Nicefördraget

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Nicefördraget
Treaty of Nice Ratification Map.svg

Signatärländernas ställningstaganden
Typ av fördrag Ändringsfördrag
Utkast 7–9 december 2000
Signerat 26 februari 2001
Ikraftträdande 1 februari 2003
Signaturer EU:s 15 medlemsstater
Språk EU:s 12 fördragsspråk

Nicefördraget är ett fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som ändrar Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen. Det undertecknades den 26 februari 2001 och trädde i kraft den 1 februari 2003. Fördragets huvudsyfte var att förbereda unionens institutionella struktur för utvidgningen med tio nya medlemsstater 2004.

Fördragets fullständiga namn är Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem.[1]

Fördraget innebar också att Europeiska kommissionen skulle minskas ner så fort unionen får 27 eller fler medlemsstater. Kommissionen ska då inte bestå av en ledamot från varje medlemsstat. Ett par politikområden, däribland tjänstehandel och viseringsregler, överfördes genom fördraget från mellanstatlig till överstatlig nivå.

Irland var det enda landet som höll en folkomröstning om ratificeringen av fördraget. Utslaget i den första folkomröstningen var ett nej, men valdeltagandet var lågt och en ny folkomröstning hölls ett år senare efter att landet hade fått garantier om bland annat sin neutralitetspolitik. I den andra folkomröstningen röstade folket ja. Således kunde fördraget godkännas och implementeras, eftersom det krävdes att alla medlemsstater godkände det innan det kunde träda i kraft.

Nicefördraget anklagades av kritikerna för att inte genomföra tillräckliga reformer av unionen. Pelarstrukturen behölls i fördraget och Europeiska unionen blev således ingen juridisk person. För att hindra att för många länder ansluter till unionen innan den ytterligare har reformerats, medför Nicefördraget ett maxtak på 27 medlemsstater. Så länge något nytt fördrag, som ersätter Nicefördraget, inte är på plats kan unionen med andra ord inte uppta nya länder.

Innehåll

Historia

Fördraget signerades i Nice den 26 februari 2001.

Med Amsterdamfördraget infördes inte tillräckliga reformer för att Europeiska unionen skulle kunna utvidgas till att omfatta alla de östeuropeiska länder som ansökt om medlemskap. Ett utkast till nytt fördrag skrevs den 7 till 9 december 2000. Den 26 februari 2001 signerades förslaget till nytt fördrag av Europeiska rådets medlemmar, med andra ord medlemsstaternas stats- och regeringschefer.

Trots att fördragets syfte var att reformera unionen så att fler medlemsstater skulle kunna delta, kvarstod många problem även efter Nicefördraget. Politiskt heta frågor som kommissionens storlek, maktbefogenheter, pelarstrukturen och förfarandetyper lämnades helt eller delvis orörda, eftersom konflikter uppstod mellan bland annat Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Med anledning av detta upprättades en ny reformprocess efter Nicefördraget. Europeiska konventet fick i uppdrag att framarbeta ett helt nytt fördrag, som till skillnad från Nicefördraget, skulle ersätta alla tidigare EU-fördrag. Detta fördrag blev det som senare kallades för Europeiska konstitutionen, som dock aldrig trädde i kraft. Nicefördraget trädde i kraft den 1 februari 2003, delvis försenat på grund av att irländarna först röstade nej till fördraget.

Signaturer

Nice Treaty FA Belgium.png Nice Treaty FA Denmark.png Nice Treaty FA Finland.png Nice Treaty FA France.png Nice Treaty FA Greece.png Nice Treaty FA Ireland.png Nice Treaty FA Italy.png Nice Treaty FA Luxembourg.png Nice Treaty FA the Netherlands.png
Mall:Landsdata Belgien Belgien Mall:Landsdata Danmark Danmark Mall:Landsdata Finland Finland Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Mall:Landsdata Grekland Grekland Mall:Landsdata Irland Irland Mall:Landsdata Italien Italien Mall:Landsdata Luxemburg Luxemburg Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna
Nice Treaty FA Portugal.png Nice Treaty FA Spain.png Nice Treaty FA the United Kingdom.png Nice Treaty FA Sweden.png Nice Treaty FA Germany.png Nice Treaty FA Austria.png
Mall:Landsdata Portugal Portugal Mall:Landsdata Spanien Spanien Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien Sverige Sverige Mall:Landsdata Tyskland Tyskland Mall:Landsdata Österrike Österrike

