Jämtlands län

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Jämtlands län
Länsbokstav	Z
Länskod	23
Landskap	Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Ångermanland, Dalarna och Lappland
Residensstad	Östersund
Landshövding	Britt Bohlin Olsson
Landsting	Jämtlands läns landsting
Area  • Totalt  • Andel vatten	Rankad 3:e 49 443 km²
Folkmängd  • Totalt  • Invånare/km²	Rankad 20:e 126 946 3
Inrättat	1810

Jämtlands län är ett län i Sverige, det vill säga ett statligt förvaltningsområde, som omfattar landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12 procent av Sveriges yta, 49 443 km² och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5 procent av Sveriges befolkning^[1]. Residensstad är Östersund och landshövding sedan den 1 juni 2008 är Britt Bohlin Olsson.

1810 bildades länet och dess tillkomst har ungefär lika stora inrikespolitiska som utrikespolitiska orsaker. År 1810 bestod länet enbart av Jämtland-Härjedalen (en beteckning som ibland används synonymt till Jämtlands län), vilket är varför länsvapnet är en delad sköld bestående av Jämtlands och Härjedalens landskapsvapen.

Länet domineras politiskt av folkrörelsepartierna Socialdemokraterna och Centerpartiet, något som är tämligen unikt i Sverige, men som överensstämmer med situationen i Nord-Trøndelag fylke i grannlandet Norge. Länet är även politiskt kontrastfyllt; kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna innehar tre av länets fem mandat i riksdagen, som Jämtlands län utgör en valkrets till.

Jämtlands län är glest befolkat och hela 34,4 procent av befolkningen bor på landsbygden, en majoritet av länets invånare bor emellertid i den tätbefolkade Storsjöbygden. Länets näringsliv domineras av små företag, och viktiga sektorer är framför allt de inom trä, turism, handel och livsmedel.

Administration

Huvudartikel: Förvaltningsorganisation i länen

Jämtlands län administreras likt övriga län i Sverige. Länet har en länsstyrelse, ett landsting och är uppdelad i åtta kommuner. Kommunerna och landstinget är folkvalda organ och länsstyrelsen är ett statligt organ.

Länsstyrelsen

Kommuner i Jämtlands län

Västernorrland förr. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i Gävleborgs län(Blått) och Västernorrlands län(Gult). När Jämtlands län grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.

Länstyrelsen Jämtlands län är en statlig myndighet och är regeringens förlängda arm i Jämtlands län. Länsledningen för länsstyrelsen i Jämtlands län utgörs av landshövding Britt Bohlin Olsson som är länsstyrelsens chef sedan år 2008. Bohlin Olsson är regeringens främste företrädare i länet och informerar den om länets behov. Uno Svaleryd är länsråd sedan 1997 (och har varit tillförordnad landshövding ett flertal gånger), som länsråd är han landshövdingens närmaste medarbetare. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länstyrelsen Jämtlands län är organiserad i sju olika avdelningar:

• Administration (ekonomi, personal, service, IT/GIS, centraldiariet och samhällsberedskap)
• EU:s strukturfonder (ansökningar, uppföljning och utbetalning av stöd)
• Regional utveckling (strategi och samordning: jämställdhet, kommunikationer, projektsstöd och företagsstöd)
• Natur, kultur och rennäring (naturskydd, naturförvaltning, rennäring och kulturmiljö)
• Miljö och fiske (fiske, miljöövervakning, miljöskydd samt kalkning)
• Lantbruk (Eu-stöd, rådgivning och tillsyn jordbruk, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor)
• Förvaltning (social tillsyn, rättsfunktionen, samhällsplanering och boende.)

Kommunerna

Jämtlands län har åtta primärkommuner, de är territoriellt avgränsade områden och administrativa enheter för lokal självstyrelse. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser en kommunstyrelse som är kommunens högsta verkställande organ. Nämnder i kommunerna varierar.

Landstinget

Huvudartikel: Jämtlands läns landsting

Jämtlands läns landsting är en sekundärkommun som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Jämtlands läns landsting ansvarar främst för hälso-, tand- och sjukvård. Landstinget har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. Jämtlands läns landsting är det enda landsting som kan härröras ända tillbaka till medeltiden.

