Euroområdet

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

██ Euroområdet

██ EU-länder utan euro

Euroområdet (även kallat eurosystemet, euroland eller eurozonen) är ett gemensamt namn för det område som utgörs av de länder som har bildat en valutaunion och därmed infört euron som valuta. Europeiska centralbanken är ansvarig för penningpolitiken inom euroområdet.

Euron skapades som elektronisk valuta på finansmarknaden redan 1999, men infördes som fysisk valuta först 2002. Förutom de tolv EU-länder som då deltog i eurosamarbetet, införde också mikrostaterna Monaco, San Marino och Vatikanstaten euron som valuta genom särskilda valutaavtal. I praktiken övergick även Andorra, Kosovo och Montenegro till den nya valutan.

Sedan dess har området utökats till att omfatta Slovenien sedan 1 januari 2007 och Cypern och Malta sedan 1 januari 2008. Slovakien införde valutan den 1 januari 2009 och antalet EU-länder inom euroområdet uppgår därmed till sexton.

På längre sikt är meningen att alla EU-länder också ska ingå i euroområdet. Danmark och Storbritannien har dock undantag från obligatoriet att införa den gemensamma valutan. För att få införa euron måste dock vissa krav, de så kallade konvergenskriterierna uppfyllas.

Euroområdet utgör idag en av världens största ekonomier, beroende på hur kursen står mellan den amerikanska dollarn och euron.^[1][2][3][4] Dessutom väntas euroområdets ekonomiska storlek att växa kraftigt inom de kommande åren, främst på grund av den fortsatta utvidgningen av området.

Utbredning

Officiella medlemsländer

Stödet för euron 2008;

██ > 70 %

██ 50 - 70 %

██ 30 - 50 %

██ < 30 %

Euroområdet;

██ Länder med euro de jure

██ Länder med euro de facto

Euroområdet bildades i och med att euron skapades 1 januari 1999. Valutan infördes först elektroniskt och endast i de elva av EU:s då femton medlemsstater som uppfyllde de så kallade konvergenskriterierna.

Grekland, som var en av de EU-stater som först inte hade kvalificerat sig till euroområdet, anslöt sig 1 januari 2001 eftersom landet då ansågs uppfylla konvergenskriterierna.

Ett år senare, 1 januari 2002, infördes euron som fysisk valuta; det gick nu att handla med eurosedlar och euromynt. Övergången innebar att över 300 miljoner människor vid ett och samma tillfälle bytte valuta. Det var nu exempelvis möjligt för en tysk att handla i en fransk affär utan att behöva växla valuta.

Även om euroområdet redan idag innefattar många EU-medlemsstater och därtill flera andra länder och territorier så väntar fortfarande många länder på att ansluta sig till valutaunionen. Enligt Maastrichtfördraget (EU-fördraget) måste nämligen alla medlemsländer, utom Danmark och Storbritannien som har varsitt undantag från obligatoriet, införa euron som valuta när de väl uppfyller konvergenskriterierna. Detta gjorde Slovenien, som första land efter de ursprungliga tolv euroländerna, under 2006 och kunde således införa euron som valuta 1 januari 2007. Cypern och Malta övergick till euron 1 januari 2008. Slovakien införde euron den 1 januari 2009 efter beslut från euroområdets finansministrar den 8 juli 2008.^[5]

Områden med specialstatus

Huvudartikel: Undantag inom Europeiska unionen

Saint-Pierre och Miquelon har liksom Mayotte ett avtal med EU om att få använda euron som valuta.

I regel använder de områden som ingår i EU och tillhör ovanstående euroländer den gemensamma valutan. Det innebär att de portugisiska ögrupperna Azorerna och Madeira, den spanska ögruppen Kanarieöarna samt de franska utomeuropeiska departement Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique och Réunion använder euron.^[7] Samtidigt står i regel de områden som tillhör ett euroland men inte ingår i EU utanför eurosamarbetet. Detta gäller de nederländska ögrupperna Aruba och Nederländska Antillerna i Västindien och de franska utomeuropeiska kollektiven Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna samt Nya Kaledonien, som använder egna lokala valutor. Trots detta använder Clippertonön, Franska sydterritorierna, Mayotte och Saint-Pierre och Miquelon, som alla tillhör Frankrike men står utanför EU, euron som valuta.^[7] Mayotte och Saint-Pierre och Miquelon har särskilda valutaavtal med unionen som möjliggör denna situation.^[8] Inga av områdena får dock prägla egna mynt eller sedlar.^[7][8]