Innehåll

Viktiga ändringar

  • Dubbel majoritet
— Dubbla majoritetsbeslut i Europeiska unionens råd, dock endast när en medlemsstat så kräver.
  • Mer kvalificerad majoritet
— Beslut rörande tjänstehandel, det civilrättsliga samarbetet och viseringsregler tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet.
  • Anpassning till utvidgning
— Unionens institutioner anpassas så att öststaterna ska kunna ansluta till unionen. Ett maxtak sätts på 27 medlemsstater.
  • Revisionsrätten
— Revisionsrätten ska bestå av endast en ledamot från varje medlemsstat.
  • Fördjupat samarbete
— Lättare regelverk för närmare samarbete.

Nicefördraget kritiserades av många som en bristfällig kompromiss. Tyskland hade krävt att landets stora befolkningsstorlek skulle återspeglas i en högre röstviktning i rådet, vilket bland annat Frankrike motsatte sig, eftersom man ansåg att det var av symboliskt värde att Frankrike och Tyskland hade ungefär lika stort inflytande inom unionen. Ett förslag som framfördes var att göra beslutsfattandet enklare genom att införa krav på dubbel majoritet av både medlemsstater och befolkning. Detta avvisades också av Frankrike av liknande skäl. Man nådde en kompromiss, som innebar en dubbel majoritet av medlemsstaterna och de avgivna rösterna, och där en medlemsstat har möjlighet att eventuellt begära en kontroll av att de länder som röstar utgör en tillräcklig andel av unionens befolkning.

Institutionella förändringar

Fördraget skapade förutsättning för en utvidgning av Europaparlamentets mandatantal till 732, vilket översteg det antal som tilläts genom Amsterdamfördraget.

Frågan om en minskning av Europeiska kommissionen efter utvidgningen löstes till en viss grad - fördraget fastslår att när antalet medlemsstater uppgår till 27, ska antalet kommissionärer i kommissionen minskas ner till färre än 27, men utan att specificera närmare hur stor minskningen ska vara. Under en övergångsperiod fram till 1 januari 2005 behöll Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien sina andra kommissionärer, men därefter hade varje medlemsstat varsin kommissionär.

Fördraget innebar också att nya domstolar på lägre nivå än EG-domstolen och förstainstansrätten bildades för att ta itu med bland annat patentfrågor.

Det var allmänt accepterat att Nicefördraget hade misslyckats med att ta itu med den grundläggande frågan om omfattande institutionell reform. Europeiska unionens institutioner uppfattades allmänt som alltför komplicerat, och därför inrättades Europeiska konventet, vilket ledde till en ny regeringskonferens under 2004, vid mötet i Nice.

Andra bestämmelser

Pelarstrukturen som inrättats med Maastrichtfördraget 1994 kvarstod i fördraget.

Nicefördraget innehöll också nya bestämmelser om närmare samarbeten, eftersom de tidigare reglerna i Amsterdamfördraget sågs som ogenomförbar.

Som svar på de misslyckade sanktionerna mot Österrike, då Jörg Haider och hans parti ingick i regeringen, instiftades formella regler för tillämpning av sanktioner mot en medlemsstat. Fördraget innehöll också bestämmelser för att ta itu med de finansiella konsekvenserna av att Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) upphörde. Kommissionen och Europaparlamentet blev besvikna över att regeringskonferensen i Nice inte antog särskilt många av deras förslag till reform av den institutionella strukturen eller införandet av nya befogenheter, så som utnämningen av en europeisk åklagarmyndighet. Europaparlamentet hotade med att anta en resolution mot fördraget, även om parlamentet saknade formell vetorätt. Det italienska parlamentet hotade samtidigt med att det inte skulle ratificera fördraget utan Europaparlamentets stöd. Slutligen godkändes trots allt fördraget av Europaparlamentet.