Residensstaden

Huvudartikel: Östersund

Östersund är länets residensstad och har så varit sedan länet bildades år 1810, staden var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om Frösön som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid Storsjön och är länets enda ort med stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens residens.

Administrativ historia

I och med freden i Roskilde hamnade Jämtland och Härjedalen återigen tillsammans med Tröndelag, fast den här gången i Sverige.

För landskapshistoria och kultur se: Jämtland och Härjedalen

Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av Trøndelag medan Jämtland först var självständigt innan 1178 då landskapet anslöts till Norge efter slaget på Storsjöns is, men utgjorde dock en egen administrativ del av Norge och styrdes av ett allting, Jamtamot. Jämtland hade samma status i "Norgesveldet" som till exempel Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och Färöarna, fram till slutet av 1400-talet. Jämtland låg också kyrkligt under Uppsala ärkestift samtidigt som Härjedalen tillhörde Nidaros stift. Senare införlivades Jämtland i Trondhjems len, ett av Norges fyra slottslän och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge 1536, men i högre grad de krig mellan Danmark och Sverige som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645 hamnade Härjedalen i Hudiksvalls län och Jämtland i Härnösands län. Den här indelningen varade i 13 år tills freden i Roskilde tecknades 1658 då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i Trondheims län, fast nu i Sverige. Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom freden i Köpenhamn, blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av Västernorrlands län och var det fram till 1762 då Gävleborgs län med Härjedalen skildes från Västernorrlands län.

Jämtlands läns bildande

Kartan från 1905:s gränser omfattar hela dåvarande Jämtlands län. Notera även att den äldre stavningen med e används.

Jämtlands län bildades 1810 då Jämtland och Härjedalen bröts ut ur respektive län. Det var genom en motion undertecknad av den enda riksdagsledamoten från landskapen, Anders Nilsson i Stugun. I skrivelsen menade Nilsson i Stugun att det stora område som låg längs den norska gränsen behövde lokal styrning. Han framhöll också vikten av uppodling i inlandet, vilket skulle stärkas med det nya länet. Ett nytt län skulle också vara bra för vägar, avvittring och flottningsleder hävdade Nilsson i Stugun. Genom att stärka den här regionen skulle man lättare "inom Sveriges gränser vinna Finland åter", som Sverige förlorade till Ryssland året innan. Något lokalt stöd för ett nytt län fanns det emellertid inte ens att tala om, och Regeringen tordes inte lägga fram förslaget till riksdagen, där nya utgifter inte sågs med blida ögon. Det var den provisoriska regeringen som tillsattes efter statskuppen mot Gustav IV Adolf som klubbade beslutet, trots bondeståndets högljudda protester mot utökningen av den offentliga sektorn.

Georg Adlersparre hade en central roll i tillkomsten av Jämtlands län.

Jämten Georg Adlersparre, som satt i den provisoriska regeringen, som ledde kuppen mot kungen och som var nära vän med Anders Nilsson i Stugun spelade en avgörande roll i tillkomsten av länet. Inom den provisoriska regeringen fanns det en stor önskan om en skandinavisk union (vilket var varför man utsåg den danska prinsen Karl August till tronföljare), främst hos Adlersparre och von Platen. Jämtland-Härjedalen intog här en viktig plats, eftersom de viktigaste förbindelserna mellan Sverige och Norge norr om Värmland gick mellan de här landskapen och Tröndelagen. En länsstyrelse i Östersund skulle avsevärt kunna förbättra kommunikationerna över Kölen. ^[2]

Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart av tio personer och den första landshövdingen blev jämten Anders Wasell, som stöttat Adlersparre och som även var god vän med Nilsson i Stugun. Därefter har länsstyrelsen vuxit och fått fler och fler arbetsområden genom historien. Motståndet mot det nya länet försvann inte lättvindigt, lokala sockenstämmor runt om i länet och riksdagsledamöter från Jämtland och Härjedalen krävde upprepade gånger länets avskaffande, borgarna i den nyanlagda staden Östersund var emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen Erik Andersson Bång menade till och med att föreningen av Jämtland och Härjedalen var onaturlig, då de historiskt haft rätt lite med varandra att göra. ^[2]

Sedan tillkomsten har länet blivit större, 1864 överfördes Ytterhogdal och Ängersjö i Hälsingland från Gävleborgs län, och 1974 överfördes Fjällsjö, Bodum och Tåsjö i Ångermanland från Västernorrlands län.

