Bulgarien
Från Rilpedia
| Република България Republika Bălgarija Republiken Bulgarien |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Съединението прави силата (bulgariska för "Enhet ger styrka") |
|||||
| Nationalsång: Mila Rodino | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Sofia |
||||
| Största stad | Sofia (cirka 1 400 000 inv.) | ||||
| Officiellt språk | bulgariska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Georgi Părvanov Sergej Stanisjev |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Osmanska riket 3 mars 1878 (autonomi) 5 oktober 1908 (deklarerad) |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
110 910 km² (103:e) 0,3 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
7 527 000 (2009, IMF)[1] (95:e) 67,4 inv/km² (102:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2009) $99 536 miljoner (2009, IMF) [2] (66:a) $13 200 (2009, IMF) [3] |
||||
| Valuta | bulgarisk lev (BGN) |
||||
| Tidszon | EET (UTC+2) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Musala 2 925 m ö.h. Burgassjön 27,5 km² Donau 2 850 km |
||||
| Nationaldag | 3 mars | ||||
| Landskod | BG, BGR | ||||
| Landsnummer | 359 | ||||
Bulgarien (bulgariska: България, Bălgarija), officiellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas [rɛˈpubliˌkə bɤlˈgarijə]), är en republik i sydöstra Europa som gränsar till Grekland, Serbien, Makedonien, Rumänien och Turkiet och har kust mot Svarta havet.
Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkan, därmed spreds deras alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1322 e.Kr.) kom landet under det ottomanska rikets styre under nästa 500 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som födde den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. År 1990, efter revolutionen 1989, gav kommunistpartiet upp sitt maktmonopol och Bulgarien blev en kapitalistisk stat med fri marknad.
Dagens Bulgarien överlappar regionerna från Antikens Rom; Moesia, Trakien och Makedonien. Bulgarien började redan att tillverka gyllene föremål 500 år f.Kr.[4]
Bulgarien ligger på nordöstra delen av Balkanhalvön och har en yta på 110 910 kvadratkilometer. Bulgarien har cirka 7,3 miljoner invånare. Största stad och huvudstad är Sofia med 1,4 miljoner invånare. Därefter kommer Plovdiv med cirka 382 000 invånare och hamnstaden Varna med 326 000 invånare.[5] Det nuvarande statsskicket är demokratisk republik. Bulgarien är medlem i både Nato och EU sedan 2004 respektive 2007.
Historia
Det "första bulgariska riket" bildades när ett östligt folk, bulgarerna eller protobulgarerna, flyttade in i området i slutet av 600-talet och med tiden blandades med de slaver som sedan tidigare levde där. Under khanen Boris I antogs officiellt kristendomen år 864.
En till bulgarisk fornslaviska närstående språkform, fornkyrkoslaviskan, användes som liturgiskt språk hos olika slaviska folk och utvecklades till de varianter av kyrkslaviska som fortfarande används i liturgin i östligt ortodoxa kyrkor i slaviska länder. Städerna Preslav och Ohrid i det bulgariska imperiet blev viktiga lärosäten, där troligen det kyrilliska alfabetet utvecklades.
Bulgarien blev självständigt
Det första bulgariska rikets tid präglades till stor del av konflikter med Bysantinska riket, och från slutet av 900-talet till slutet av 1100-talet var Bulgarien mestadels integrerat i detta.
1186 blev Bulgarien åter självständigt under det "andra bulgariska riket", som blev en stormakt som härskade över väsentliga delar av Balkanhalvön. I slutet av 1300-talet erövrades Bulgarien av det Osmanska riket, som landet sedan kom att tillhöra i nästan 500 år till 1878.
Munken Paisij Chilendarski var den första som skrev på modern bulgariska med sin Den slavisk-bulgariska historien från 1762. Detta historieverk har blivit något av ett nationalepos, och satte i gång en nationell kulturell och politisk rörelse, den bulgariska renässansen. Ryssland var en aktiv part i Bulgariens självständighetskamp under andra hälften av 1800-talet.
Furst Alexander
I september 1879 hölls de första allmänna valen till parlamentet. Parlamentet dominerades av liberaler, som furst Alexander hade svårt att samarbeta med. Han lät upplösa parlamentet och utlyste nyval till tidigt 1879.
