Arkaden
Från Rilpedia
Arkaden är en butiksgalleria belägen i hörnet av Östra Hamngatan-Södra Hamngatan inom vallgraven i centrala Göteborg, och inhyser flera butiker.
Det nuvarande Arkaden är inte ursprungsbyggnaden. Den första halvan av "Göteborgs Arkader" färdigställdes i oktober 1899, ritad av arkitekten Louis Enders[1], som en del i ett helt kvarter fullt med tinnar och torn. Byggnaden låg mellan Södra Hamngatan - Fredsgatan och Drottninggatan. Upphovsmän var konsul Gustaf Bolander, disponent G D Kennedy samt grosshandlare Christer Röhss. Byggmästare var J Dähn, och ritningarna gjordes av den berömde arkitekten Franz Endersfick uppdraget att rita två sexvåningsbyggnader med valvbågar emellan och två portaler med torn. Snett genom kvarteret skulle det dras fram en gata, eller "arkadpassage. Den första delen innehöll mest affärslokaler samt ett hotell med 50 rum, café och restaurant. Andra halvan stod klar 1904, och hela komplexet taxerades till 2,5 miljoner kronor.[2] Den första hyresgästen i Arkaden blev konfektionsfirman Henr. Ahlberg som flyttade in 9 juli 1899.[3]
Det var från början Sveriges enda privatägda stadsgata som klöv ett tidigare rektangulärt kvarter diagonalt. Kvarteret köptes 1897 av AB Göteborgs Arkader för att rivas och sedan 1923 har det burit namnet "Kvarteret 11 Arkaden" (numera avgränsat av Södra Hamngatan 37-43, Fredsgatan 1-3, Drottninggatan 38-48 och Östra Hamngatan 36-40).[4] Arkaden blev efter hand ett genuint och omtyckt inslag i Göteborg, men i november 1967 köpte försäkringsbolaget Allmänna Brand byggnaden och den privatägda gatan. Den 3 juli 1972 påbörjades rivningen av byggnaden, och år 1974 invigdes den nya Arkaden.
Lokalerna återinvigdes år 2002 efter en totalrenovering. De innehåller 28 butiker, kaféer och en restaurang.
Övrigt
- Två av Göteborgs tre första biografer låg i Arkaden. Den första, som för övrigt var Sveriges första fasta biograf, öppnades den 27 juli 1902 av den danske filmpionjären och trolleriprofessorn Niels Jacobsen (han gick även under namnet Le Tort) i en liten källarlokal vid Södra Hamngatan och kallades Arkadens Kinematograf.[5] Den andra öppnades i januari 1904 av grosshandlaren Anders Skog med namnet Olympia. För att undvika förväxling bytte Arkadens Kinematograf namn till Alhambra.[6]
- Den pendang som skulle ligga i korsningen Östra och Södra Hamngatorna, och med vilken Arkaden var tänkt att fullbordas, uppfördes aldrig där utan på Packhusplatsen, då under namnet Hertzia ("Hertziahuset"). Det var Johan August Hertz som förvärvade aktierna i AB Göteborgs Arkader, vilka råkat i svår ekonomisk kris, där det redan projekterade arbetet på avslutningen av Arkaden ingick. Detta hus stod klart 1901 på Packhusplatsen.[7]
Källor
- Prytz, C G, Kronologiska anteckningar rörande Göteborg s.227. Göteborg 1898
- Göteborg i äldre och nyare tid. Bilder, samlade och beskrivna av Carl Lagerberg s.57. Göteborg 1902
- Carlsson, Lars O., Brobergs i Arkaden - ett stycke göteborgshistoria. Gbg 1989
- Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-059-8 s.53-54
- Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.53
Noter
- ↑ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson & Hans Falklind, Haspen Förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.39
- ↑ Hvar 8 Dag, I:a årgången 1899 s.47
- ↑ Göteborgs-Posten, 10 juli 1899
- ↑ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 136
- ↑ Filmstaden Göteborg : Hasselblads - Georg af Klercker - en bortglömd epok : en jubileumsbok, Bengt Idestam-Almquist, Göteborgs stads jubileumsnämnd 350 år, Göteborg 1971 s. 3-4
- ↑ Göteborg kring förra sekelskiftet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-360-0 s.209
- ↑ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 48-51
Externa länkar
Denna artikel om en plats i Göteborg behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