Jämtlands län stavades ursprungligen Jemtlands län, då även Jämtland fortfarande stavades Jemtland. Ibland benämndes länet Östersunds län, efter residensstaden. Stavningen med ä tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" under 1900-talets inledning.

Framtid

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först 2014 efter ett eventuellt beslut 2010. För Jämtlands läns del innebär kommitténs preliminära bedsked att länet avskaffas och sammangår med Västernorrland eller blir en del i en stor Norrlandsregion.

Se även reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande här nedan.

Geografi

Kända fjäll
Fjäll	Altitud (m.ö.h)
Helagsfjället	1 796
Storsylen	1 743
Templet	1 728
Lillsylen	1 704
Åreskutan	1 420
Hundshögen	1 371
Anåfjället	1 332
Sielkentjakke	1 314
Sonfjället	1 277
Munsfjället	1 188
Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007
Största sjöar
Sjö	Yta (km²)
Storsjön	456 km²
Ströms Vattudal	170 km²
Kallsjön	156 km²
Flåsjön, Strömsund	110 km²
Torrön	94 km²
Näkten	83 km²

Motiv från Åre

Gårdar i Oviken

Vintervy över Laxsjö

Jämtlands län är ett landlåst län som ligger i hjärtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Länet gränsar till Dalarnas län i söder, Gävleborgs län i sydöst, Västernorrlands län i öster, Västerbottens län i norr samt de norska fylkena Nord-Trøndelag i nordväst och Sør-Trøndelag i sydväst. I den västra delen av länet ligger Kölen som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan Brömsebrofreden år 1645, utgör landsgräns mellan Norge och Sverige.

Länets tre större vattendrag, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i Bottenhavet. Även Klarälven påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla älvar och åar uppmäter en sträcka på 280 mil^[3].

Berggrunden i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från Flåsjön i norr ner till Brunfloviken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av gnejs, diabas, amfibolit, revsundsskiffer och i den sydöstra delen av rätansgranit.

Mittdelen av länet, det centraljämtska silurområdet, breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot Vemdalsfjällen. Berggrunden består här av kambrisk och silursk skiffer blandad med kalksten, som gjort detta område mycket bördigt.

Fjällregionen tar vid väster om Storsjön och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i Kaledoniderna. Det högsta berget är Helagsfjället, ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll och enda glaciär söder om polcirkeln. Länet har flera fjällplatåer där Flatruet är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges högst belägna allmänna väg. Sveriges högst belägna by finns också i länet, Högvålen, i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot Norska havet vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt.

När den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för morän vilket är den i särklass vanligaste jordarten i länet. Länet har även stora torv- och myrmarker.

Nio procent (4 500 km²) av länets yta upptas av länets drygt 17 000 sjöar^[3], där Storsjön är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs Storsjöodjuret leva och som var fridlyst i tjugo år mellan 1986 och 2006^[4].

Stora sjöar i Jämtlands län

Kallsjön

Ströms Vattudal

Storsjön

Skog täcker större delen av länet (55 procent totalt). Länet förfogar således över 12 procent av landets sammanlagda skogsareal. Länets största ö är Ammerön (Sveriges 19 största), tätt följt av Frösön (Sveriges 27 största). De är båda insjööar.

Nationalpark

Sonfjället är länets nationalpark, det finns även ett 80-tal naturreservat i Jämtlands län, som utgör en stor del av landets sammanlagda areal avsatt för naturskydd.