Furst Ferdinand
När fursten hade lämnat landet togs styret över av ett regentskapsråd, lett av talmannen Stambolov. En nationalkongress samlades för att välja ny regent, medan förhållandet till Ryssland blev allt sämre. I mars 1887 skedde flera revolter vid olika militärregementen och Stambolov slog ned dessa brutalt - som straff avrättades var tjugonde soldat vid dessa regementen. Nationalförsamlingens sökande efter en ny regent kunde avslutas när prins Ferdinand av Sachsen-Coburg-Gotha i juli 1887 valdes till ny regent.
Balkankrigen
När Ivan Gesjov tillträdde som premiärminister 1911 ville han förbättra relationerna med Ryssland. Ryssland ville att Bulgarien och Serbien skulle ingå en allians. I Albanien skedde upplopp och revolter och Ryssland fruktade att någon av stormakterna skulle välja att intervenera militärt. Både Serbien och Bulgarien var intresserade av att erövra territorium från Osmanska riket och den 13 mars 1912 kom man överens om att Makedonien skulle delas. I maj slöts ett liknande avtal med Grekland och tillsammans med Montenegro bildade länderna en hemlig pakt, Balkanförbundet, riktad mot Osmanska riket. I oktober anföll de allierade och första balkankriget inleddes. Det blev en stor framgång för Bulgarien. Landet erhöll 1913 kust vid joniska havet och Adrianopel. Oenighet med de andra segrarmakterna ledde snabbt till andra balkankriget där Bulgarien besegrades och tvingades avträda en stor del av landvinsterna i första kriget.
Första världskriget
Efter Balkankrigen behövde landet pengar för att kunna börja betala av krigsskadeståndet och i juli 1914 fick Bulgarien låna 500 miljoner leva av tyska banker. När första världskriget bröt ut uppvaktades både Ferdinand och premiärminister Vasil Radoslavov från både ententen och centralmakterna men kungen förklarade att landet var strikt neutralt. Landet hade en strategisk placering mellan Turkiet och Österrike nära Bosporen och hade trots nederlaget kvar en betydande armé. I oktober 1915 gick Bulgarien med i kriget på centralmakternas sida och deltog i det lyckade fälttåget mot Serbien.
Medverkan i kriget skapade dock stora problem med matförsörjningen. Livsmedel och hästar köptes upp eller beslagtogs av militära myndigheter och hungersnöden utmynnade i krav på att Bulgarien skulle dra sig ur kriget. När Frankrike och Storbritannien anföll den 15 september 1918 hade de bulgariska trupperna inte mycket att sätta emot och den 29 september undertecknades ett avtal om eldupphör. Ferdinand abdikerade och lämnade Bulgarien den 3 oktober. Han efterträddes av sin son Boris III.
Mellankrigstiden
Efter världskriget tog Agrarpartiet under Aleksandăr Stambolijski makten i landet efter en inledande kamp med socialisterna och ett tveksamt val 1920. En jordreform genomfördes och i valet 1923 vann Agrarpartiet en storseger. Dock genomfördes en statskupp i juli 1923 och Stambolijski dödades. Den nya regeringen under Aleksandăr Tsankov förföljde agrarer och kommunister. Efter ett kort demokratiskt mellanspel i början av 1930-talet inträffade flera statskupper och från 1935 var makten hos kung Boris, som förbjöd de politiska partierna.
Andra världskriget
När andra världskriget bröt ut i september 1939 förklarade sig Bulgarien neutralt. Kung Boris sade nej till propåer om att ingå i pakter med andra länder och tackade nej till en biståndspakt med Sovjetunionen i oktober 1939, erbjudande att ingå i Balkanpakten i februari 1940 och ett nytt förslag i november 1940 om en biståndspakt med Sovjetunionen som skulle ge Sovjet en flottbas i Bulgarien. Frankrikes fall sommaren 1940 innebar att det tyska trycket på balkanstaterna ökade och i Wien tilldelades den 7 september 1940 Bulgarien södra Dobrudzja, vilket tyskarna tvingade Rumänien att släppa.
I december 1940 inleddes dock samtal med Tyskland eftersom tyskarna planerade att anfalla Grekland. Den 1 mars 1941 undertecknade premiärminister Bogdan Filov Tremaktspakten med Tyskland i Wien och därefter kunde tyska trupper transporteras genom Bulgarien på väg till Grekland. Därmed hade Bulgarien anslutit sig till axelmakterna.