Många hävdade att pelarstrukturen, som upprätthålls av fördraget, är alltför komplicerad. Kritiker förslog istället att unionens fördrag borde slås samman till ett enda och att unionen borde bli en enda juridisk person, istället för att varje pelare är en egen juridisk person. De tyska regionerna hade också krävt en tydligare uppdelning av unionens befogenheter från medlemsstaterna. Nicefördraget behandlade inte heller frågan om införlivandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i fördraget, som också lämnades åt Europeiska konventet efter motstånd från Storbritannien.


Fördragsnamn Bryssel-
fördraget		 Paris-
fördraget		 Rom-
fördragen		 Fusions-
fördraget		 Europeiska
enhetsakten		 Maastricht-
fördraget		 Amsterdam-
fördraget		 Nice-
fördraget		 Lissabon-
fördraget
Signerat 17 mars 1948 18 april 1951 25 mars 1957 8 april 1965 17 februari 1986 7 februari 1992 2 oktober 1997 26 februari 2001 13 december 2007
Ikraftträdande 23 oktober 1954 23 juli 1952 1 januari 1958 1 juli 1967 1 juli 1987 1 november 1993 1 maj 1999 1 februari 2003 Ej i kraft
Upphörande   23 juli 2002   1 maj 1999          
Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM)
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)     Europeiska unionen (EU)
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG)
  Europeiska gemenskapen (EG)
↑Europeiska gemenskaperna↑ Rättsliga och inrikes frågor (RIF)
Polisiärt och straffrättsligt samarbete (PSS)
Europeiska politiska samarbetet (EPS)   Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)
Västeuropeiska unionen (VEU)  

Ratificering

██ Slutgiltig deposition avklarad

██ Ratificeringsförfarandet avklarat

██ Ratificeringsförfarandet ej klart

██ Ratificeringsförfarandet stoppat

För att fördraget skulle kunna träda i kraft var det tvunget att bli godkänt i varje medlemsstat. Alla medlemsstater, utom Irland vars konstitution krävde folkomröstning, valde att behandla ratificeringsförfarandet i sitt nationella parlament. Fördraget godkändes i samtliga parlament, men för att kunna träda i kraft var fördraget även tvunget att godkännas i den irländska folkomröstningen.

Irland

Irlands första folkomröstning hölls den 7 juni 2001. Valdeltagandet var ovanligt lågt, enbart 34,8 %. Utslaget var ett kraftigt nej - 53,9 % röstade nej medan 46,1 % röstade ja. Resultatet chockerade EU:s ledare eftersom Irland i folkomröstningarna om tidigare EU-fördrag varit väldigt positiva samt att landet hade dragit stor fördel av sitt EU-medlemskap.

Unionens övriga medlemsstater, liksom den irländska regeringen, var angelägna om att få igenom reformerna. Därför garanterades Irland av övriga medlemsstater om att landets neutralitets- och abortpolitik skulle respekteras och inte påverkas av fördraget. Efter att Irland fått dess garantier utlystes en ny folkomröstning. Denna folkomröstning ägde rum den 19 oktober 2002. Valdeltagandet var högre än i den första omröstningen (49,5 %) och en majoritet (62,9 %) röstade ja till fördraget. På så sätt kunde Irland trots allt ratificera fördraget, som kunde träda i kraft 1 februari 2003.

Ratificeringsförfarandet i detalj

I tabellen nedan visas vilka länder som ratificerat Nicefördraget.