Sonfjället, Jämtlands läns nationalpark

Befolkning

Största tätorter
Ort	Invånare
Östersund	43 796
Brunflo	3 916
Strömsund	3 516
Sveg	2 633
Krokom	2 087
Bräcke	1 566
Järpen	1 439
Åre	1 260
Ås	1 097
Hammarstrand	1 061
Lit	1 051
Hammerdal	996
Svenstavik	948
Nälden	881
Funäsdalen	798
Källa: SCB, Tätorter 2005
Utlandsfödda i Jämtlands län (2006)
Ursprungsland	Antal
Norge	1 276
Finland	917
Tyskland	333
Thailand	290
Irak	226
Polen	219
Turkiet	193
Danmark	178
Övriga	2 833
Källa: SCB, Tabeller över Sveriges befolkning 2006

Jämtlands län är mycket glest befolkat med färre än 3 invånare/km². Befolkningen är ojämnt fördelad och majoriteten bor i Storsjöbygden, alltså området runt Storsjön. 43 666 personer, 34,4 procent av länets samtliga medborgare, bodde år 2005 utanför en tätort, näst högsta procentuella siffra bland alla län. Endast 1 procent av länets mark är bebyggd och det finns endast en stad, Östersund, som haft stadsprivilegier sedan 1786 och som är centralort i kommunen med samma namn. Viktiga tätorter är de övriga centralorterna; Bräcke, Hammarstrand, Järpen, Krokom, Strömsund, Sveg och Svenstavik. Andra nämnvärda orter är;

Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor är 81,94 år och 77,73 år för män^[5].

Befolkning kommunvis

Kommunvis dominerar Östersund, kommunen har något över fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom. Ragunda kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen. Siffrorna nedan är från den 31 mars 2008 och under det första kvartalet för 2008 ökade befolkningen i Åre, Bergs och Östersunds kommuner, och minskade i samtliga övriga^[6].

Demografi

142 000 människor i Sverige är födda i Jämtlands län. 69 procent av Jämtlands läns nuvarande befolkning är födda i länet (90 000), vilket är högre än riksgenomsnittet^[7]. Av de som är födda i länet men som inte är bosatt där för tillfället bor (cirka) 15 600 i Stockholms län, 6 500 i Västernorrlands län, 5 000 i Västra Götalands län, 3 900 i Gävleborgs län och 3 000 i Uppsala län. Av de som nu bor i Jämtlands län men som är födda i ett annat län kommer cirka 9 000 från Västernorrlands län, 6 400 från Stockholms län och 3 000 från Västerbottens län^[8].

Jämtlands län hade minst asylsökande i förhållande till folkmängd i Sverige 2007, 0.2 asylsökande per 1 000 invånare^[8].

Befolkningen i Jämtlands län har den högsta medelåldern bland nygifta i landet. Medelåldern för nygifta män är 37,2 år och för kvinnor 33,8 år^[8].

72,1 procent av alla nyfödda barn i länet är födda av en ogift moder, i Jämtlands län skaffar de flesta par barn innan de gifter sig. Par i Jämtlands län är högst benägna att behålla sina respektive efternamn, 24 procent gör det, vilket är långt över riksgenomsnittets 17 procent, 65,9 procent tar mannens efternamn (lägst i Sverige) och 8,1 procent tar kvinnans efternamn, vilket är högst bland länen i norra Sverige, dock något under riksgenomsnittet. 38 procent av befolkningen i Jämtlands län har ett -sonnamn i efternamn och 1.19‰ har ett -dotternamn (till exempel Ida Ingemarsdotter), vilket är allra högst i Sverige^[9]. Jämtlands län ligger under riksgenomsnittet när gäller medelålder för förstagångsföräldrar, 28,7 år för förstagångsmödrarna och 31,3 år för förstagångsfäderna. 28 procent av de nyfödda får samma efternamn som båda sina föräldrar.