Även i Europa återfinns områden med specialstatus. Den tyska exklaven Büsingen am Hochrhein och den italienska exklaven Campione d'Italia i Schweiz använder schweizisk franc. Turkisk lira används i Nordcypern, som av EU anses vara en ockuperad del av Cypern. De brittiska militärbaserna Akrotiri och Dhekelia på Cypern använder däremot euro trots att Storbritannien inte gör det.

Andra länder med euro

Vatikanstaten har liksom Monaco och San Marino ett avtal med EU om att få använda euron som valuta.

Förutom de officiella euroländerna används euron också officiellt i Monaco, San Marino och Vatikanstaten, fastän de inte är medlemmar i EU. Länderna producerar egna euromynt, med egna nationella symboler på baksidan. Dessa länder har nämligen särskilda valutaavtal med EU om att få använda euron som officiellt betalmedel.^[9]

Även Andorra, som saknar officiell valuta, använder euron.^[10] Före euron togs i bruk i grannländerna Frankrike och Spanien använde sig Andorra av dessa länders valutor. Andorra förhandlar om ett liknande avtal med EU, så som de tre ovannämnda mikrostaterna redan har. Förhandlingarna planerades först att vara klara inför 2006 men har istället stagnerat och pågår fortfarande. En stor stötesten är frågan om Andorras banksekretess. EU vill att Andorra drar skatt på avkastningar och/eller rapporterar dem till EU-ländernas skattemyndigheter, avseende personer skattskyldiga i EU.

Liksom Andorra använder sig Montenegro och Kosovo också av euron,^[10] eftersom de tidigare de facto använde sig av D-mark. Varken Montenegro eller Kosovo har något formellt avtal med EU om användningen av euron. Det ska dock noteras att Montenegro sedan 8 juni 2006 och Kosovo sedan 17 februari 2008 är självständiga stater vilket kan innebära att länderna inleder förhandlingar med EU liknande Andorras.

Länder med valuta bunden till euron

Användning av dollar och euro i världen.

För tillfället finns det ett antal valutor som är bundna till euron, vissa som fluktuerar inom ett visst intervall kring en centralkurs och andra som inte fluktuerar alls kring centralkursen. Bindningen innebär att nationalbanken försöker hålla valutan inom intervallet med olika åtgärder som räntestyrning och att handla med sin valuta. Att binda sin valuta kan ses som ett sätt att säkra sin valuta, särskilt för valutaområden med svaga ekonomier, då euron är en stabil valuta och därför förhindrar valutakollaps av den nationella valutan, såvida inte euron själv kollapsar eller landet får slut på euro som den kan växla för sin egen valuta.

Några få valutor kvarstår bundna till euron som ett resultat av att de var bundna till tidigare valutor som ersattes vid införandet av euron. Den franska francen och den tyska D-marken är de vanligaste valutorna som innan euron användes för bindning. En del länder har tidigare bundit sin valuta till euron. Den svenska kronan var bunden till eurons föregångare ECU några år, tills november 1992. Den kortaste sådana tidsperioden som förekommit var för den isländska kronan som bands den 7 oktober 2008 till 131 kronor per euro och släpptes fri dagen efter.^[11][12]

Utvidgningen

Sverige är trots allt obligerat att införa euron, men har avsiktligt misslyckats med att uppfylla konvergenskriterierna.

Det är tänkt att alla EU:s medlemsstater slutligen ska ha infört euron som betalmedel och att alla nationella valutor ska avskaffas. Således är alla nya medlemsstater, som anslöt efter det att Maastrichtfördraget trädde i kraft, tvungna att införa euron, förutsatt att de uppfyller konvergenskriterierna. I denna kategori ingår inte bara de tio medlemsstater som anslöt sig 2004 och de två medlemsstater som anslöt sig 2007 utan även Sverige.