Stat/organisation Signerat Ratificerat Deponerat Status

Se även

Källor

  1. ↑ ”Nicefördraget om ändring av Maastrichtfördraget och Romfördraget” (PDF). EurLex. 2001-03-10. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12001C/pdf/12001C_SV.pdf. Läst 2008-05-22. 
  2. ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 ”Fördrag och rätt”. Europeiska kommissionen. 2001-02-26. http://europa.eu/abc/treaties/index_sv.htm. Läst 2008-05-30. 
  3. ↑ 3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3,10 3,11 3,12 3,13 3,14 3,15 3,16 ”Ratification Details” (på engelska). Europeiska unionens råd. http://www.consilium.europa.eu/cms3_Applications/applications/Accords/details.asp?cmsid=297&id=2001010&lang=EN&doclang=EN. 
  4. ↑ ”A5-0168/2001 - résolution 31/05/2001 11:29:12”. Europaparlamentet. 2001-05-31. http://www.europarl.europa.eu/pv1/pv1?PRG=CALDOC&LANGUE=SV&TPV=DEF&FILE=20010531&TYPE=ALLDOC#Title46. Läst 2008-08-12. 
  5. ↑ ”Fiche du dossier” (på franska). Belgiens senat. 2002-06-07. http://www.senat.be/www/?MIval=/dossier&LEG=2&NR=985&LANG=fr. Läst 2008-10-03. 
  6. ↑ 6,00 6,01 6,02 6,03 6,04 6,05 6,06 6,07 6,08 6,09 6,10 6,11 6,12 6,13 6,14 6,15 6,16 6,17 6,18 6,19 6,20 6,21 6,22 ”Ratificeringsprocessen” (PDF). Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/comm/nice_treaty/ratiftable_sv.pdf. Läst 2008-05-30. 
  7. ↑ ”JEUDI 7 MARS 2002 - SÉANCE DE L'APRÈS-MIDI” (på franska). Belgiens senat. 2002-03-07. http://www.senate.be/www/?MIval=/consulteren/publicatie2&BLOKNR=17&COLL=H&LEG=2&NR=188&SUF=&VOLGNR=&LANG=fr. Läst 2008-09-19. 
  8. ↑ ”Séance plénière” (på franska) (PDF). Bryssels regionparlament. 2002-06-07. s.42. http://www.weblex.irisnet.be/Data/crb/Cri/2001-02/00032/images.pdf. Läst 2008-09-17. 
  9. ↑ ”Plenaire vergadering van vrijdag 12 juli 2002” (på franska/nederländska) (PDF). Bryssels förenta församling. 2002-07-12. s.8. http://www.weblex.irisnet.be/Data/arccc/Cri/2001-02/00019/images.pdf. Läst 2008-12-13. 
  10. ↑ 10,0 10,1 ”Beknopt Verslag Plenaire Vergadering van 19 juni 2002” (på nederländska). Flamländska parlamentet. 2002-06-19. http://www.vlaamsparlement.be/Proteus5/showJournaalLijn.action?id=324718. Läst 2008-09-17. 
  11. ↑ ”Projet de decret” (på franska). Franskspråkiga parlamentet. 2002-04-23. http://archive.pcf.be/02324CCFI223071?action=browse&page=29. Läst 2008-09-19. 
  12. ↑ ”Séance du 18 octobre 2002” (på franska). Franska gemenskapskommissionen. 2002-04-23. s.48. http://www.accf.irisnet.be/upload/File/decrets_et_reglements/2002%2010-18.PDF. Läst 2008-12-13. 
  13. ↑ ”Ausfürlicher bericht vom 24.06.2002” (på tyska) (PDF). Tyskspråkiga parlamentet. 2002-06-24. s.18. http://www.dgparlament.be/PortalData/4/Resources/Datenbank/1999_2004/30185.pdf. Läst 2008-09-19. 
  14. ↑ 14,0 14,1 ”Compte rendu” (på franska) (PDF). Vallonska parlamentet. 2002-05-29. s.34. http://nautilus.parlement-wallon.be/Archives/2001_2002/CRI/cri27.pdf. Läst 2008-09-17. 
  15. ↑ ”Lov om ændring af lov om Danmarks tiltrædelse af De Europæiske Fællesskaber og Den Europæiske Union” (på danska). retsinformation.dk. 2001-06-07. https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=22931. Läst 2008-10-03. 
  16. ↑ ”RP 93/2001 rd”. Finlands riksdag. 2002-01-04. http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/vex3000.sh?TUNNISTE=RP+93/2001&kieli=ru. Läst 2008-10-03. 
