Åre kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Åre kommun
Åre kommunvapen
Åre kommunvapen
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga
Centralort Järpen
Åre kommun i Jämtlands län
Folkmängd
 • Totalt
220:e av 290
10 021 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
11:e av 290
7 263 km²

Befolkningstäthet
 • Totalt

1,35 invånare/km²
Kommunkod 2321
Webbplats www.are.se


Åre kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort i kommunen är Järpen.

Innehåll

Administrativ historik

År 1905 inrättades municipalsamhället Järpen i Undersåkers landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Mörsil (av Mattmar och Mörsil) och Hallen (av Hallen, Marby och Norderö), medan Kall, Undersåker och Åre förblev oförändrade. Municipalsamhället Järpen upplöstes år 1958.

År 1971 införs enhetlig kommuntyp. Då förs Norderö församling i Hallens kommun över till Östersunds kommun. Sammanläggningen inom Åre kommunblock sker dock inte förrän 1974, då resterande Hallen tillsammans med Kall, Mörsil, Undersåker och Åre bildar nya Åre kommun.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått ett mantelsnitt av silver vari en röd älgkrona.

I den nya Åre kommun som bildats 1974 fanns hela fyra vapen från 1950- och 60-talen, därav ett från den namngivande kommunen. I stället för att, som vanligt var, välja ett av dessa, beslöt man att utarbeta ett helt nytt kommunvapen. Förslaget, som senare antogs, kom från Riksarkivet. Mantelsnittet åkådliggör Åreskutan och älghornet togs från Kalls kommunvapen. Registrering i PRV skedde 1978.

Tätorter

Den gamla kyrkan i Åre, som trots kommunnamnet inte är centralort.

Se även

motiv från Åre kommun
Välliste, Indalsälven och delar av Undersåker
Delar av Åreskutan, Åre by samt Åresjön

Politik

I Åre kommun har en tradition att byta styre vid varje kommunfullmäktigeval. Det finns en stor dynamisk väljargrupp som inte tvekar att byta block. Detta uppskattas givetvis av oppositionen, väl i majoritet gillas inte denna tradition lika mycket. 1991 minskade mandaten i kommunen från 49 till 41.

Kommunfullmäktige 1976-2006

Valår m c kd fp mp s v fno Grafisk presentation
1976 4 16 2 5 0 21 1 0
4 16 2 5
21  
1979 5 15 2 4 0 22 1 0
5 15 2 4
22  
1982 7 14 1 3 0 23 1 0
7 14   3
23  
1985 6 12 1 5 2 21 2 0
6 12   5
2 21 2

Ej slutgiltigt valresultat.[1]

1988 4 14 1 5 3 20 2 0
4 14   5
3 20 2
1991 5 15 1 3 1 15 0 1
5 15   3
  15  
1994 5 12 0 2 2 18 1 1
5 12 2  
2 18  
1998 7 12 0 2 2 14 3 1
7 12 2
2 14 3  
2002 4 10 2 3 2 17 2 1
4 10 2 3  
2 17 2

fno = Fria Norrland

Kommunfullmäktige 2006-2010

Som tidigare nämnts har man en tradition att byta styre vid varje kommunfullmäktigeval, valet 2006 var inget undantag. Den sittande socialistiska majoriteten förlorade och det dåvarande kommunalrådet Elsa Danielsson (s) lämnade alla politiska uppdrag och även Socialdemokraterna efter att hon inte fick förtroende att leda oppositionen. Desto gladare var Eva Hellstrand som blev kommunstyrelsens ordförande en andra gång, hon var tidigare kommunalråd mellan 1998 och 2002. Moderaterna var det parti som ökade mest och som låg bakom Alliansens seger och Moderaternas Jonas Henning aspirerade på posten som kommunstyrelsens ordförande. I egenskap av största parti gick posten som tidigare nämnts till Hellstrand och Centerpartiet. Henning blev förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd på deltid. Anna-Caren Sätherberg (s) blev kommunstyrelsens andra vice ordförande och nytt oppositionsråd. Erik A. Egervärn (c) är kommunfullmäktiges ordförande.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 1 992 34,05 −7,26 14 −3
  Centerpartiet 1 474 25,20 +1,23 10
  Moderata samlingspartiet 1 166 19,93 +9,26 8 +4
  Folkpartiet liberalerna 287 4,91 −1,62 2 −1
  Kristdemokraterna 262 4,48 +−0 2
  Vänsterpartiet 230 3,93 −1,79 2
  Miljöpartiet de Gröna 211 3,61 −0,81 2
  Fria Norrland 189 3,23 +0,57 1
  Övriga partier 39 0,67 +0,42 0
 
  Borgerliga blocket (c, m, fp, kd) 3 189 54,52 +8,87 22 +3
  Röd-gröna blocket (s, v, mp) 2 433 41,59 −9,86 18 −3
  Blocklöst (fno) 189 3,23 +0,57 1
 
  Giltiga röster totalt 5 850 97,21
  Ogiltiga röster 168 2,79
  Totalt 6 018 77,37 41

De partier som är fetmarkerade är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen.

Vänorter

Åre har två vänorter.

Ort och land

Sedan

Noter

  1. Valet 1985 var det andra kommunvalet i Sveriges historia som fick göras om. Anledningen till detta var att Socialdemokraterna erhöll det sista mandatet med enbart 14 röster över Centerpartiet samt att flera valsedlar underkändes i Marby valdistrikt. Vid omvalet ökade de borgerliga med fem mandat och behöll således makten i kommunen.
Portal Jämtlandsportalen


Personliga verktyg