Utlandsfödda

5.1 procent av Jämtlands befolkning, eller något under 6 500 personer är födda inom ett annat land än Sverige, endast Gotlands län har en lägre procentuell andel utlandsfödda^[8]. Kommunvis bor det i reda tal flest utlandsfödda i Östersunds kommun, procentuellt är siffrorna däremot högst för Bräcke kommun där 6,2 procent av befolkningen är födda utomlands, och lägst i Bergs kommun, där enbart 3,4 procent är födda i ett annat land än Sverige. Utav de 6 500 är omkring 1 300 födda i Norge (för fullständiga siffror se tabellen eller källan, det här gäller för hela avsnittet), Jämtlands län är tillsammans med Värmlands län de enda i Sverige där den största gruppen av utlandsfödda är norrmän. Av de övriga Nordiska länderna är ungefär 920 födda i Finland, 180 i Danmark och 25 på Island, sammanlagt är litet över 2 400 födda i ett annat nordiskt land. Antal födda i de utomnordiska länderna i EU uppgår till 1 080 personer där den största gruppen kommer från Tyskland, 330 personer, därefter Polen med 220 personer och Storbritannien med 100. 620 personer är födda i andra länder inom Europa (icke-EU/nordiskt land) där Turkiet är det vanligaste födelselandet, 190 personer är födda där, 190 stycken är födda i dåvarande Jugoslavien (med Bosnien och Hercegovina) och 90 personer är födda i Ryssland. De resterande är fördelade i en rad olika länder runt om i Världen, 330 personer är födda i Afrika, 230 i Nordamerika, främst USA, 270 i Sydamerika och 1 500 i Asien och den största gruppen där är födda i Thailand, 290 personer, därefter följer Irak med 230 personer, Iran med 140 personer, Indien med 125 och Sydkorea med 110 personer (siffrorna för båda är från 2005) och Libanon 100 personer.^[8]

Utländska medborgare

Ungefärlig utbredning av fornnordiska och närbesläktade språk på 900-talet. Den fornvästnordiska dialekten utgörs av det rödmålade området (notera expansionen in i Jämtland och Härjedalen)

2,8 procent av befolkningen, eller 3 500 personer, i länet är medborgare i ett annat land, även här så är det endast Gotlands län som har en procentuellt andel lägre. 1 320 har medborgarskap i ett annat nordiskt land, främst Norge (även här så kan exakta siffror återfinnas i källan i stället för den löpande texten). 740 personer har medborgarskap i ett annat EU land (bortsett från Danmark och Finland), mestadels Tyskland och Polen. 230 har medborgarskap i ett annat europeiskt land, främst i något land på Balkan och Turkiet. 200 har medborgarskap i något afrikanskt land, 120 personer har medborgarskap i något nordamerikanskt land och 90 personer har medborgarskap i något sydamerikanskt land. 730 personer har medborgarskap i något asiatiskt land, främst Thailand och Irak. Omkring 20 personer betecknas som statslösa.^[8]

Språk

I hela Jämtland talas svenska med lokal prägel. De genuina folkmålen talas dock fortfarande i viss omfattning. Traditionellt talas jämtska i hela Jämtland (bortsett från den östra delen), uppskattningsvis talas jämtskan idag av cirka 50 000 personer, men långt fler förstår den ganska väl. Härjedalska talas traditionellt i Härjedalen. Både jämtskan och härjedalskan har utvecklats ur fornvästnordiskan och står tröndskan som talas på andra sidan Kölen nära. I de delar som hör till landskapet Ångermanland i nordöstra Strömsunds kommun och delar av östra Jämtland (främst Ragunda) talas "norrländska" dialekter. I östra delen av Härjedalens kommun talas traditionellt hälsingemål, främst i området runt Ytterhogdal. I Jämtlands län finns det även omkring 300 samer som talar sydsamiska.

Religion

Härnösands stift och Svenska kyrkan har många medlemmar i Jämtlands län

I Jämtlands län är majoriteten av befolkningen kristen, men det finns även större grupper av ateister och muslimer. Länet är en del av Härnösands stift, Svenska kyrkan, som har de högsta medlemstalen i Sverige, 87 procent av befolkningen är medlemmar. Denna siffra omfattar även Västernorrlands län^[10], vilket gör den något missvisande då de lägsta procentuella medlemstalen i Jämtlands län finns i Östersunds kontrakt där 88 procent av befolkningen är medlemmar. Beräkningsvis så är 9 av 10 i Jämtlands län medlemmar i Svenska kyrkan. Medlemstalen sjunker, fast den sjunkande siffran är mycket låg, ungefär 0.66 procent per år går ur kyrkan, vilket är bland de absolut lägsta procentuella talen i Sverige^[11].

Kyrkobyggnader i Jämtlands län

Bräcke kyrka	Frösö kyrka	Laxsjö kyrka
Ovikens nya kyrka	Ströms kyrka	Svegs kyrka
Åre gamla kyrka	Åsarne gamla kyrka	Stora kyrkan i Östersund

Politik

Euroskepticismen är stor i länet.