Danmark och Storbritannien, som var EU-medlemmar redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft, har dock förhandlat till sig undantag från tvånget att införa euron. Det är därför upp till deras regeringar att besluta om en eventuell anslutning är aktuellt, även ifall de skulle uppfylla konvergenskriterierna.

Varje medlemsstat, som är förpliktad att införa euron men ännu inte har gjort det, ska ha ett måldatum för euroövergång enligt EU:s regler. Flera länder har skjutit upp måldatumet och några länder har inte något datum satt för närvarande, även om de planerar att införa euro vid ett lösare satt datum. Sverige planerar inte att införa euro för närvarande och har avsiktligt misslyckats med att uppfylla konvergenskriterierna.

	Stat	Folkmängd	Yta	Kod	Nuvarande valuta	Centralkurs	Bunden sedan	Måldatum[13]	Budgetbalans[14]	Statsskuld[14]
Mall:Landsdata Bulgarien	Bulgarien	&&&&&&&&07385367.&&&&&07 385 367	&&&&&&&&&0110910.&&&&&0110 910 km²	BGN	Bulgarisk lev			ej fastlagt	&&&&&&&&&&&&&&01.500000+1,5 %	&&&&&&&&&&&&&014.10000014,1 %
Mall:Landsdata Danmark	Danmark	&&&&&&&&05475791.&&&&&05 475 791	&&&&&&&&&&043094.&&&&&043 094 km²	DKK	Dansk krona	7,460380	1999-01-01	ej fastlagt	&&&&&&&&&&&&&&03.600000+3,6 %	&&&&&&&&&&&&&033.30000033,3 %
Mall:Landsdata Estland	Estland	&&&&&&&&01324333.&&&&&01 324 333	&&&&&&&&&&045226.&&&&&045 226 km²	EEK	Estnisk krona	15,64660	2004-06-28	ej fastlagt	&&&&&&&&&&&&&0-4.1000000-3,0 %	&&&&&&&&&&&&&&04.8000004,8 %
Mall:Landsdata Lettland	Lettland	&&&&&&&&02307000.&&&&&02 307 000	&&&&&&&&&&064589.&&&&&064 589 km²	LVL	Lettisk lats	0,702804	2005-05-02	efter 2011	&&&&&&&&&&&&&0-5.1000000-4,0 %	&&&&&&&&&&&&&019.50000019,5 %
Mall:Landsdata Litauen	Litauen	&&&&&&&&03483972.&&&&&03 483 972	&&&&&&&&&&065303.&&&&&065 303 km²	LTL	Litauisk litas	3,452800	2004-06-28	efter 2010	&&&&&&&&&&&&&0-4.800000-3,2 %	&&&&&&&&&&&&&015.60000015,6 %
Mall:Landsdata Polen	Polen	&&&&&&&038536869.&&&&&038 536 869	&&&&&&&&&0312685.&&&&&0312 685 km²	PLN	Polsk złoty			2012-01-01	&&&&&&&&&&&&&0-4.100000-3,9 %	&&&&&&&&&&&&&047.10000047,1 %
Mall:Landsdata Rumänien	Rumänien	&&&&&&&022303552.&&&&&022 303 552	&&&&&&&&&0238391.&&&&&0238 391 km²	RON	Rumänsk leu			2014-01-01	&&&&&&&&&&&&&0-6.600000-5,4 %	&&&&&&&&&&&&&013.60000013,6 %
Mall:Landsdata Storbritannien	Storbritannien	&&&&&&&060609153.&&&&&060 609 153	&&&&&&&&&0244820.&&&&&0244 820 km²	GBP	Brittiskt pund			planerar inte införa euro	&&&&&&&&&&&&&0-6.500000-5,5 %	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052,0 %
	Sverige	&&&&&&&&09179731.&&&&&09 179 731	&&&&&&&&&0449964.&&&&&0449 964 km²	SEK	Svensk krona			planerar inte införa euro (dock formellt skyldigt)	&&&&&&&&&&&&&&02.500000+2,5 %	&&&&&&&&&&&&&038.&&&&&038,0 %
Mall:Landsdata Tjeckien	Tjeckien	&&&&&&&010235455.&&&&&010 235 455	&&&&&&&&&&078866.&&&&&078 866 km²	CZK	Tjeckisk krona			ej fastlagt	&&&&&&&&&&&&&0-2.500000-1,5 %	&&&&&&&&&&&&&029.80000029,8 %
Mall:Landsdata Ungern	Ungern	&&&&&&&&09981334.&&&&&09 981 334	&&&&&&&&&&093030.&&&&&093 030 km²	HUF	Ungersk forint			ej fastlagt	&&&&&&&&&&&&&0-4.600000-3,4 %	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073,0 %