Den 17 augusti 1944 förklarade sig Bulgarien vara neutralt och krävde den 25 augusti att alla tyska trupper skulle lämna landet. Då fanns Röda armén redan i Rumänien och den 30 augusti förklarade Sovjetunionen att de tänkte strunta i Bulgariens neutralitetsförklaring. Den 5 september förklarade Sovjetunionen krig mot Bulgarien. Den 7 september hade alla tyska trupper lämnat landet och samma dag förklarade Bulgarien krig mot Tyskland från följande dag.
Kommunismen
Kommunisterna grep makten i Bulgarien 1946, efter ett år av samregerande med de kapitalistiska krafterna. Förändringarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet nådde även Bulgarien; 1990 valdes den förste ickekommunistiske presidenten, och 1991 infördes en demokratisk grundlag i landet.
Bulgarien blev medlem av Nato 2004 och av EU 1 januari 2007.
Modern historia
I juni 2009 kommer Bulgarien ställa upp för första gången i EU-parlamentsvalet tillsammans med Rumänien, det bidrar till att valet kommer att bli det största EU-parlamentsvalet i EU:s historia, världens största transnationella val och världens näst största demokratiska val efter Indien. Detta kommer att bli det första Europaparlamentsval som Bulgarien och Rumänien deltar i samtidigt som de övriga medlemsstaterna. När Bulgarien och Rumänien anslöt sig till unionen 2007 medförde då att antalet mandat i parlamentet ökade till 785. Efter valet 2009 måste antalet mandat minskas ner igen, till 736 som det ska vara enligt Nicefördraget. Med Lissabonfördraget skulle antalet mandat vara 751.
Geografi
_(2007-07-25).jpg)
Bulgarien består av delar av de klassiska regionerna Thrakien, Moesia och Makedonien. Den sydvästliga delen av landet är bergig med två alpina bergskedjor, Rilabergen och Pirinbergen. Längre österut ligger den lägre men mer extensiva bergskedjan Rodopibergen. Rilabergen inkluderar Balkans högsta topp, Musala som når 2 925 meters höjd. Balkanbergen går igenom hela landet från väst till öst, norr om den välkända Rosendalen. Området söder om bergskedjan kallas Östrumelien. I sydöst, öst vid Svarta havet samt norr vid floden Donau finns kuperad slättmark. Andra större floder är Struma och Maritsa i söder.
- Berg: Rodopibergen, Pirinbergen, Rilabergen, Balkanbergen (Stara Planina).
- Floder: Maritsa, Iskăr, Jantra, Mesta, Struma, Tundzja.
- Annat: Burgaski Zaliv, Sjipkapasset.
Klimat
Bulgarien har i sina norra och nordvästra delar ett inlandsklimat, medan klimatet i sydöst är av medelhavstyp, och i bergsområdena av övergångstyp. Medeltemperaturen är -1 °C på vintern och 21 °C på sommaren, med några graders variation.
Nederbörden håller sig mellan 530 och 685 millimeter per år, utom i bergsområdena där det faller omkring 1 200 millimeter. Den har sommarmaximum i norra delen och vintermaximum i söder. Snö faller mest i bergstrakterna, men även låglandsområdena i norr kan under några veckor ha snötäcke.[6]
Växt- och djurliv
Flera olika biogeografiska provinser möts i Bulgarien, det innebär att både flora och fauna är förhållandevis artrika. Landet hyser även ett flertal endemiska arter.
Mycket av den ursprungliga vegetationen är ödelagd. I dag är en tredjedel av landet skogklädd, varav nästan en tredjedel utgörs av sentida planteringar. Stora områden, som ursprungligen hyste sommargröna lövskogar, har numera ersatts av buskmarker, så kallade sjibljak, med bland annat hassel, ullek, berberis, judasträd och syren. På Balkanbergens (Stara planina) lägre delar samt i hela norra och västra Bulgarien är floran av centraleuropeisk typ. Skogarna domineras av ekar (ungersk, turkisk, skogs- och bergek) och avenbok, med inslag av bok och lönnar. På högre nivåer dominerar bokskog, på vissa ställen finns även barrskog med silvergran, gran, tall och makedonisk tall. Rodopibergens lägre delar är bevuxna med lövskog av bok, avenbokarter, ekarter, europeisk humlebok och mannaask. På högre höjd ersätts dessa av barrskog med svarttall, tall och silvergran. I nordöstra Bulgarien är vegetationen ursprungligen stäppartad med gräs och ettåriga örter, men området är numera till stora delar uppodlat. I sydöst består skogarna av flera ekarter och orientalisk bok.