  17. ↑ ”Plenarprotokoll PR 155/2001 rd”. Finlands riksdag. 2001-12-14. http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/pr_155_2001_p.shtml#kohta_linkki1. Läst 2008-05-30. 
  18. ↑ ”Plenum den 25 januari 2002 kl. 11.15”. Ålands lagting. 2002-01-25. http://dokument.lagtinget.aland.fi/plenum/1999-2003/2002-01-25/PP20020125-930.htm#RP1120002001. Läst 2008-05-30. 
  19. ↑ ”Autorisant la ratification du traité de Nice” (på franska). Frankrikes nationalförsamling. 2001-07-10. http://www.assemblee-nationale.fr/11/dossiers/013045.asp. Läst 2008-10-03. 
  20. ↑ ”Προβολή ΦΕΚ A 73/2002” (på grekiska). Εθνικό Τυπογραφείο. 2002-04-08. http://www.et.gr/view_publication/2002/1/73/summary?form.submitted=True. Läst 2008-10-03. 
  21. ↑ ”EUROPEAN COMMUNITIES (AMENDMENT) ACT, 2002” (på engelska) (PDF). Oireachtas. 2002-12-05. http://www.oireachtas.ie/documents/bills28/acts/2002/a2702.pdf. Läst 2008-10-03. 
  22. ↑ ”Legge 11 maggio 2002, n. 102” (på italienska). Italiens parlament. 2002-05-11. http://www.parlamento.it/parlam/leggi/02102l.htm. Läst 2008-10-03. 
  23. ↑ ”Approbation Traité de Nice et certains actes connexes” (på franska). Legilux. 2001-08-01. http://www.legilux.public.lu/leg/a/archives/2001/0099/index.html. Läst 2008-10-03. 
  24. ↑ ”Goedkeuring Verdrag van Nice (27.818) (R1692)” (på nederländska). Nederländernas senat. 2001-12-19. http://www.eerstekamer.nl/9324000/1/j9vvgh5ihkk7kof/vg15bttsl000. Läst 2008-10-03. 
  25. ↑ ”Proposta de Resolução 59/VIII” (på portugisiska). Portugals parlament. 2001-12-18. http://www.parlamento.pt/ActividadeParlamentar/Paginas/DetalheIniciativa.aspx?ID=18562. Läst 2008-10-03. 
  26. ↑ ”Jefatura del Estado (BOE n. 267 de 7/11/2001)” (på spanska). Ministerio de la Presidencia. 2001-11-06. http://www.boe.es/t/eng/bases_datos/doc.php?coleccion=iberlex&id=2001/20731. Läst 2008-10-03. 
  27. ↑ ”European Communities (Amendment) Act 2002” (på engelska). Office of Public Sector Information. 2002-02-26. http://www.opsi.gov.uk/acts/acts2002/ukpga_20020003_en_1. Läst 2008-10-03. 
  28. ↑ ”SÖ 2002:12”. Regeringskansliet. 2001-12-13. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2162. Läst 2008-10-03. 
  29. ↑ ”Kammarens protokoll”. Sveriges riksdag. 2001-12-06. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2001/02:42. Läst 2008-05-30. 
  30. ↑ ”Vertrag von Nizza” (på tyska). Bundesministerium der Justiz. 2001-12-21. http://www.gesetze-im-internet.de/euvtr_nizza/BJNR166720001.html. Läst 2008-10-03. 
  31. ↑ ”The Nice Treaty Ratification” (på engelska). Universidad de Zaragoza. 2001-12-06. http://www.unizar.es/euroconstitucion/Treaties/Treaty_Nice_Rat.htm. Läst 2008-07-12. 

Externa länkar


v • d • r
Europeiska unionens fördrag och tillhörande dokument
Grundfördrag
EKSG-fördraget (1951) · EFG-fördraget (1952) · EG-fördraget (1957) · Euratom-fördraget (1957) · EU-fördraget (1992) · Europeiska konstitutionen (2004)
Ändringsfördrag
Fusionsfördraget (1965) · Europeiska enhetsakten (1986) · Amsterdamfördraget (1997) · Nicefördraget (2001) · Lissabonfördraget (2007)
Anslutningsfördrag
Övriga fördrag
Stadgor och
andra dokument
Läs gärna mer om Europeiska unionens fördrag · Europeiska unionens historia · Europeiska unionens institutioner
Europeiska unionens flagga EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Nicef%C3%B6rdraget"
Personliga verktyg