Från Rilpedia

ECB är en omdirigering hit. Se ECB (DOCSIS) för det tekniska branschrådet för öppen kabel-TV-standard.

Europeiska centralbanken
	Officiellt namn Europeiska centralbanken
Typ av organ	Centralbank
Ledarskap
Ordförande	Jean-Claude Trichet
Struktur
Består av	Direktionen, ECB-rådet, allmänna rådet
Funktion	• Besluta om EMU:s penningpolitik
Säten
	Eurotower Frankfurt Sammanträden
Webbplats
www.ecb.eu/

Europeiska centralbanken (ECB) är en av världens viktigaste centralbanker, med ansvar för penningpolitiken i de 16 medlemsstater som bildar euroområdet. Centralbanken upprättades 1998 med högkvarter i Frankfurt am Main och ansvarar för euroområdets penningpolitik sedan den 1 januari 1999.

ECB styrs av en direktion bestående av sex ledamöter. Direktionen utarbetar strategin bakom bankens penningpolitik. Ledamöterna utses av de medlemsstater som har infört euron. Enligt tradition är fyra av de sex ledamöterna från de största euroländerna, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland.

Den första ordföranden för ECB var Wim Duisenberg från Nederländerna. Han ersattes i november 2003 av Jean-Claude Trichet. Tillsammans med de nationella centralbankerna i EU:s samtliga 27 medlemsstater bildar ECB Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

ECBS omfattar förutom ECB:s direktion även ECB-rådet, som består av direktionen och centralbankscheferna från euroländerna, och allmänna rådet, som består av direktionens ordförande och vice ordförande samt centralbankscheferna från samtliga EU-länder. Allmänna rådets främsta syfte är att förbereda de EU-länder som ännu inte infört euron att införa valutan och är därför ett "tillfälligt" organ.

ECB är formellt inte en av Europeiska unionens institutioner, utan räknas som ett EU-organ, men kommer att bli en institution om Lissabonfördraget träder i kraft.

Innehåll 1 Historia 2 Sammansättning 3 Befogenheter och funktion 4 Säte 5 Se även 6 Källor 7 Externa länkar

Historia

Huvudartikel: Europeiska unionens historia

Föregångaren till ECB var Europeiska monetära institutet (EMI). Det upprättades i och med starten av det andra steget i Ekonomiska och monetära unionen (EMU) för att ta itu med euroländernas gränsöverskridande problem och förbereda skapandet av ECB och ECBS. EMI själv tog över ansvaret från det tidigare Europeiska monetära samarbetsfonden (EMSF).^[1]

ECB ersatte EMI formellt den 1 juni 1998 genom Maastrichtfördraget. Emellertid erhöll den inte sin fulla makt förrän införandet av euron 1 januari 1999, då det tredje steget av EMU förverkligades. Banken var den slutliga institutionen som krävdes för EMU, med sitt ursprung bland Pierre Werner och Europeiska kommissionens ordförande Jacques Delors.^[1]

Bankens första ordförande var Wim Duisenberg, tidigare ordförande för Nederländernas centalbank, och som i november 2003 ersattes av Jean-Claude Trichet, tidigare chef för Frankrikes centralbank. Duisenberg hade varit chef över EMI, men den franska regeringen ville att Trichet skulle bli centralbankens första ordförande, med bland annat argumentet att bankens säte låg i Tyskland och att ordförandeskapet därför borde tillfalla Frankrike. De tyska, nederländska och belgiska regeringarna motsatte sig detta och såg Duisenberg som en garant för en stark euro.^[2]

Spänningarna minskades av en informell överenskommelse, som innebar att Duisenberg skulle avgå innan hans mandatperiod förlöpte och att han då skulle ersättas av Trichet. Övriga medlemmar i den verkställande direktionen hamnade också i konflikt med Storbritannien, som krävde ett mandat trots att landet inte ingick i euroområdet. Efter påtryckningar från Frankrike tillföll tre av mandaten till de största medlemmarna, Frankrike, Italien och Tyskland. Spanien krävde samma position och garanterades således också ett mandat, samtidigt som det sista mandatet tillföll Finland.

När ECB skapades ingick elva EU-länder i euroområdet. Allteftersom fler EU-länder har uppfyllt konvergenskriterierna har euroområdet utvidgats. I januari 2001 anslöt sig Grekland, Slovenien anslöt sig i januari 2007 och likaså Cypern och Malta i januari 2008.^[1] Slovakien blev en del av euroområdet den 1 januari 2009.