Däggdjursfaunan i skogs- och bergsområdena är typiskt centraleuropeisk med dovhjort, rådjur, vildsvin, vildkatt, gems, brunbjörn och varg. På stäppområdena i nordöst finns sisel, hamster, stäpp- och tigeriller. I landets södra delar finns också guldschakal. Gott och väl 350 fågelarter har påträffats, varav 240 är regelbundna häckare. Häribland finns många rovfågelarter, samtliga europeiska hackspettarter, vit resp. svart stork, härfågel och biätare. Bland kräldjuren kan särskilt nämnas kärrsköldpadda, smaragdödla, taurisk murödla (Podarcis taurica) och eskulapsnok.[7]
Städer
| Plats | Stad | Befolkning | Plats | Stad | Befolkning |
|---|---|---|---|---|---|
1.  |
Sofia | 1 393 565 | 6.  |
Stara Zagora | 152 619 |
2.  |
Plovdiv | 376 501 | 7.  |
Pleven | 122 989 |
| 3. 20px | Varna | 349 416 | 8. | Sliven | 104 304 |
4.  |
Burgas | 203 797 | 9.  |
Dobritj | 103 309 |
5.  |
Russe | 167 715 | 10. | Sjumen | 103 016 |
Se även Lista över städer i Bulgarien
- Sofia med strax under en och en halv miljon invånare är Bulgariens huvudstad sedan 1878. Staden ligger vid Vitosjabergen i landets västra del, 555 meter över havet. Det är Europas näst äldsta huvudstad efter Aten och har tidigare hetat Triaditsa och Sredets. Det nuvarande namnet kommer av kejsar Justinianus dotter Sofia som blev frisk av källvattnet. Det sägs även att staden fick sitt namn av Sofiakyrkan som är en av de äldsta kyrkorna i staden (och på hela Balkan). Sofia har många kyrkor och museer; det mest imponerande är kanske Alexander Nevskij-katedralen.
- Landets näst största stad Plovdiv ligger bara 15 mil sydost om Sofia vid Maritsafloden. På 1870-talet var staden större än Sofia men i dag finns där bara strax under 380 000 invånare. Den mest imponerande sevärdheten är kanske den gamla amfiteatern, som delvis förstördes av Attila på 400-talet.
- Varna med 350 000 invånare ligger i norr vid Svarta havets kust. Staden grundades som den grekiska kolonin Odessus 580 före vår tideräkning. I dag har hamnen och de närbelägna turistorterna stor betydelse för ekonomin.
- Burgas, med cirka 210 000 invånare, ligger längre söderut vid kusten och är bland annat en viktig fiskehamn. Söder om staden ligger viktig petrokemisk industri.
Statsskick och politik
Detta avsnitt är delvis hämtat från engelskspråkiga Wikipedia
Bulgariens nuvarande författning antogs 12 juli 1991. Enligt den är Bulgarien en parlamentarisk republik.
Verkställande makt
Bulgariens president (sedan 22 januari 2002 Georgi Părvanov) väljs i direkta val för en femårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång. Presidenten är statschef och överbefälhavare och kan fördröja lagstiftning genom att återkalla lagförslag till parlamentet för ytterligare debatt. Parlamentet kan dock upphäva presidentens veto med ett enkelt majoritetsbeslut.
Ministerrådet (regeringen) leds av premiärministern (sedan 16 augusti 2005 Sergej Stanisjev) och är det viktigaste verkställande organet. För närvarande består det av 20 ministrar. Premiärministern nomineras av den största gruppen i parlamentet och ges mandat av presidenten att bilda regering.
Den nuvarande regeringskoalitionen består av Bulgariska socialistpartiet, Nationella rörelsen Simeon II och Rörelsen för rättigheter och friheter.
