Hälsingland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Koordinater: 61°30′43″N 16°30′25″E / 61.512, 16.507

Hälsingland
Hälsingland vapen.svg
Hälsinglands landskapsvapen
Landsdel Norrland
Län Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län
Stift Uppsala stift
Yta 14 264 km²
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
133 540
9,4 inv/km²
Högsta punkt Garpkölen 671 möh
Största sjö Dellensjöarna
Landskapsblomma Lin
Landskapsdjur Lodjur
Fler symboler ...
FC-Hälsingland, Sweden.png
Hälsinglands läge
Ett vinterfyllt landskap påväg mellan Vallsta och Arbrå
En lätt snötyngd björkgren
En ännu inte frusen bäck
En lätt snötyngd gran
Vinterlanskap i Vallsta

Hälsingland är ett landskap i södra Norrland i mellersta Sverige. Det gränsar i söder till Gästrikland, i väster till Dalarna och Härjedalen och i norr till Medelpad. Landskapet har omkring 150 000 synliga fornlämningar.

Landskapet Hälsingland utgörs av Bollnäs kommun, Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun, Ovanåkers kommun, Söderhamns kommun samt större delen av Ljusdals kommun (Hamra socken i nuvarnade Los-Hamra församling tillhör landskapet Dalarna)[1]. Till landskapet hör även en mindre del av Härjedalens kommun (Ytterhogdals och Ängersjö socknar i nuvarande Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling)[2]. Grovt räknat motsvarar landskapet således norra delen av Gävleborgs län. En liten del utav Hälsingland tillhör Västernorrlands län. Detta gäller Attmars församling där huvuddelen dock tillhör landskapet Medelpad.

Prinsessan Madeleine innehar titeln som Hälsinglands hertiginna, likaså Gästriklands. Landskapsvapnet har sitt ursprung i att när de första landskapsvapnen kom till på Gustav Vasas tid så hade Hälsingland en stor getavel.

Innehåll

Etymologi

Bottniska viken, ursprungligen Helsingjabotn, är den hals som folknamnet hälsing härrör ifrån.

Namnet Hälsingland nämns för första gången av Adam av Bremen i slutet av 1000-talet som Halsingland. Hälsingland är ett inbyggarnamn och har betydelsen "hälsingars land". Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och suffixet -ing. Vad hals åsyftar har debatterats, emellertid har det inget med kroppsdelen att göra. De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten (jämför med Helsingborg-Helsingør), det vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke.[3] Ett flertal vattendrag har framförts, som till exempel tre havsvikar som i äldre tid trängde in i landskapet (Alir, Sundhed och Nordanstig), också eden i Sundhed har angivits som möjlig rot. Den vanligaste uppfattningen är däremot att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar[3][4]. Här har det också framhållits att Bottniska vikens smalaste del kallas för Kvarken, det vill säga "strupen"[5]. Utvecklingen från Halsing- till Helsing- härrör från det så kallade i-omljudet[4] (jämför med den historiska förleden Jamt- i Jämtland) och dagens stavning med ä kommer av då bokstaven var "modärn" i början av 1900-talet. I motsats till Helsingborg (som i 60 år stavades Hälsingborg) har stavningen av Hälsingland inte ändrats tillbaka.

Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla (Håkan den godes saga) från 1200-talet. Tore Hälsing (fornnordiska: Þórir helsingur) var sonsonen till Ketil Jamti (Jämtlands landsnamnman) som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha begått ett dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter, landet som sträckte sig till kusten blev kallat Helsingjaland.

Hälsingland är unikt i Sverige då landskapet är det enda som används som svordom, en eufemism för helvete som belagts tidigast på 1690-talet[5].

Historia

Hälsingland var under tidig medeltid indelat i skeppslag som var en del de svenska rikets sjöförsvar, ledungen.

Hälsingland var före unionstiden det gemensamma namnet för den norrländska kustbygden norr om Ödmården och omfattade sålunda hela Norrland, så långt det var bebott av svenskar. Den sydligare delen av landskapet kallades Sundhed, som i något senare tid delades i prostadömena Alir (sydvästra delen) och Sundhed (nordöstra delen), eller södra och norra prosteriet, vilka i huvudsak motsvarar det nuvarande Hälsingland. Alir och Sundhed hade var sin lagman, men i slutet av 1300-talet slogs de båda lagsagorna samman. Den gemensamme lagmannen höll lagmansting vid sockenkyrkorna och ofta även allmänna landsting för hela landskapet. Denne lagman stod dock i ett underordnat förhållande till Upplandslagmannen. Hälsingland hade en egen lag, Hälsingelagen.

I unionstidens strider tog hälsingarna en verksam del. Enligt 1634 års regeringsform kom Hälsingland att tillhöra Norrlands hövdingedöme och Västernorrlands lagsaga. År 1762 förenades Hälsingland med Gästrikland och Härjedalen till Gävleborgs län. I senare tid har till Los församling i detta landskap förlagts en del av Orsa finnmark, som rätteligen tillhör landskapet Dalarna, varemot det av ålder till Hälsingland hörande Hogdal (d.v.s. Ytterhogdal med Ängersjö kapell) överflyttats till Härnösands stift och Jämtlands län.

Hälsingarna var ett glatt och trevligt folk, uppges det, men de hade lätt för att slåss, ett rykte som bestyrktes av följande vitt omkring spridda rim[6]:


” Uti Hälsingland

är det livat ibland,

för där slåss de med knivar

och skär ihjäl varann.

 ”

Geografi

Större delen av Hälsingland utgörs av ett bergskullandskap med en medelhöjd på 100 meter. Den högsta punkten i Hälsingland är Garpkölen med 671 meter över havet. Största sjö är Dellensjöarna. Viktigaste vattendraget är Ljusnan som kommer från Härjedalen och rinner genom hela landskapet och mynnar ut vid Ljusne.

Socknar

Orter

Städer

Hälsinglands traditionella städer är Hudiksvall, grundad i slutet av 1500-talet och Söderhamn från början av 1600-talet. Bollnäs tillkom i modern tid (1942), som en adminstrativ sammanslagning. Sedan 1971 saknas en allmänt vedertagen stadsdefinition, men samtliga dessa uppfyller Statistiska centralbyråns kriterium, nämligen en befolkning överstigande 10 000 invånare.

Sjöar

Vattendrag

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ ”Gävleborgs Botaniska Sällskap - Kommuner och församlingar”. http://www.sbf.c.se/GABS/kartor.html. 
  2. ↑ ”Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare – Församlingarna i Jämtlands län”. http://www.genealogi.se/jamtland/karta.html. 
  3. ↑ 3,0 3,1 Tunberg, Sven (1937). "Helsingia Major : det stora Hälsingland" i Sigurd Curman: Fornvännen årgång 1937, Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, sid. 337-342.
  4. ↑ 4,0 4,1 Hallberg, Göran (1999). ”En hälsing bodde vid halsen”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=249. Läst 22 augusti 2008. 
  5. ↑ 5,0 5,1 Hellquist, Elof: Svensk etymologisk ordbok, Gleerups förlag, Lund 1922, Första upplagan, sid. 257. 
  6. ↑ Julius Ejdestam, Svenskt folklivslexikon. Rabén & Sjögren: Stockholm 1975, s. 65

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hälsingland, 1904–1926 (Not).

Se även

Externa länkar



v • d • r
Sveriges landskap
Sveriges flagga
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/H%C3%A4lsingland"
Personliga verktyg