Jämtlands län domineras av folkrörelsepartierna Socialdemokraterna och Centerpartiet, något som är tämligen unikt i Sverige där Moderaterna ofta dominerar stort över de övriga borgerliga partierna. Länet överensstämmer dock väl med de närliggande områdena på den norska sidan, då främst Nord-Tröndelag där systerpartierna Arbeiderpartiet och Senterpartiet är de två största. Politiskt sett är länet kontrastfyllt, kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna tar majoriteten av länets mandat till Riksdagen.

Europeiska Unionen

Befolkningen i Jämtlands län är mest negativa till EU och EMU i hela Sverige. Margareta Winberg och Eva Hellstrand från länet var båda ledande företrädare inom Folkrörelsen Nej till EU och vid folkomröstningen om EU-medlemskap röstade 72,5 procent av länsbefolkningen "Nej". Något som förklarats med den lokala misstron mot byråkratin i Bryssel och de långa avstånden mellan makthavarna och befolkningen^[12]. Vissa av nejsidans mest aktiva företrädare ämnade till och med att återföra Jämtland med Norge, i protest mot Sveriges inträde i unionen. Men av detta blev det intet av.

Motståndet mot införandet av euron var dock högre då hela 77,2 procent av länsbefolkningen röstade "Nej". Valdeltagandet låg då på 84,8 procent, endast Västerbottens län hade högre valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet vid det senaste riksdagsvalet 79,82 procent, där endast fyra län (med Jämtland) hade lägre än 80 procent. Starkaste motstånd i hela landet mot EU och EMU återfinns i Strömsunds kommun där 82 procent röstade "Nej" till EU och 86,1 procent röstade "Nej" till införandet av euron.

Kommunfullmäktigevalen 2006

Östersunds kommuns folkvalda styr kommunen från Östersunds rådhus

Kommunhuset i Bräcke

Kommunhuset i Krokom

Strömsunds kommunhus

Efter valet till kommunfullmäktige 2006 blev det maktskifte i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner. I Bergs kommun blev det en ny majoritet efter att Bergspartiet bytte samarbetspartners, tidigare samarbetade man med Socialdemokraterna. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet blev en del i det nya styret av Bergs kommun. Även i Östersunds kommun blev det en ny majoritet efter att Miljöpartiet inkluderades i det tidigare styret, i Bräcke inkluderades Vänsterpartiet, i Härjedalen inkluderades Centerpartiet och Folkpartiet i det tidigare styret. Ragunda kommun var den enda kommun där läget blev oförändrat, Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte att regera där. Största procentuella ökning i kommunvalet stod Moderaterna för, man tog även flest mandat. Socialdemokraterna fortsätter att vara största parti mandatmässigt sett. Centerpartiet är det enda parti (bortsett från de lokala partierna) som är rösttalsmässigt starkare i kommunfullmäktigevalen jämfört med riksdagsvalet (se nedan). Kristdemokraterna och Miljöpartiet har haft svårt att få fäste i kommunerna i Jämtlands län. Flera kommuner har dock starka lokala partier.

Tabellen visar hur samtliga mandat från alla 8 kommuner är fördelade. Partierna är sorterade efter angivna röster. Mandatminskningen skedde i Strömsunds kommun

Landstingsvalet 2006

Under pågående mandatperiod avregistrerade Sjukvårdspartiet i Jämtlands län partibetäckningen hos Valmyndigheten efter en längre period av turbulens och ställde således inte upp ett andra val i Landstinget.

Vid valet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på den ena sidan och Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna på den andra. Miljöpartiet ville inte välja sida och ställde sig som "det gröna blocket". I samband med valet åkte Sjukvårdspartiet ut ur landstingsfullmäktige och den borgerliga alliansen gick kraftigt framåt. Jämtlands läns landsting blev alliansens nionde starkaste i landet. Jämtlands läns landsting blev också det enda av de fyra nordligaste länen i Sverige där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte fick en egen majoritet. Jämtlands läns landsting blev även det enda landstinget, jämte Kalmar läns landsting i Sverige, där Miljöpartiet kunde bilda majoritet med antingen den borgerliga alliansen eller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet valde Miljöpartiet (i båda landstingen) att samarbeta med den sittande socialistiska majoriteten.