Sammansättning

ECB:s utformning är till hög grad inspirerad av den tyska centralbanken, i synnerhet när det gäller dess politiska oberoende.^[3] Den styrs av ett ECB-råd och en direktion. Det finns även ett allmänt råd. Banken är oberoende från samtliga europeiska och nationella institutioner och besitter också finansiellt oberoende, vilket betyder att den har en separat budget som är utarbetad av de nationella centralbankerna. Dessa organ styr även ECBS, som är ECB plus alla nationella centralbanker i hela EU.^[4]

ECB-rådet är det högst beslutsmässiga organet i ECB. Den består av direktionens ledamöter samt cheferna för de nationella centralbankerna i euroländerna. Rådet är ansvarigt för att ta beslut om monetära frågor, räntor och banksystemets valutareserver. Det är även ansvarigt för andra frågor, så som rätten att trycka sedlar och att ge andra institutioner råd vid lagstiftning. Det träffas minst tio gånger per år och vid dessa möten får endast ledamöterna samt Europeiska unionens råds ordförande och Europeiska kommissionens ordförande närvara. Vid omröstningar äger varje ledamot en röst (rådets och kommissionens ordförande saknar rösträtt) och beslut tas med enkel majoritet.^[4][5][6]

Direktionen är ansvarig för implementeringen av den penningpolitik som ECB-rådet beslutar om och bankens vardagliga verksamhet. Den kan utfärda beslut till de nationella centralbankerna och kan även utöva maktfunktioner som ECB-rådet har delegerat. Direktionen består av bankens ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter. Samtliga utses av euroområdets regeringar för en åttaårsperiod utan möjlighet till omval. Fyra av de sex ledamöterna i direktionen är för tillfället reserverad för euroområdets fyra största centralbanker, det vill säga Frankrikes, Italiens, Spaniens och Tysklands.^[7]

Allmänna rådet är ett organ som ansvarar för förberedelserna i de EU-länder som fortfarande inte övergått till euron, så som att fixa växelkurserna för de valutor som är på väg att bytas ut mot euron.^[8] Det kommer att finnas till dess att alla medlemsstater har anslutit sig till euroområdet och kommer då att upplösas. Det består av ordföranden och vice ordföranden tillsammans med samtliga centralbankschefer i hela EU.^[5][9] Finansministern i det medlemsland som innehar ordförandeskapet i rådet och en kommissionär får också delta i ECB:s allmänna råd.^[8]

Befogenheter och funktion

ECB har den exklusiva rätten att bestämma räntan i euroområdet.^[10] Det främst målet för ECB och ECBS är att bibehålla prisstabilitet i euroområdet, med andra ord att hålla inflationen låg. Det nuvarande målet är att hålla inflationen under, men nära, två procent.^[11]

Förutom detta mål är ECB:s huvuduppgift att definiera och implementera penningpolitiken för euroområdet, bistå medlemsstaterna med deras ekonomiska politik, utföra valutaväxlingar (och förvalta valutareserverna i ECBS) och främja en förbättring av bankernas betalsystem inom euroområdet.^[10] Slutligen ska ECBS även agera i enlighet med marknadsekonomi med fri konkurrens men med det överordnade målet med prisstabilitet.^[11]

Vidare har banken den exklusiva rätten till att trycka eurosedlar. Medlemsstaterna kan prägla euromynt men hur stor summa varje medlemsstat får prägla bestäms först av ECB (vid introduktionen av euron hade ECB även ensamrätt vid prägling av mynten^[10]). Banken måste också samarbeta inom EU och internationellt med tredje organ och entiteter. Slutligen är den också ansvarig för att bibehålla ett stabilt finansystem och att övervaka banksektorn.^[6] Banken ingrep exempelvis under kreditkrisen 2007 genom att tillföra miljarder euro för att stabilisera finanssystemet.^[12] I december 2007 beslutade ECB i förbindelse med USA:s Federal Reserve att förbättra dollarns likviditet och att stabilisera penningmarknaden.^[13]

Säte

Banken har sitt säte i Frankfurt am Main, det största finansiella centret i euroområdet. Dess lokalisering i staden är bestämd genom Amsterdamfördraget precis som med en rad andra EU-institutioner.^[14] I staden besitter banken tillfälligtvis Eurotornet i Frankfurt till dess att ECB:s planerade huvudkontorsbyggnad har färdigställts.^[15]

