Vitryssland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.


Рэспубліка Беларусь
Республика Беларусь
Vitrysslands flagga
Vitrysslands statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Мы, беларусы (Vi, vitryssar)
Vitrysslands läge
Huvudstad Coat of Arms of Minsk, Belarus.png Minsk
Största stad Minsk
Officiellt språk vitryska, ryska
Statsskick
president
premiärminister		 presidentrepublik
Aleksandr Lukasjenko
Sergej Sidorski
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd		 från Sovjetunionen
27 juli 1990
24 augusti 1991
Yta
 • Totalt
 • Vatten
207 600 km² (84:e)
0,5 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
10 293 011 (77:e)
49,6 inv/km² (122:a)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita		 (2005)
$75 217 miljoner (64:e)
$7 711
Valuta vitrysk rubel (BYR)
Tidszon UTC+2
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod
Dzerzjinskijberget
346 m ö.h.
Narotj
79,6 km²
Dnjepr
km
Nationaldag 11 november
Landskod BY, BLR
Landsnummer 375

Vitryssland (vitryska: Беларусь, Belarus, eller Biełaruś; ryska: Белору́ссия, Belorussija) är ett land i östra Europa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Huvudstad är Minsk.

Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Under Vitrysslands långa, dramatiska historia har landet erövrats, styrts och ibland härjats av en rad främmande överhögheter. På 500-talet koloniserades landet av slaviska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det i Kievrus välde. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandet Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats med Polen, dominerade polskt inflytande. Under 1700-talet ockuperades området av Ryssland, och fortfarande är Vitryssland starkt ekonomiskt beroende av sitt väldiga grannland i öster.

Under både första och andra världskriget drabbades Vitryssland av katastrofal förstörelse. Resultatet av den tyska invasionen 1941 blev 1,3 miljoner döda och förintelse av nästan hela den judiska befolkningen. Många byggnader låg i ruiner, och huvudstaden Minsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen. 1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genom Tjernobylolyckan i Ukraina: stora delar av jordbruksdistrikten i södra Vitryssland blev smittade av radioaktivt nedfall och är sen dess avstängda från jordbruksproduktion.

Det övervägande flacka landskapet visar upp moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, varav flera har blivit utdikade och uppodlade. Landet har ca 11 000 sjöar och genomkorsas av en rad floder, som kompletterar det stora transportnätet av vägar och järnvägar. Vitryssland har ingen kust utan utnyttjar hamnar i Polen och Litauen för sina sjötransporter. Knappt 30 % av landet består av skogar och hedlandskap, och nästan hälften av arealen utnyttjas som jordbruksmark. De viktigaste grödorna utgörs av korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En mycket viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, som omfattar mjölkproduktion och svinavel.

Vitryssland har stora förekomster av torv, bergsalt och kaliumkarbonat samt en del kolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. För att kunna försörja industrin, till exempel den petrokemiska industrin och lastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser från Ryssland som man har satt sig i stor skuld till.

Det vitryska vardagslivet har ända sedan självständigheten 1991 präglats av strejker och politisk oro. Läget har ibland förvärrats, då regeringen inte har kunnat betala ut regelbundna löner till arbetarna. 1996 slöt landet en omstritt fördrag med Ryssland, som i praktiken innebär en ekonomisk union med den mäktige grannen (och ett välbehövligt andrum i återbetalningen av skulderna). Befolkningen i Vitryssland betraktar emellertid fördraget som en fortsättning på den sovjetiska kontrollen och ett växande intrång i den nationella självständigheten.

Vitryssland är Europas minst demokratiska land enligt en rapport av den USA-amerikanska organisationen Freedom House[1].

Innehåll

Historia

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Vitrysslands historia

På 800-talet beboddes området av baltiska och slaviska stammar som kom att införlivas i Kievriket som följd av dess framväxt efter 860-talet. När Kievrikets makt efter Jaroslav I:s död 1054 minskade uppstod i området furstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket efter mongolinvasionen och det som idag är Vitryssland blev under 1300-talet en del av storfurstendömet Litauen och sedermera Polen–Litauen. År 1795 blev Vitryssland i samband med Polens delning en del av tsarväldet i Ryssland.

Efter den ryska revolutionen 1917 var Vitryssland självständigt en kort period innan det blev en del av Sovjetunionen såsom Vitryska SSR. Efter Sovjetunionens upplösning blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev vald till president 1994 har Vitryssland åter vänt sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har anklagat Lukasjenko för att använda sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer, politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Vitryssland har blivit besparade från en större ekonomisk kris som drabbade forna sovjetiska republiker i och med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången från planekonomi till marknadsekonomi.

Geografi

Vitryssland har inga kuster, är relativt platt och innefattar stora områden kärrmark, med ett flertal sjöar och floder. Det största våtområdet är Polesien, som är ett av Europas största kärr. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Vitryssland, men där majoriteten utgörs av sjöar med en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsom Naratj (79,6 km²) och Asvejskaje. Den största floden är Dnepr; viktigare bifloder till denna är Prypjat (som dock rinner samman med Dnepr i Ukraina), Berezina och Sozj. Andra viktigare floder är Njeman och Daugava (vitryska: Dzvina) i norr samt Bug i sydväst.

