Komorerna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För ögruppen med samma namn, se Komorerna (ögrupp).


Union des Comores
Udzima wa Komori
الاتحاد القمر
Komorernas flagga
Komorernas statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Unité - Justice - Progrès
(Franska: Enighet - rättvisa - framsteg)
Nationalsång: 'Udzima wa ya Masiwa'
Komorernas läge
Huvudstad Moroni
Största stad
Officiella språk komoriska, franska, arabiska
Statsskick
President
Regeringschef
republik
Ahmed Abdallah Mohamed Sambi
Ahmed Abdallah Mohamed Sambi
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Frankrike
1975
6 juli 1975
Yta
 • Totalt
 • Vatten

2 170 km² (167:e)
Försumbart
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

700 300 (158:e)
300,4 inv/km² (26:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2003)
$323 milj (171:a)
Valuta komoransk franc (KMF)
Tidszon UTC+3
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Le Kartala, aktiv vulkan på Grand Comore
2 360 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 6 juli
Landskod KM, COM
Landsnummer 269

Komorerna är en stat i södra Afrikaögruppen med samma namn.

Innehåll

Historia

Under århundradena har Komorerna bebotts av olika folkgrupper från Afrikas östkust, Persiska viken, Indonesien och Madagaskar. Portugiska upptäcktsresande besökte ögruppen 1505. Vid ungefär samma tid introducerade persiska muslimer islam på öarna.

1841-1912 inlemmade Frankrike öarna i deras afrikanska kolonialvälde och lät dem administreras av generalguvernören på Madagaskar. Franska invandrare och företag samt rika arabiska köpman skapade tillsammans en ekonomi baserad på export av grödor från stora plantager på öarna.

I juli 1975 förklarade Komorernas parlament att man avsåg att bryta med kolonialmakten Frankrike. Ahmed Abdallah valdes till landets förste president och utropade Komorerna som en självständig stat den 5 september samma år.

Sedan dess har Komorerna upplevt 19 kupper eller kuppförsök. 1997 deklarerade öarna Anjouan och Mohéli sin självständighet från Komorerna. 1999 tog den militäre befälhavaren överste Azali makten. Han försökte klara av krisen med Anjouan och Moheli genom att skapa en konfederation som kallas 2000 Fomboni Accord. I slutet av 2001 godkändes den nya konstitutionen och presidentval ägde rum på våren 2002. Varje ö i landet valde då sin egen president och en ny unionspresident svor presidenteden den 26 maj 2002.

Mohamed Bacar tog 2001 makten på Anjouan och utropade öns självständighet. Komoriska styrkor, med förstärkning från Afrikanska unionen (AU), lyckades först i mars 2008 återta kontrollen över ön och tvinga Bacar på flykt. Den 29 juni 2008 hölls en andra valomgång i presidentvalet på Anjouan. Den politiske veteranen Mohamed Djaanfari besegrade då utmanaren Moussa Toybou. [1]

Geografi

Komorerna

Komorerna består av tre av öarna i ögruppen Komorerna. Landet har i stort sett inga naturtillgångar.

Klimat och miljö

Klimatet är ett tropiskt havsklimat med en regntid som varar från november till maj. Cykloner kan förekomma under denna tid.

Ett stort miljöproblem är jorderosion på grund av att man odlar på bergssluttningarna utan att terrassera.

Administrativ indelning

Komorerna är indelat i tre distrikt som också är tre öar: Grande Comore (Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Moheli (Mwali). Det finns också fyra kommuner: Domoni, Fomboni, Moroni och Moutsamoudou.

Ekonomi

Komorerna är ett av världens fattigaste länder, bland annat beroende på en ung och snabbt växande befolkning och mycket få naturtillgångar. 60% av befolkningen är mycket fattiga. Arbetskraftens låga utbildningsnivå medför hög arbetslöshet och ett starkt beroende av utländsk hjälp. Jordbruket, inklusive fiske, jakt och skogsbruk, utgör 40% av BNP, sysselsätter 80% av arbetskraften och står för det mesta av exporten. Landet är inte självförsörjande på mat, och ris är en stor importvara.

Genom ett avtal om monetärt samarbete från 1979 mellan Frankrike och Komorerna har den komoriska valutan en fast växelkurs mot euron, EUR 1 = KMF 491,967 75. Detta ojämna belopp kommer sig av att den tidigare, hade fast växelkurs mot den franska francen, FRF 1 = KMF 50. Kursen ändrades 1994 till FRF 1 = KMF 75, vilket har omräknats till euro.

90% av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och resterande av vattenkraft.

Politik

Komorerna gör anspråk på ön Mayotte som tillhör Frankrike.

Demografi

Externa länkar


Personliga verktyg