Lagstiftande makt
Bulgarien har ett enkammarparlament som kallas Nationalförsamlingen (Narodno Săbranie) och består av 240 ledamöter valda för en fyraårig mandatperiod i allmänna val. Väljarna röstar på partilistor eller koalitionslistor av flera partier. De 28 administrativa regionerna utgör valkretsar. Listorna måste komma över en spärr på fyra procent för att komma in i parlamentet.
Parlamentet ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten, planera presidentval, välja och avsätta premiärministern och övriga ministrar, förklara krig, sätta in trupper i andra länder samt ratificera internationella fördrag och överenskommelser.
Det senaste valet skedde i juni 2005 och nästa parlamentsval är planerat till sommaren 2009.
Dömande makt
Det bulgariska rättssystemet består av regionala domstolar, distriktsdomstolar och appellationsdomstolar samt en högsta kassationsdomstol. Dessutom finns en högsta förvaltningsdomstol och ett system av militärdomstolar. Ordförandena i högsta kassationsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt generalåklagaren väljs med två tredjedels majoritet av alla medlemmar av högsta rättsliga rådet. Det högsta rättsliga rådet ansvarar för förvaltning och organisering av rättsväsendet.
Författningsdomstolen ansvarar för att bedöma om de lagar och statuter som hänvisas till den är i enlighet med författningen och med internationella fördrag som regeringen har undertecknat. Parlamentet väljer de 12 medlemmarna i författningsdomstolen med två tredjedels majoritet för en period på nio år.
Partipolitik
Efter kommunismens fall har det politiska livet i Bulgarien dominerats av de två största partierna Bulgariska socialistpartiet (det gamla statsbärande kommunistpartiet) och Demokratiska krafters union.
I Europaparlamentsvalet 2007 fick Grazjdani za evropejsko razvitie na Bălgarija (Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling) 21,7 % av rösterna och blev således det största partiet i Bulgarien. Partiet är ett center-högerpolitiskt parti och är medlem i Europeiska folkpartiet (EPP) och dess Europaparlamentariker ingår i Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED).
Regional och lokal förvaltning
Republiken Bulgariens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 263 kommuner.
Bulgarien är sedan 1999 uppdelat i 28 regioner (oblasti), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Sofia utgör en egen region.
Korruption
Bulgarien har en av de högsta nivåerna av korruption bland EU-länderna.[8] Landet rankas på plats nummer 57 (av 163 länder) hur väl de handskas med korruptionen i landet. Betyget de fick var för 2006: 4.0 (Finland som var nummer 1 fick 9,6 och Haiti som var nummer 163, fick 1,8)[9]
Rötterna till den enorma korruptionen började efter Berlinmurens fall i början av 1990-talet. Tusentals av partitrogna KGB-agenter och brottare slängdes ut på gatan. Under FN's handelsembargo mot Serbien såg de sina första smugglingsmöjligheter och påbörjade sina första nätverk. Brottarna anslöt sig till privata säkerhetsstyrkor (ibland kallade "Mutri") och livaktsbolag och i viss mån blev de entreprenörer med starka band till regeringen.[10]
De senaste åren har Bulgarien erfarit flera mord på dagtid av lejda mördare utklädda till bland annat alkoholister och ortodoxa präster. Den amerikanska ambassaden i Sofia uppskattar dessa beställningsmord till ca 125 stycken sedan 1993, med de flesta som olösta.
När många så kallade affärsmän insåg hur mycket pengar det kommer in från EU till landet gick de från att muta politikerna, till att bli politiker själva. Som en följd av detta har EU frusit investeringstillgångar på närmare 670 miljoner dollar bara under sommaren 2008 efter alarm om att "white-collar-kriminella" har mycket nära kontakt med landets styrande.