EU-länder anknutna till ERM 2

██ EU-länder anknutna till ERM 2

██ Länder som lämnat ERM 2

Ett av kraven för att få införa euron är att landets nationella valuta har varit stabil gentemot euron. För att avgöra om en valuta är stabil eller inte, måste den vara bunden genom växelkursmekanismen ERM 2 i minst två år. Att en valuta är bunden genom ERM 2 innebär inte nödvändigtvis att växelkursen är låst, utan snarare att den tillåts fluktuera inom ett visst intervall. Vissa länder, så som Estland och Litauen, har dock ensidigt bestämt sig för att ha en fast växelkurs gentemot euron. I dagsläget deltar fyra länder i ERM 2: Danmark, Estland, Lettland och Litauen. När ett land väl inför euron som valuta, lämnar landet växelkursmekanismen automatiskt.

Baltikum

Estland och Litauen anslöt till ERM 2 strax efter att länderna hade blivit EU-medlemmar. Den 28 juni 2004 bands de två ländernas valutor till euron. Både Estland och Litauen har unilateralt beslutat att låsa sina växelkurser helt, utan någon fluktuation över huvud taget. Tidigare siktade länderna på att övergå till euron den 1 januari 2007, samtidigt som Slovenien. På grund av för hög inflation har länderna tvingats skjuta upp sina måldatum.

Lettland anslöt sig till ERM 2 den 2 maj 2005. Syftet med anslutningen var att landet skulle kunna sikta på en euroanslutning den 1 januari 2008. Precis som med Estland och Litauen tvingades Lettland att ge upp sina ambitioner på grund av allt för hög inflation. Den lettiska latsen fluktuerar formellt inom ett 15 %-intervall gentemot euron, men i praktiken är intervallet enbart 1 %.

Danmark

Euroopinionen i Danmark sedan augusti 2006.

Danmark har varit ansluten till växelkursmekanismen sedan 1 januari 1999. Till skillnad från de andra länderna är Danmark inte obligerat att införa euron. År 2000 höll landet dock en folkomröstning men danskarna röstade nej till euron. De senaste åren har opinionen däremot varit starkt för ett införande av euron. I en opinionsmätning gjord av den danska tidningen Børsen i februari 2009 visade att 57 % av danskarna är för euron medan 39% är emot.^[15] Strax efter det danska nyvalet 2007 tillkännagav den dåvarande danske statsministern Anders Fogh Rasmussen att en ny folkomröstning skulle hållas under den kommande mandatperioden 2007 till 2011.^[16] Ursprungligen planerade Rasmussen att folkomröstningen skulle äga rum under hösten 2008. På grund av att Lissabonfördraget röstades ned i Irland, skjöt Rasmussen upp folkomröstningen i väntan på klara besked om fördraget. Fem av de åtta folketingspartierna ställer sig positiva till euron. I april 2009 lämnade Fogh Rasmussen posten som statsminister och den nye statsministern Lars Løkke Rasmussen meddelade den 13 maj 2009 att hans regering planerar att hålla en folkomröstning inom 18 månader, det vill säga under den nuvarande mandatperioden.^[17] Om Danmark någonsin ansluter sig till valutasamarbetet kommer Grönland och Färöarna, som inte ingår i EU men tillhör Danmark, troligtvis att hålla egna folkomröstningar om en anslutning.

EU-länder utanför ERM 2

██ EU-länder utanför ERM 2.