Jämtlands läns landsting är Folkpartiets och Kristdemokraternas näst svagaste och Moderaternas tredje svagaste landsting. Emellertid så är landstinget Centerpartiets överlägset starkaste (7 procentenheter ned till det näst starkaste). Landstinget är också Vänsterpartiets starkaste (med 0,15 procentenheter), Miljöpartiets femte starkaste och hamnade i mitten vad det gäller Socialdemokraternas väljarstöd. Landstinget är det svagaste för "övriga partier", hade näst flest blankröster och det lägsta valdeltagandet i landet.

Politiska majoriteter i Jämtlands län

Huvudartikel: Politiska majoriteter i Sveriges kommuner

Centerpartiet är med i styret i flest kommuner (6/8) och har kommunalrådsposter i samtliga kommuner i länet. Socialdemokraterna har flest ordförandeposter i kommunstyrelserna (4/8), S har även flest oppositionsrådsposter i kommunerna (4/8) och har således likt Centerpartiet kommunalrådsposter i samtliga kommuner. Jämnast mellan majoriteten och oppositionen är det i Östersunds kommun, den styrande majoriteten förfogar över 35 av kommunens 67 mandat. Bräcke kommun är den enda kommunen utan ett oppositionsråd, detta då Allians för Ragunda, i egenskap av största oppositionsparti, inte valt att tillsätta något.

Regionell Samverkan

Huvudartikel: Regionell Samverkan i Jämtlands län

I Jämtlands län har frågor om ökat regionalt självstyre varit aktuella länge, olika politikergrupper har diskuterat möjligheten med ett länsparlament, eller regionfullmäktige. Samtliga partier förutom Moderata Samlingspartiet ställde sig bakom en ansökan till Regeringen Persson om att få bilda en egen region, Region Jämtland, liknande de i Skåne och Västra Götaland. Vissa ville till och med återupprätta det gamla jämtska alltinget, Jamtamót (jämtars möte). I slutändan blev det inget då Regeringen avslog ansökan. Det fanns även idéer om att bilda ett indirekt valt regionalt samverkansorgan (RSO) men regionens partier kunde inte enas och det blev inget. I Jämtlands län finns det ett Råd för regional utveckling som är som ett forum för frågor som rör länet. Jämtlands län har även ett kommunförbund som sedan valet 2006 leds av länets borgare under ordförande Maria Söderberg (c) från Krokoms kommun. Sex av länets kommuner är medlemmar i Inlandskommunernas Ekonomiska Förening, där Östersundspolitikern Per Söderberg (c) är vice ordförande samt länets representant.

Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande

Länets folkvalda ställde sig i överlag mycket kritiska till Ansvarskommitténs preliminära besked. Endast några få kunde tänka sig en enda region för norra Sverige, ett "Stornorrland", som föreslogs. Ledande socialdemokrater i länet har drivit frågan om en sammanslagning med Västernorrlands län och bildandet av region MittSverige. Centerpartiet har varit mycket splittrad i frågan, men majoriteten i partiet har så småningom också ställt sig bakom region MittSverige. Moderaterna har hela tiden varit skeptiska till hela regionfrågan och anser att landstingen bör läggas ner och att sjukvården skall göras statlig. I Västernorrlands län har kommunerna varit splittrade och enbart Ånge och Sundsvalls kommuner har velat bilda region MittSverige.

Förra gången frågan var aktuell, på 1960-talet, bildades Republiken Jamtland (1963) och så kallade fykort skickades till regeringen (1967).

Den 4 juni 2008 tog landstingsstyrelsen beslutet att tillsammans med Ånge och Sundsvalls kommuner ansöka om att få bilda region MittSverige, ansökan kommer att skickas till Regeringen Reinfeldt om landstingsfullmäktige antager förslaget. I omröstningen lade Vänsterpartiet ned sina röster, Miljöpartiet som förordar region Jämtland och Moderaterna röstade emot, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna röstade för.

Jämtlands län i en Norrlandsregion

Jämtlands län i en region med Västernorrland