Landets högsta punkt är Dzerzjinskij på 346 meter över havet, och dess lägsta är floden Njeman på 90 meter över havet.

Skog täcker runt 74 % av landet, vilket gör detta till en av Vitrysslands viktigaste naturtillgångar. Andra naturresurser är torv, mindre mängder petroleum och naturgas, granit, fosfor, dolomitisk kalksten, märgel, krita, sand, grus och lera.

Våtmark, sjö och skog i Vitryssland.

Vitryssland har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med varmast i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte kommer några större mängder nederbörd. Det årliga nederbördgenomsnittet varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga provinserna Homel och Mahiljow, är påverkade av olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina år 1986 och stora delar anses fortfarande vara obeboeliga då den joniserande strålningen fortfarande är skadlig (den har minskat med enbart 1 % sedan olyckan)kb.

Karta över Vitryssland.

Städer

Administrativ indelning

Vitryssland är indelat i sex oblaster (län):

Politik

Vitryssland är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter. Det högsta politiska organet utgörs av ett tvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 platser, vars ledamöter väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern år 18 år. I den vitryska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.[2]

Medlemskap i internationella organisationer som FN, OSS, OSSE och Partnerskap för fred (PFF) har mer eller mindre avvecklats, och den nuvarande presidenten har, enligt flera internationella rapporter (bland annat från EU) på ett flertal plan kränkt yttrande- och pressfriheten samt de mänskliga rättigheterna.

Man har bytt flagga en gång under självständigheten sedan 1991 och återinfört den gamla Vitryska SSR flaggan om man bortser ifrån hammaren och skäran.

Sedan det omdiskuterade valet i oktober 2004 består parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 stycken, och några få platser är tilldelade partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna är Folkets koalition fem plus och Demokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa.

Efter valet i oktober 2004 har flera organisationer inklusive OSSE förklarat valet som ej fritt. I valet 2006 segrade Alexandr Lukasjenko med 82,6%. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de vore ankungar" - har Lukasjenko sagt i media enligt Dagens Nyheter och Aftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den 19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen har över 350 personer arresterats som följd av protestaktionerna, en del har dömts för "huliganism". Den 24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk. Lukasjenko har stor popularitet på landsbygden och skulle troligen vunnit valet även om det var korrekt genomfört. Vitryssland, med nuvarande presidenten Alexandr Lukasjenko, kallas ibland i nyhetsmedia "den sista diktaturen i Europa".

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolor. Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade vitryska studenter och platser för studier vid polska högskolor och universitet, från höstterminen 2006 deltar flera hundra vitryska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inom EU för Vitryssland. Från Vitrysslands sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.

Förbindelserna mellan Ryssland och Vitryssland har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att ersätta gasimporten efter marknadsekonomiska priser har inte slagit väl ut. [3]

Ekonomi

  • BNP (PPP): 80,74 miljarder USA-dollar (2006) [4]
  • BNP (PPP) per capita: 7 800 USA-dollar (2006) [4]
  • BNP-tillväxt: 8,3 % (2006) [4]
  • Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)
  • Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
  • Viktiga exportvaror: maskiner och tillbehör, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, metaller och livsmedel.

Demografi

Demografisk utveckling i Vitryssland 1992-2003.

Flagga

Efter självständigheten antog man en röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan för Vitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna.

Kända vitryssar

Sevärdheter

Populära turistmål är Minsk, Brest, Hrodna, Vitsebsk och Chatyn.

Övrigt

Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas där.

Etymologi

Bela i Belarus kommer av det slaviska ordet för färgen "vit"; namnet betyder alltså "vita rus".

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 167 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 154 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 151 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 67 av 179


Referenser

  1. ↑ ”Freedom in the World 2009” (på engelska). Freedom House. http://www.freedomhouse.org/uploads/fiw09/FIW09_Tables&GraphsForWeb.pdf. Läst 20 mars 2009. 
  2. ↑ ”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html. 
  3. ↑ Anna Smolchenko (2006-12-15). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5. http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html. 
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 ”Belarus”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/bo.html. Läst 2007-05-04. 

Externa länkar


v • d • r
Navigeringsmallar Vitryssland
v • d • r
Europa
Självständiga stater
Autonoma regioner
och särskilda områden
Anmärkningar
1 Även i Asien · 2 Geografiskt helt i Asien, men med politiska och kulturella band till Europa
v • d • r
Oberoende staters samvälde (OSS)
Armenien · Azerbajdzjan · Georgien** · Kazakstan · Kirgizistan · Moldavien* · Ryssland · Tadzjikistan · Turkmenistan* · Ukraina* · Uzbekistan · Vitryssland
* Associerad medlemstat ** Georgien meddelade den 12 augusti 2008 att landet kommer att lämna OSS.
 Flag of the CIS.svg
v • d • r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vitryssland"
Personliga verktyg
På andra språk