De länder som ännu inte anslutit sina valutor till ERM 2 kan tekniskt sett inte införa euron förrän om tidigast två år. Av de östeuropeiska länderna ingår Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern i denna grupp. Ungerns regering har föreslagit att kravet på att delta i ERM 2 borde reformeras.^[18]

Alla fem länderna har stora problem med för hög inflation. Bulgarien har av denna anledning avvaktat med att delta i ERM 2, trots att landet redan har en helt fast växelkurs. I Tjeckien och Polen har det dessutom saknats politisk vilja till att påskynda övergången. Sedan regeringsskiftet i Polen 2007, då den EU-vänlige Donald Tusk ersatte den euroskeptiske Jarosław Kaczyński som premiärminister, har regeringen dock intagit en mer positiv inställning till euron. Regeringen siktar på deltagande i ERM 2 under försommaren 2009 och införande av euro 2012.^[19][20][21] Tusk antydde i slutet av 2008 att en folkomröstning skulle hållas om ERM 2 i samband med Europaparlamentsvalet 2009. Detta förslag har senare avvisats, vilket innebär att Tusk är beroende av den euroskeptiska presidentens parti för att kunna uppnå den kvalificerad majoritet som krävs för att ändra konstitutionen.^[22]

Tjeckiens tidigare regering under Mirek Topolánek planerade att besluta om ett måldatum för införande av euron senast den 1 november 2009.^[23][24] Tjeckiens nye premiärminister Jan Fischer, som tillträdde den 8 april 2009 och leder en övergångsregering, har dock meddelat att frågan om euron inte kommer att behandlas av övergångsregeringen, som sitter fram till dess att nyval hålls i oktober 2009.^[25] Utöver de östeuropeiska EU-länderna som ännu inte deltar i ERM 2, står även Sverige och Storbritannien utanför växelkursmekanismen.

Sverige

Växelkursen mellan euron och kronan 1999-2009.

Även Sverige har valt att stå utanför eurosamarbetet, efter en folkomröstning 2003 som gav negativt utslag. Innan folkomröstningen var samtliga riksdagspartier utom centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet för euron. Centerpartiet var det enda partiet som var för det svenska EU-medlemskapet men mot införandet av euro.

Sverige hade sedan eurons uppkomst 1999 undvikit att införa euron genom att avsiktligt misslyckas med konvergenskriterierna, det vill säga de krav som ett land måste uppfylla för att få införa den gemensamma valutan. Detta skedde genom att den svenska regeringen undvek att ansluta den svenska kronan till Europeiska växelkursmekanismen (ERM 2), vilket är frivilligt. Huruvida Sverige har brutit mot Maastrichtfördraget eller inte är dock oklart, eftersom fördraget inte förbjuder att ett land avsiktligt misslyckas att uppfylla konvergenskriterierna genom att stå utanför ERM 2. Officiellt har Sveriges regering meddelat Europeiska kommissionen att euro ska införas någon gång, men inte inom de närmaste åren. Detta är ett sätt att skjuta på anslutningen, utan att hamna i konflikt med Europeiska kommissionen, som dessutom är upptagen med att få de nya medlemsländerna att införa euron. Efter folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003, som resulterade i ett nej till euron, har Sverige fortsatt att stå utanför Europeiska växelkursmekanismen.

I en del orter i Sverige är det vanligt att butiker tar euro som parallellvaluta. I Haparanda tar nästan alla butiker emot euro, och även i större orter, så som Stockholm och Helsingborg, är det vanligt. I Höganäs har kommunen kommit överens med alla butiker att marknadsföra euron som parallellvaluta från 2009.^[26] Folkpartiet i Halland vill också införa euron som parallellvaluta till dess att hela landet övergår till valutan.^[27] Enligt svensk lag får aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag använda euron som redovisningsvaluta, i övrigt är det förbjudet att använda annan redovisningsvaluta än svenska kronan.^[28]

Svenska kronan tappade under hösten 2008 i värde mot euron, från ett genomsnitt på 1/9,3 under flera år till 1/11,0 i december 2008. Huvudsyftet med euron är förutom underlättande av handel, att undvika sådana fluktuationer liksom räntefluktuationer och växlingskostnader.

Motståndet till euron i Sverige har varit kompakt sedan folkomröstningen 2003. En antydan till förändring av det kom i november 2008 då en opinionsundersökning gav 44 % ja och 48 % nej.^[29] Det ökade stödet för ett svenskt eurodeltagande bekräftades i Statistiska centralbyråns senaste mätning från november 2008, då 37,5 % av de tillfrågade var positiva till euron, medan 47,5 % ställde sig negativa.^[30] Enligt en Sifo-undersökning gjord i början av april 2009 var 47 % av de tillfrågade för och 45 % emot införande av euro i Sverige.^[31] Av riksdagspartierna är det endast Folkpartiet och Kristdemokraterna som öppet förespråkar en ny folkomröstning.^[32] Övriga partier som tillhörde jasidan i folkomröstningen 2003 vill i dagsläget inte hålla någon ny folkomröstning.

