Grekland

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Greece)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ελληνική Δημοκρατία
Ellinikí Dimokratía

Hellenska republiken
Greklands flagga
Greklands statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Ελευθερία ή Θάνατος Elefthería í Thánatos ("Frihet eller död")
Nationalsång: Ymnos pros tin Eleftherian
Greklands läge
Huvudstad Aten
38° 02' N 23° 44'E
Största stad Aten (cirka 3,5 miljoner.)
Officiellt språk grekiska
Statsskick
president
premiärminister
republik
Károlos Papoúlias
Konstandinos Karamanlis
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Osmanska riket
1821
1828
Yta
 • Totalt
 • Vatten

131 940 km² (96:e)
0,86 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

10 964 021 (74:e)
81,7 inv/km² (87:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2005)
$248 509 miljoner (37:e)
$23 518
Valuta euro1 (EUR)
Tidszon EET (UTC+2)
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Olympos
2 985 m ö.h.
Trichonida
96 km²
Axios
382 km
Nationaldag 25 mars
Landskod GR
Landsnummer 30
1. Tidigare grekisk drachme.

Grekland (grekiska: Ελλάδα, Elláda, alternativt: Ελλάς, Ellás), officiellt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία, Ellinikí Dimokratía Republiken Grekland), är en republik på södra Balkan i sydöstra Europa som omfattar den östligaste av de halvöar som utgör Medelhavets oregelbundna norra kustlinje och de flesta av öarna i och kring Egeiska havet. I norr gränsar Grekland mot Albanien, Makedonien och Bulgarien, i öst till Turkiet samt i väst mot Joniska havet.

Det antika Grekland betraktas av många som den västerländska civilisationens vagga. Det moderna Grekland grundades 1829 och blev en republik 1974monarkin störtades och kung Konstantin tvingades i landsflykt.

Grekland är medlem i Europeiska unionen sedan 1981 och i militäralliansen NATO sedan 1952.

Innehåll

Etymologi

Greklands officiella namn är "Hellenska republiken" (Ellinikí Dhimokratía, Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines, Έλληνες). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna.[1] På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd. Se även hellenism

Historia

Huvudartikel: Greklands historia

Den grekiska bronsåldern uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr., främst på det minoiska Kreta och det mykenska Peloponnesos, och sträckte sig fram till omkring 1000 f.Kr. följd av de så kallade mörka århundradena. Omkring 2000 f.Kr. anlände de första grekiska stammarna norrifrån in på den grekiska halvön. De främsta av dessa stammar var akajerna som följdes bland annat av joner och eoler.De byggde väldiga klippborgar som Mykene, Tiryns och Argos. Deras främsta kungar regerade i Mykene och hela deras kultur brukar kallas den mykenska. Grekerna uppfann sitt alfabet omkring 800-talet f.Kr. Den nya kultur som uppstod omkring 800 f.Kr. bestod av flera stadsstater som grundade kolonier runt om i Medelhavet, stod emot flera persiska invasionsförsök och lade grunden till den hellenska civilisationen som Alexander den store spred över stora delar av den då kända världen.

Greklands militära styrka avtog så småningom och den romerska erövringen av Grekland inleddes 168 f.Kr. De östra delarna av imperiet kom framgent att domineras av den grekiska kulturen. När det romerska imperiet till slut delades i två delar hamnade Grekland åter i centrum: Med Konstantinopel som huvudstad spred Östrom, sedermera det bysantinska riket, den grekiska kulturen vidare ända till dess att Konstantinopel slutligen föll för det osmanska riket 1453.

Grekland förblev en del av det osmanska riket ända till 1820-talet då greker gjorde uppror och utropade sin självständighet. 1832 blev Grekland en monarki, med prinsen av Bayern, Otto I, som förste regent, i enlighet med fördraget i London samma år. 1912-13 Deltog Grekland i de båda Balkankrigen. Efter första världskriget där Grekland blev indraget på de allierades sida så utbröt krig 1920-22 mot forna Osmanska riket, under Kemal Atatürk, då Grekland besegrades. 1936 tillträdde Ioannis Metaxas som diktator. Mussolini anföll Grekland 1940 via Albanien, men slogs tillbaka. 1941 invaderades Grekland av Tyskland, Bulgarien och Italien, och var ockuperat under återstoden av andra världskriget. Det moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947.

