Måsar och trutar

Från Rilpedia

Version från den 24 maj 2009 kl. 21.39 av ObelixBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Måsar och trutar
Havstrut
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Måsfåglar
Lari
Familj: Måsar och trutar
Laridae
Vetenskapligt namn
§Laridae
Auktor: Vigors, 1825
Släkten

men se text
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Måsar och trutar (Laridae) är en familj som tillhör underordningen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar. Den är nära besläktad med tärnor.

Innehåll

Taxonomi

Familjen Laridae delas idag upp i fem till sex släkten, där släkten Larus är absolut störst med ett femtiotal arter. De övriga fyra till fem släktena innehåller bara en eller två arter. Dock har Sangster et al (2007) konstaterar att släktet Larus inte är monofyletisk i sin nuvarande uppdelning.[1] och det pågår mycket forskning på släktskapen inom denna familj och olika förslag har lagts fram.

Två DNA-studier; Crochet et al (2000) och Pons et al (2005) visar att släktena Rissa, Xema, Pagophila och Creagrus är genetiskt skilda från alla andra måsar. De visar också att långnäbbad mås (Larus genei), trädmås (Larus philadelphia) och skrattmås (Larus ridibundus) utgör en klad som inte är en systergrupp till övriga arter inom släktet Larus. Detta nya släkte tilldelas av Pons et al (2005) namnet Chroicocephalus. På samma sätt visar de båda studierna att rosenmås och dvärgmås utgör en klad som också är skild från övriga måsar inom Larus och detta släkte ges av forskargruppen namnet Hydrocoloeus. Utöver dessa så delas ett antal amerikanska arter med mörk hätta in i släktet Leucophaeus och svarthuvade måsar från södra Palearktis i släktet Ichthyaetus.

I senaste uppdateringen av The Clements Checklist of the Birds of the World, vilken fungerar som ett rättesnöre för många taxonomiska kommitter i världen, har tärnor (Sternidae) förlorat sin familjestatus och slagits samman med familjen Lardidae.[2]

Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar.

Släkten och artexempel

Föreslagna släkten

Enligt Pons et al (2005)

Utbredning och biotopval

Det finns ett femtiotal arter runt om i världen varav sju häckar i Sverige. Det finns måsar över nästan hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, exempelvis på åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Bara de två måsarna i släktet Rissa, d.v.s. tretåig mås och beringmås, och tärnmås finner man ute på öppet hav.

Förekomst i Sverige

Tretåig mås (Rissa tridactyla)
Ringnäbbad mås (Larus delawarensis)

Arter som häckar i Sverige

Arter som påträffats i Sverige


Utseende

De har alla simhudsförsedda fötter och kraftiga näbbar där övernäbben saknar vaxhud och den har nedåtböjd spets. Undernäbben har en tydlig vinkel nära spetsen, den så kallade gonysvinkeln. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Benen är starka och klorna trubbiga. Könen är lika. I adult dräkt är de ofta vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga. Stjärten är i regel tvär eller rundad och når inte ut till vingspetsarna.

Att känna igen de vuxna fåglarna är ofta inte så svårt eftersom de har en bestämd kombination av mantelfärg, storlek, näbb- och benfärg etc. Däremot att skilja på de olika gråspräckliga ungfåglarna kräver mycket träning.

Ruggning

Gråtrut i andra årets sommardräkt

Måsar och trutar ruggar två gånger om året. En vårruggning där bara huvud- och kroppsfjädrar byts ut och en höstruggning där huvud-, kropps-, stjärt- och vingfjädrar byts. Man brukar dela in måsar i tre kategorier beroende på hur många år det tar för dem att nå adult dräkt.

2 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt ett drygt år efter det att dom kläcks, dvs på deras andra levnadsår. Inom denna kategori finns de flesta mindre måsar som exempelvis skrattmåsen. Detta innebär att man bara kan se två olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de två åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

3 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt två år efter det att dom kläcks, dvs på deras tredje levnadsår. Inom denna kategori finns de medelstora måsarna och dvärgmåsen. Ett exempel är fiskmåsen. Detta innebär att man kan se tre olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de tre åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

4 åldersklasser

Trutunge

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt tre år efter det att dom kläcks, dvs på deras fjärde levnadsår. Inom denna kategori finns alla trutarna. Ett exempel är havstruten. Detta innebär att man kan se fyra olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1:a årets fåglar, 2:a årets fåglar, 3:e årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de fyra åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

Häckning

De är i allmänhet sociala och under häcktiden förenar de sig vanligen i stora skaror. De häckar gärna kolonivis och de lägger ett till fyra ägg i ett bo ofta placerat direkt på marken. Båda könen ruvar. Ungarna blir snabbt flygga men de matas länge av sina föräldrar.

Beteende och föda

Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismås kan även äta större djurs exkrementer. Måsar och trutar ses ofta på nyplöjda åkrar och betesfält där de främst äter daggmask.

Noter

  1. ↑ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  2. ↑ Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2008-11-28

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/M%C3%A5sar_och_trutar"
Personliga verktyg