Andra länder

Jóhanna Sigurðardóttir tror att Island har infört euron inom fyra år.

Kroatien är långt gånget i processen i att gå med i EU, och bedöms bli medlem i början av 2010-talet. Landet uppfyller konvergenskriterierna när det gäller inflation, budgetbalans och statsskuld. Under 2007 beräknades inflationen ligga på 2,2 %, vilket är under referensvärdet på 3,2 %.^[33] Budgetbalansen beräknades till -2,7 % av BNP under samma period och ligger således under referensvärdet på -3,0 %.^[33] Kroatiens statsskuld beräknades till 45,6 % av BNP, vilket även det är under motsvarande referensvärde på 60 % av BNP.^[33]

Det har även förts en diskussion på Island om att införa euron på grund av de problem med instabilitet som finns med den isländska kronan. EU har uttalat sig om att man inte stöder övergång till euro hos icke-medlemmar. Det finns dock stöd bland det isländska folket för ett EU-medlemskap, och sedan euro så fort som möjligt, även om meningarna är delade mellan partierna. En bred majoritet av islänningarna är för ett EU-medlemskap (68,8 % för och 31,3 % emot) och införande av euron (72,5 % för) enligt en opinionsundersökning publicerad den 27 oktober 2008.^[34] Finanskrisen 2008 som drabbat Island extra hårt visar vanskiligheten att ha en svag valuta som Island haft och innebär ett stöd för tanken om medlemskap i EU och EMU. Kursen har fallit från 1/80 euro till 1/280 under 2008. I denna mycket svåra situation har folkets stöd för EU-medlemskap och euro ökat ytterligare. Det är okart om och i så fall när den isländska regeringen avser att ansöka om EU-medlemskap. Den 20 april 2009 meddelade Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir att hon tror att landet inför euron inom fyra år (som medlem i EU), det vill säga senast år 2013.^[35]

Konvergenskriterierna

Huvudartikel: Konvergenskriterier

EU-kommissionen ansvarar för konvergensrapporterna.

De nya EU-länderna åtager sig visserligen att ansluta sig till EMU någon gång i framtiden när de blir medlemmar i EU, men de måste ändå uppfylla vissa krav för att tillåtas införa den europeiska valutan. De krav som ställs för att ett land ska få införa euron kallas för konvergenskriterier. Kraven syftar på att "konvergera ekonomierna" så att de ska anpassas för euroområdet och bli mer ekonomiskt homogena.

Vartannat år presenterar EU-kommissionen en konvergensrapport där man redovisar hur väl de EU-länder som måste införa euron uppfyller kriterierna. Ett land kan kräva "prövning" mellan de ordinarie tillfällena, vilket exempelvis Cypern och Malta gjorde under våren 2007.

EU-kommissionen rapporterar slutsatserna i sina konvergensrapporter till Europeiska unionens råd. Om ett land uppfyller konvergenskriterierna beslutar euroområdets finansministrar vanligtvis i juni om landet i fråga ska få införa euron eller inte från och med 1 januari nästkommande år. Även Europeiska centralbanken deltar i processen med konvergensrapporterna.

Ett stort orosmoln är finanskrisen 2008–2009 och dess effekter som oundvikligen höjer både räntorna och budgetunderskottet på grund av de lägre skatteintäkterna och stödet till bankerna.