Maffiarörelsen i Bulgarien har flyttat från att smuggla cigaretter och alkohol till att istället investera i den ständigt växande fastigehetsmarknaden.[11]
Ekonomi
Bulgariens ekonomi krympte dramatiskt efter 1989, då COMECON-marknaden som Bulgarien hade varit nära knuten till förlorades. Levnadsstandarden föll med ungefär 40 procent, men återgick senare till nivån före 1990 i juli 2004. Dessutom drabbades Bulgariens ekonomi hårt av FN:s sanktioner mot Jugoslavien och Irak. De första tecknen på återhämtning visade sig 1994 när bruttonationalprodukten växte och inflationen sjönk. Under 1996 kollapsade dock ekonomin på grund av att internationellt ekonomiskt stöd saknades och att bankväsendet var instabilt. Sedan 1997 har landet varit på väg att återhämta sig, med en BNP-ökning på 4-5 procent, ökande utländska investeringar, makroekonomisk stabilitet och EU-medlemskap 2007.Bulgariens tillväxt ökade något till 6 procent mellan 2004-2007. Bulgariens BNP per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2006 till 10 400 USA-dollar (världsgenomsnittet uppskattades vid samma tidpunkt till 10 000 USA-dollar [12].
Den regering som tillträdde 2001 förband sig att vidmakthålla de grundläggande målsättningar för den ekonomiska politiken som antagits av dess föregångare 1997, det vill säga att behålla sedelfondssystemet, utöva sund finanspolitik, snabba på privatiseringen och verka för strukturreformer. De ekonomiska prognoserna för 2005 och 2006 förutser fortsatt tillväxt i den bulgariska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas öka och arbetslösheten minska. Den bulgariska valutan lev är knuten till euron och man har som mål att införa euro som valuta 2010.
Den 25 april 2005 undertecknade Bulgarien anslutningsfördraget med EU och blev medlem 1 januari 2007.
Bulgarien har just nu en mycket lovande affärsutveckling. Import till Bulgarien - med EU-medlämsländer som största handelspartners - växer kraftigt, ökandes med över 20 procent årligen de senaste 4 åren. Sverige har till och med slagit detta med en ökning på 20 upp till 30 procent under denna period ligger fortfarande efter vad gäller själva kvantiteterna. Utländska direktinvesteringar (FDI) har exploderat med en årlig ökning på 40 procent de 2003-2007, vilket gör Bulgarien till vinnaren i Östeuropa när det gäller att locka till sig FDI. [13]
Generösa skatte- och investeringssubventioner har implementerats för att främja utländska investeringar. Bulgarien har Europas lägsta inkomst- och företagsskatt, 10 procent för både privatpersoner och företag. Detta gör Bulgarien till ett mycket förmånligt land att göra affärer i. Vidare har Bulgarien en kompetent, välutbildad arbetskraft, samt även den lägsta medelinkomsten i Europa, vilket gör Bulgarien intressant ur ett "outsourcing"-perspektiv.[14]
Handelsländer
Andel av total handel till världen 2006.[15]
Ryssland - Import: 17%
Tyskland - Export: 9,9%, Import - 12%
Turkiet - Export: 11%, Import: 6%
Italien - Export: 10.1%, Import: 8%
Grekland - Export: 8,5%
Bulgarisk-svenska relationer
Sverige och Bulgarien upprättade diplomatiska förbindelser år 1909. Relationerna kan idag betecknas som utmärkta. Det finns ytterst få utestående bilaterala frågor.
Förbindelserna har successivt breddats och fördjupats genom åren, i synnerhet efter Bulgariens närmande till EU. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EU-relaterade aspekterna, av ökade samhandel, samarbete på energi-, försvars- och de kulturella områdena.
Under 2005 uppgick Sveriges export till Bulgarien till drygt 1,1 miljarder kronor (+42 %), medan importen från Bulgarien under 2007 uppgick till drygt 0,4 miljarder kronor (+ 18%). Första halvåret 2006 ökade exporten till Bulgarien till 0,6 miljarder kronor (+31%) och importen till 0,2 miljarder kronor (+17%). 2007 ökade exporten till Bulgarien till 1,2 miljarder kronor, som såväl exporten till drygt 0,6 miljarder kronor vilket medför en 100 procentig ökning i båda fallen jämfört med 2003. Den stora posten för export till Bulgarien är telekomutrustning, medan den stora posten för import från Bulgarien är inom nästan samma område, det vill säga teknisk apparatur.[16] De svenska direktinvetseringarna hade en snittökning på ca 22 procent mellan 2003-2007.[17] I nuläget finns ett femtiotal svenska företag representerade i Bulgarien. I början på 2007 bildades den Bulgarisk-Svenska handelskammaren som en platform för både stora och mindre svenska företag på plats i Bulgarien. Ungefär samtidigt öppnade Exportrådet ett kontor i Sofia för att främja svensk handel och export till Bulgarien.[18] Ungefär ett 50-tal svenskar bor i Bulgarien.[19]
Svenska MTG förväravde i juli 2008 Nova Television Bulgaria för 620 miljoner Euro. I och med det köpet av Nova Television Bulgaria tar MTG över Bulgariens andra största tv-station. Detta förvärv var MTG´s största i dess historia.[20]
Bulgarien under finanskrisen 2008
Bulgarien påverkades hårt under finanskrisen 2008. Sofiabörsen sjönk med -76.5 procent vilket var den tredje sämsta utvecklingen på världens börser under samma år.[21]
Vetenskap, teknik och telekommunikation
Vissa multinationella företag har upprättat regionala kontor och huvudkontor i Bulgarien, främst Hewlett-Packard, som byggt sin globala servicecenter för Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA) i Sofia.
