet

Tidigare fastigheter

• Blasieholmskyrkan
• Holmkyrkan
• Norska Ministerhotellet
• Svenska teatern

Gator, broar och torg

(Årtal i parentes anger när nuvarande namn gavs)

• Arsenalsgatan (1857); går från Kungsträdgårdsgatan till Nybrokajen.
• Blasieholmstorg central belägen plats mellan Arsenalsgatan och Stallgatan.
• Blasieholmsgatan(1806); går från Hovslagargatan till Stallgatan.
• Grevgränd (1806); går från Arsenalsgatan till Södra Blasieholmshamnen.
• Hovslagargatan (1806); går från Nybrokajen till Södra Blasieholmshamnen.
• Museikajen (1963); går från Södra Blasieholmshamnen till Nybrokajen.
• Museiparken (1925); parken ligger norr om (bakom) Nationalmuseum.
• Nybrokajen (1933); går från Raoul Wallenbergs torg till Museikajen, kallades tidigare Norra Blasieholmshamnen.
• Skeppsholmsbron; går mellan Blasieholmen och Skeppsholmen.
• Stallgatan (1806); går från Södra Blasieholmshamnen till Nybrokajen.
• Södra Blasieholmshamnen (1876); går från Strömgatan till Skeppsholmsbron och Museikajen; kallas även Strömkajen.
• Teatergatan; går från Nybrokajen till Blasieholmsgatan.
• Våghusgränd; går längs Museiparkens södra sida till Hovslagargatan.

Noter

1. ↑ Genetivformen av Blasius stavades som Blasii på 1800-talet och holmen som Blasiiholmen.
2. ↑ Stockholmiana I-IV, 1912, sid. 43-55.

Externa länkar