	Stat	Kod	Nuvarande valuta	Centralkurs	Bunden sedan	Inflation[14]	Budgetbalans[14]	Statsskuld[14]	Långa räntor[14]	Införande av euro[14]
Mall:Landsdata Bulgarien	Bulgarien	BGN	Bulgarisk lev			&&&&&&&&&&&&&&09.4000009,4 %	&&&&&&&&&&&&&&03.400000+3,4 %	&&&&&&&&&&&&&018.20000018,2 %	&&&&&&&&&&&&&&04.7000004,7 %
Mall:Landsdata Danmark	Danmark	DKK	Dansk krona	7,460380	1999-01-01	&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 %	&&&&&&&&&&&&&&04.400000+4,4 %	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026,0 %	&&&&&&&&&&&&&&05.2000005,2 %
Mall:Landsdata Estland	Estland	EEK	Estnisk krona	15,64660	2004-06-28	&&&&&&&&&&&&&&08.3000008,3 %	&&&&&&&&&&&&&&02.800000+2,8 %	&&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 %
Mall:Landsdata Lettland	Lettland	LVL	Lettisk lats	0,702804	2005-05-02	&&&&&&&&&&&&&012.30000012,3 %	0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�"±0,0 %	&&&&&&&&&&&&&&09.7000009,7 %	&&&&&&&&&&&&&&05.4000005,4 %
Mall:Landsdata Litauen	Litauen	LTL	Litauisk litas	3,452800	2004-06-28	&&&&&&&&&&&&&&07.4000007,4 %	&&&&&&&&&&&&&0-2.800000-1,2 %	&&&&&&&&&&&&&017.30000017,3 %	&&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 %
Mall:Landsdata Polen	Polen	PLN	Polsk złoty			&&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 %	&&&&&&&&&&&&&0-3.1000000-2,0 %	&&&&&&&&&&&&&045.20000045,2 %	&&&&&&&&&&&&&&05.7000005,7 %
Mall:Landsdata Rumänien	Rumänien	RON	Rumänsk leu			&&&&&&&&&&&&&&05.9000005,9 %	&&&&&&&&&&&&&0-3.500000-2,5 %	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013,0 %	&&&&&&&&&&&&&&07.1000007,1 %
Mall:Landsdata Storbritannien	Storbritannien	GBP	Brittiskt pund			&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %	&&&&&&&&&&&&&0-3.100000-2,9 %	&&&&&&&&&&&&&043.80000043,8 %	&&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 %
	Sverige	SEK	Svensk krona			&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 %	&&&&&&&&&&&&&&03.500000+3,5 %	&&&&&&&&&&&&&040.60000040,6 %	&&&&&&&&&&&&&&04.2000004,2 %
Mall:Landsdata Tjeckien	Tjeckien	CZK	Tjeckisk krona			&&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 %	&&&&&&&&&&&&&0-2.400000-1,6 %	&&&&&&&&&&&&&028.70000028,7 %	&&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 %
Mall:Landsdata Ungern	Ungern	HUF	Ungersk forint			&&&&&&&&&&&&&&07.5000007,5 %	&&&&&&&&&&&&&0-6.500000-5,5 %	&&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066,0 %	&&&&&&&&&&&&&&06.9000006,9 %
Statistik hämtad från konvergensrapporten maj 2008.

Tidslinje

 id:erm2        value:rgb(0.31,0.38,0.69)      legend:Period_som_ERM2-land
 id:euroland    value:rgb(0.17,0.20,0.37)      legend:Period_som_euroland
 id:line        value:gray(0.8)

 bar:Belgien
 bar:Finland
 bar:Frankrike
 bar:Irland
 bar:Italien
 bar:Luxemburg
 bar:Nederländerna
 bar:Portugal
 bar:Spanien
 bar:Tyskland
 bar:Österrike
 bar:Danmark
 bar:Grekland
 bar:Estland
 bar:Litauen
 bar:Slovenien
 bar:Cypern
 bar:Lettland
 bar:Malta
 bar:Slovakien

 width:18 fontsize:S textcolor:black anchor:from align:left

 bar:Belgien         color:euroland  from:01/01/1999  till:15/02/2009  shift:(-39,-5)  text:Belgien
 bar:Finland         color:euroland  from:01/01/1999  till:15/02/2009  shift:(-37,-5)  text:Finland
 bar:Frankrike       color:euroland  from:01/01/1999  till:15/02/2009  shift:(-47,-5)  text:Frankrike
 bar:Irland          color:euroland  from:01/01/1999  till:15/02/2009  shift:(-29,-5)  text:Irland
 bar:Italien         color:euroland  from:01/01/1999  till:15/02/2009  shift:(-31,-5)