Telekommunikation har blivit en av de växande branscherna i landet. Tre GSM-mobil-operatörer - Globul, Mobiltel och Vivatel - ger nästan 100 procent täckning var. De har ett nätverk av service-center i hela landet. Bulgarerna använde cirka 10 miljoner mobiltelefoner[22] år 2006. Mobikom tillhandahåller endast tekniken NMT 450 . Bulgarer i städerna har tillgång till Internet, och nyligen har de flesta byar har fått snabb uppkoppling och VoIP; BTK erbjuder DSL-anslutning i större städer. Bulgarien hade omkring 298 781[23] Internet värdar år 2007.
Bulgarien levererade många vetenskap- och forskningsinstrument av betydelse för det sovjetiska rymd-programmet, och skickade också två män i rymden: Georgi Ivanov på Soyuz 33 (1979) och Alexander Alexandrov på Soyuz TM-5 (1988). Landet deltar i Indiens mån-utforskningssatellit, Chandrayaan-1. Bulgarien blev ett av de första länderna i Europa att utveckla serieproduktion av persondatorer (Pravetz rad 8) i början av 1980-talet och har erfarenhet inom farmaceutisk forskning och utveckling.
John Vincent Atanasoff (1903-1995), en amerikansk fysiker med bulgarisk bakgrund, uppfann den första elektroniska digitala datorn, ett special ändamål för maskin som blev känd som Atanasoff-Berry Computer.
Asen Yordanov (1896-1967), grundaren av luftfartsprodukter i Bulgarien, arbetade som flygare, ingenjör och uppfinnare, han har också bidragit till utvecklingen av flyget i USA. Han spelade en viktig roll i amerikanska flygplan utveckling och deltog i många andra projekt.
Den bulgarisk-amerikanske uppfinnaren och forskaren Peter Petroff blev mest känd för sitt arbete i NASA. Petroff också uppfann den första digitalklockan (1970).[24]
Den amerikanska kemisten Carl Djerassi, som utvecklade den första orala p-piller (OCP) har bulgariska förfäder.
Den bulgariska vetenskapsakademien, den ledande vetenskapliga institutionen i landet, sysselsätter de flesta av Bulgariens forskare som arbetar i sina många filialer.
Bulgarien är värd för två stora astronomiska observationsorgan: Rozhen Observatory, den största i sydöstra Europa, och Belogradchik Observationsorganet med tre teleskop, samt flera offentliga astronomiska observatorier med planetaria, fokuserad på utbildning och utåtriktad verksamhet.
Demografi
Huvudartikel: Bulgariens demografi
Med cirka 80 invånare per km² tillhör Bulgarien de medelmåttigt befolkade staterna. I bäckenet och på slätterna stiger tätheten till mer än 100 invånare per km², medan den sjunker under genomsnittet i de högre bergsregionerna. Den högsta befolkningskoncentrationen har storstäderna Sofia (över 1 000 invånare per km²), Plovdiv, Varna och Russe. Bulgariens totala invånarantal stagnerar, vilket man från statsmakternas sida försöker hejda med bland annat födelsebidrag och ökade barnbidrag.[25]
83,9 % av invånarna i landet är bulgarer. Det finns två större minoritetsgrupper, turkar (9,4 %) och romer (4,7 %). Andra grupper är ryssar, armenier, makedonier, albaner greker, rumäner, med flera [26]. Vid folkräkningar måste makedonierna själva förklara att de existerar eftersom de till skillnad mot andra folkgrupper inte finns angivna i folkräkningsblanketter. Bulgarer är den enda etniska folkgrupp som minskar, då de till stor del emigrerar. Romerna är den etniska gruppen som ökar i allt större utsträckning.