Under andra världskriget utbröt ett inbördeskrig i Grekland som varade till 1949, mellan kommunister och konservativa. Därefter var Greklands utrikespolitik dominerat av Cypernfrågan. Inrikes skedde ett rekorderligt stort antal regeringsskiften, tills Alexandros Papagos 1952 samlade landet. Han efterträddes vid sin död 1955 av Konstantinos Karamanlis. 1967 kunde militären ledd av Georgios Papadopoulos, understödd av USA, genomföra en statskupp, vilket ledde till att militärjuntan ledde landet. 1973 avskaffade Papadopoulos junta monarkin och 1974, efter att ha iscensatt en statskuppCypern under Cypernkrisen 1974, bröt militärjuntan samman. Följande år utropades en republik och Grekland blev en demokrati. Grekland gick med i EU 1981 och EMU 2001.

Geografi

Karta över Grekland
Huvudartikel: Greklands geografi

Greklands är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen av Balkanhalvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centrala Pindosbergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildas bäcken och vikar. Även på Peloponnesos , i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar, Kambuniska och Kerauiska bergen, skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr om Thessalien.

Jordskalv och, i betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta berg är Olympos på 2 985 meter.

Grekland har ett typiskt medelhavsklimat men med stora skillnader mellan norra och södra landet och mellan bergen och kusten samt inlandet. Snö och is är vanliga i det högre bergstrakterna men förekommer även i resten av Grekland. Svala vindar, både från bergen och från havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket gör att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- och vintersäsongerna. I många dalar kan dock hetta och torka på sommaren bli ett stort problem och i många områden faller överhuvudtaget inget regn mellan början av juni och slutet av augusti.

Endast de större floddalarna lämpar sig för spannmålsodling och Grekland måste därför importera mycket livsmedel. Greklands klimat har skapat en lång tradition av vin- och fruktodling: Oliver, dadel, apelsin, citron och persika. Bland trädarterna är ek-, bok- och tallarter vanliga. Dock är skogen i Grekland starkt decimerad vilket bland annat bidrar till torkan under sommarsäsongen.

Se även: Lista över Greklands öar, Moni Zalongou, Mykonos, Kreta

Administrativ indelning

Grekland indelas administrativt i 13 distrikt (periféria), 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) och 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Förutom dessa adminstrativa enheter finns en autonom region, munkrepubliken Athos (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 1999 fanns i Grekland 5 775 kommuner, 457 demoi och 5 318 koinotetes, som ytterligare var uppdelade i 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).

1 Attika

1 Attika

2 Centrala Grekland

2 Euboia
3 Evritania
4 Fokis
5 Fthiotis
6 Boiotien

3 Centrala Makedonien

7 Chalkidike
8 Imathia
9 Kilkis
10 Pella
11 Pierien
12 Serrai
13 Thessaloniki

4 Kreta

14 Chania
15 Heraklion
16 Lasithi
17 Rethymno

5 Östra Makedonien
och Thrakien

18 Drama
19 Evros
20 Kavala
21 Rodhopi
22 Xanthi

6 Epirus

23 Arta
24 Ioannina
25 Preveza
26 Thesprotia

7 Joniska öarna

27 Korfu
28 Kefalinia
29 Lefkas
30 Zakynthos

8 Norra egeiska öarna

31 Chios
32 Lesbos
33 Samos

9 Peloponnesos

34 Arkadien
35 Argolis
36 Korinth
37 Lakonien
38 Messenien

10 Södra egeiska öarna

39 Kykladerna
40 Dodekanisos

11 Thessalien

41 Karditsa
42 Larissa
43 Magnesien
44 Trikala

12 Västra Grekland

45 Achaia
46 Aitolien och Akarnia
47 Elis

13 Västra Makedonien

48 Florina
49 Grevena
50 Kastoria
51 Kozani

Statsskick och politik

Huvudartikel: Grekisk politik

Konstitutionen från 1975 tillerkänner landets medborgare omfattande medborgerliga rättigheter och fastslår att landets statschef ska väljas av parlamentet genom indirekta val. Den centrala rollen i det politiska livet har emellertid landets premiärminister och presidenten har främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte år och kan endast väljas om en gång.