År 1999 lanserade banken en internationell arkitekturtävling om designen för den nya byggnaden. Tävlingen vanns av det Wien-baserade arkitekturkontoret Coop Himmelbau. Byggnaden kommer att bli ungefär 180 meter hög (den nuvarande byggnaden är 148 meter hög) och kommer att ha sällskap av flera andra byggnader som ligger på ett tidigare stormarknadsområde i östra delen av Frankfurt. Byggandet av huvudbyggnad påbörjades i oktober 2008, och beräknas vara klart till 2011.^[16][17] Den nya byggnaden väntas att bli en arkitekturisk symbol för EU och är avsedd att kunna rymma dubbelt så många anställda som i dagens byggnad.^[15]

Se även

• Euro
• Euroområdet
• Europeiska centralbankssystemet

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2} ”European Central Bank”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8034. Läst 2007-10-15. 
2. ↑ ”The third stage of Economic and Monetary Union”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=14950. Läst 2007-10-16. 
3. ↑ Schmid, John (1998-12-10). ”The ECB Passes First Big Hurdle”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/1998/12/10/secb.t.php. Läst 2007-10-15. 
4. ↑ ^{4,0 4,1} ”Organisation and operation of the European Central Bank”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8036. Läst 2007-10-15. 
5. ↑ ^{5,0 5,1} ”Composition of the European Central Bank”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8035. Läst 2007-10-15. 
6. ↑ ^{6,0 6,1} ”Europeiska centralbanken (ECB)”. Europa (webbportal). http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/o10001.htm. Läst 2007-10-16. 
7. ↑ Dougherty, Carter (2005-05-28). ”Spotlight: Optimist joined ECB in gloomy times”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/2005/05/27/business/wbspot28.php. Läst 2007-10-15. 
8. ↑ ^{8,0 8,1} ”EU-upplysningen: Europeiska centralbanken”. EU-upplysningen. 2008-01-04. http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europeiska-centralbanken/. Läst 2008-03-17. 
9. ↑ ”Allmänna rådet”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.eu/ecb/orga/decisions/genc/html/index.sv.html. Läst 2007-10-15. 
10. ↑ ^{10,0 10,1 10,2} Fairlamb, David; Rossant, John (2003-02-12). ”The powers of the European Central Bank”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/business_basics/86006.stm. Läst 2007-10-16. 
11. ↑ ^{11,0 11,1} ”Powers and responsibilities of the European Central Bank”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=8037. Läst 2007-10-15. 
12. ↑ Lander, Mark (2007-08-14). ”Credit Squeeze Puts Europe's Bank in Spotlight”. New York Times. http://www.nytimes.com/2007/08/14/business/worldbusiness/14euro.html?_r=1&n=Top/Reference/Times%20Topics/Organizations/E/European%20Central%20Bank&oref=slogin. Läst 2007-10-16. 
13. ↑ ”ECB press release on dollar liquidity”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/press/pr/date/2008/html/pr080110_2.en.html. 
14. ↑ ”Consolidated versions of the treaty on European Union and of the treaty establishing the European Community” (PDF). Eur-lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2006/ce321/ce32120061229en00010331.pdf. Läst 2007-06-12. 
15. ↑ ^{15,0 15,1} Dougherty, Carter (2004-11-16). ”In ECB future, a new home to reflect all of Europe”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/2004/11/16/ecb_ed3_.php. Läst 2007-08-02. 
16. ↑ ”ECB:s framtida lokaler”. Europeiska centralbanken. 2003-01-06. http://www.ecb.eu/ecb/premises/html/image29.sv.html. Läst 2007-08-02. 
17. ↑ ”Anbudsinfordran för generalentreprenad för uppförande av ECB:s nya lokaler”. Europeiska centralbanken. 2003-01-06. http://www.ecb.eu/press/pr/date/2007/html/pr070710_3.sv.html. Läst 2007-08-02. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Europeiska centralbanken
  Bilder & media
• Europeiska centralbankens officiella webbplats

v • d • r Europeiska unionens institutioner Politiska Europaparlamentet · Europeiska unionens råd · Europeiska kommissionen Icke-politiska EG-domstolen · Europeiska revisionsrätten Andra organ Europeiska rådet · Europeiska centralbanken Läs gärna mer om Europeiska unionen · Europeiska unionens historia · Europeiska unionens institutioner