- Nativitet/födelsetal: 1,4 %[27]
- Mortalitet/dödstal: 1,4 %
- Naturlig befolkningstillväxt: -0,2 %
- Beräknad medellivslängd: män 69 år, kvinnor 76 år
- Skolgång: obligatorisk i 11 år
- Läs- och skrivkunnighet: cirka 98 %
Sociala förhållanden
Staten svarar inte längre för gratis sjukvård eller annan vård. Detta system har ersatts av ett avgiftsfinansierat sjukförsäkringssystem, och läkemedelskostnaderna baseras på inkomst. Privat sjukvård, som var förbjuden 1972-1989, uppmuntras numera. År 1994 fanns enligt WHO 33.3 läkare per 10 000 invånare.
Allmän arbetslöshetsförsäkring existerar inte, men en viss ersättning utgår baserad på familjesituation och längden på arbetslösheten.
Pensionsåldern för män varierar mellan 57-60 år och för kvinnor 52-55 år. Det sociala skyddsnätet har dock brutit samman på grund av den galopperande inflationen och landets ekonomiska utveckling. Värdet på pensioner och andra sociala försäkringar har urholkats, och sjukhusen lider brist på utrustning och medicin. Levnadsstandarden har sjunkit och enligt UNDP (United Nations Development Programme) lever ca 10 % i djup fattigdom - svält är inte ovanligt.
I mitten av 1990-talet fanns ca 14 000 hemlösa barn i Bulgarien. Även ungdomsbrottsligheten ökar, och ca 14 % av alla brott begås av ungdomar.[28]
Språk
Av befolkningen talar 84,8 procent bulgariska, som är ett slaviskt språk och landets enda officiella språk. Bulgariskan övergår i söder i den närbesläktade makedonskan, och mindre grupper i landets sydvästra del talar makedonska (de bulgariska dialekterna övergår gradvis i de makedonska, och ingen skarp gräns finns)[29]. Andra språk som talas är turkiska (med stora dialektala skillnader mot den turkiska som talas i Turkiet), av omkring 600 000 personer, och romani, av omkring 300 000 personer. Bland de turkisk- och romanitalande råder en hög grad av tvåspråkighet med bulgariska som andraspråk.[30]
Utbildning
De flesta barn går i förskola. Skolplikten, som är åttaårig, inträder vid 7 års ålder. Efter en fyraårig primärskola följer sekundärskolan uppdelad på två fyraåriga stadier. I genomsnitt går knappt 10 % av en årskull till högre studier. Av den vuxna befolkningen var år 1992 2 procent icke läs- och skrivkunnig.
Det finns fem universitet. Det största och äldsta, Kliment Ochridski, ligger i Sofia, grundat 1888. Därutöver finns högskolor för pedagogik, medicin, nationalekonomi, teknik et cetera.[31] Sofias universitet har 15 fakulteter och 3 avdelningar, totalt studerar 14 000 studenter där. Det finns också ett tillhörande universitetsbibliotek, universitetets egen tidning, en datorsal, en idrottslokal och andra diverse byggnader. Nuvarande rektor är Bojan Bioltjev. Universitetet kunde byggas tack vare finansiellt stöd från Evlogi Georgiev och Christo Georgiev, därav finns deras statyer utanför huvudingången.
Religion
Den ortodoxa kristendomen är den dominerande religionen i landet och 82,6 % av befolkningen tillhör den bulgariska ortodoxa kyrkan. 12,2 % av befolkningen är muslimer, 0,6 % katoliker och 0,4 % protestanter.[32]
Enligt siffror från 2001 är de olika religiösa grupperna fördelade enligt[33]:
| Religiösa grupper | Befolkning |
|---|---|
| Bulgarisk-ortodoxa | 6 552 751 |
| Muslimer | 966 978 |
| Katoliker | 43 811 |
| Protestanter | 42 308 |
| Övriga | 14 937 |
| Ej självdefinerade | 283 309 |
| Ej visade | 24 80 |