Parlamentsledamöterna i Greklands enkammarriksdag (Vouli ton Ellinon) tillsätts vart fjärde år (om inte nyval hålls). Grekland använder sig av ett komplicerat proportionellt valsystem som garanterar att det parti som fått flest röster i valet också får flest platser i parlamentet. Ett parti måste få minst 3% av rösterna för att komma in i parlamentet.

Se även: Panhellenism

Ekonomi

Under den senaste trettioårsperioden har Grekland, liksom många andra länder, förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (där cirka 90% av exporten är inom jordbrukssektorn) till en mer moderniserad industristat (då cirka 50% av exporten är industriprodukter). Trots detta är Grekland fortfarande, liksom Portugal, EUs mest jordbruksberoende land. Turismen är en viktig inkomstkälla för Grekland.

Utrikeshandel

Till stora delar på grund av Greklands energimässigt svåra läge har det påverkat exporten mycket negativt då det fortfarande importeras ungefär dubbelt så mycket som det exporteras. Dock exporteras en hel del livsmedel såsom tobak, vin, olivolja och citrusfrukter samt en hel del kemiska produkter, industriråvaror och verkstadsindustriprodukter. De viktigaste handelspartnerna är Italien, Frankrike, Tyskland samt Storbritannien men handeln mellan Grekland och Balkanländerna har ökat under senare år.

Jordbruk

Jordbruket spelar än idag en stor roll i Greklands näringsliv vilket sysselsätter ungefär en femtedel av befolkningen. Runt 25% av Greklands export består av livsmedel (1997). En knapp tredjedel av landets areal är uppodlad vilket beror till stora delar av topografin, klimatet och jordmånen sätter stopp för ett effektivt odlingsarbete. Oftast är inte brukningenheterna större än 4 "stremata" = 4.000 kvm (80%) och brukningsmetoderna är gamla. Vattenbristen spelar en mycket stor roll i jordbruket och runt 25% av den odlade arealen tvingas konstbevattna marken för att kunna odla. De viktigaste exportvarorna är idag bland annat bomull, majs, oliver, vindruvor och russin. Cirka 40% av jordbruksarealen är betesmark för djur som får och getter.

Mineraler

I Thessalien finns de viktiga mineralerna bauxit (som används vid framställning av aluminium) och kromit som bryts i närområdet. Mindre fyndigheter som järn, nickel, magnesit och mangan finns även på flera andra ställen i landet. Marmor och korund är även två andra viktiga naturtillgångar som landet bryter.

Industri

Runt en fjärdedel av arbetskraften är sysselsatta inom industrin vilken också står för ungefär 38% av BNP (2000). Den kemiska industrin ligger i norra Grekland runt staden Thessaloniki och metallindustrin vid huvudstaden Athen. Livsmedelsindustrin är utspridd på flera olika platser i Grekland, där den största koncentrationen återfinns i Thessaloniki. Raffinaderier, petrokemiska anläggningar och stålverksindustrin släpper ut stora mängder föroreningar, vilka ger upphov till miljöproblem. Problemen förekommer främst kring storstadsområdena i Aten (inklusive Pireus och Eleusis) och vid Thermaikosbukten i Thessaloniki.

Demografi

Huvudartikel: Greklands demografi

2001 hade Grekland 10 934 020 invånare varav 58,8% levde i städer och 28,4% på landsbygden. Invånarantalet i Greklands två största städer, Aten och Tessaloniki, uppgick till nästan 4 miljoner. Även om antalet invånare i Grekland fortfarande stiger, har man börjat erfara demografiska problem: 2002 var det första året då dödstalet översteg födelsetalet.

I Grekland finns idag ett stort antal invandrare varav omkring 65% kommer från Albanien. Då den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Albaner uppfattades som bråkmakare och kriminella och har blivit diskriminerade och utnyttjade. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångrika, grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung i Bulgarien, Rumänien Ukraina, Vitryssland, Polen och Georgien. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik.

Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De största etniska minoriteterna är romer, makedonier, turkar, albaner, och vlacher. Grekland har ännu inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Grekland har undertecknat OSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger var och en rätten att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala- eller minoritetsspråk.[2] Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten i Thrakien (vilket framför allt beror på fredsfördraget i Lausanne 1923).

Religion

Den grekiska författningen garanterar alla människor på grekiskt territorium fullständig religionsfrihet och erbjuder också lagens beskydd för alla trosuppfattningar men nämner även den Grekisk-ortodoxa kyrkan som den förhärskande religionen. Den grekiska kyrkans makt genomsyrar dock hela samhället. Alla klassrum ska ha en ikon på väggen. Vid parlamentets öppnande, liksom vid alla butiksinvigningar och andra firanden, har prästernas välsignanden en central roll. Omkring 95-98% av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan men graden av sekularisering har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs av Makedonier [Ortodoxa], muslimerna i, i första hand, Thrakien. Det finns också mindre religiösa grupper av protestanter och katolikerKykladerna och judar i Tessaloniki. Andra grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen.

Utbildning

De som ansvarar för utbildningen är Utbildningsministeriet och finansieras med skattepengar och eftersom religions- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter för undervisning av minoritetsgrupper (ex. muslimer).

Den elementära skolan består av förskola med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioårig grundskola som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det även att främmande språk skall ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treårig gymnasieutbildning som är indelat på fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för de som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolor men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor.

I Grekland finns det totalt 17 universitet och högskolor (1996) som har runt 106 000 studenter (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet är Atens universitet som grundades år 1837. Det är även mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar.

Kultur

Greklands kultur speglas av att landet befinner sig mellan öst och väst. Grekerna är mycket stolta över sin kultur och historia som håller dem enade. Greklands kultur består av traditioner, religion, musik, språk och inte minst mat och vin.

Grekiska traditioner

De flesta traditioner, både på fastlandet och öarna grundar sig i religiösa högtider. Namnsdagen firas exempelvis mer än födelsedagen.

Musik

Musiken präglas av västerländska influenser och från fjärran östern. Grekiska folksånger kan höras var man än befinner sig i landet. Modern grekisk musik handlar oftast om frihet och motstånd mot diktatur, dagliga problem samt givetvis om hjärta och smärta. Av dagens artister kan nämnas: Nana Mouskouri-den mest berömda och säljande av alla grekiska artister och som gett konserter i 50 år samt Despina Vandi, Nikos Vertis, Nikos Kourkoulis, Kalomoira, Mixalis Xatzigiannis, Pashalis Terzis, Sarbel, Peggy Zina, Nikos Oikonomopoulos, Melina Mercouri, Elli Kokkinou, Sakis Rouvas med flera.

Maten

Huvudartikel: Grekiska köket

Maten från Grekland bygger till stor del på grönsaker och lammkött. Det finns både nationella rätter och lokala specialiteter där man befinner sig. Man kan inte undgå att smaka den klassiska grekiska salladen med fetaost, oliver, gurka, tomater, olivolja och oregano. Den kanske mest kända rätten är tzatziki som består av yoghurt, strimlad gurka med vitlök och olivolja. Serveras med nybakat bröd, gärna som förrätt, eller som snacks.

Det kanske mest påfallande när man är i Grekland är att grekerna beställer oftast in små portioner av allt möjligt, för att sedan dela på. Att alla använder sin egen gaffel för att ta från tallrikarna är en självklarhet.

Se även

Massmedia

Tidningar

TV-kanaler

Radiokanaler

Turism

Huvudartikel: Turismen i Grekland

En av de största inkomstkällorna i Grekland är turismen, ungefär 8 miljoner människor åker till Grekland varje år.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 81 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 31 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 57 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 18 av 179


Se även

Referenser

Noter

  1. Nordisk Familjebok band 10. (1909) sp. 234: "Namnet greker (grek. graikōī', lat. græci) synes ursprungligen ha tillhört en i Epirus bosatt stam, men blef hos romarna gängse som beteckning för hela nationen."
  2. "Mänskliga rättigheter i Grekland 2005" från Utrikesdepartementet


Personliga verktyg
På andra språk