Zoroastrism
Från Rilpedia
Zoroastrism eller mazdaism efter guden Ahura Mazda, är en av världens första monoteistiska religioner och har historiskt sett utövat ett stort inflytande på andra religioner, såsom judendom, kristendom, islam och buddhism. I Indien kallas religionen numera även parsism efter den iranska provinsen Pars. Zoroastrierna själva kallar sin religion för beh din (persiska "den goda religionen"). Zoroastrismen var under mer än tusen år den dominerande religionen i Stor-Iran (den iranska kultursfären).
I dag (siffra från 2001) har religionen ca 2 720 000[1] anhängare.
Innehåll |
Zarathustra
Zoroastrismens grundare heter Zarathustra Spitama, på grekiska Zoroaster, därav det västerländska namnet på religionen. Man vet inte när och var Zarathustra föddes, men födelseplatsen antas vara någonstans öster om Kaspiska havet, i nuvarande Turkmenistan, någon gång mellan 1500- och 600 f.Kr. Vissa källor berättar att han verkade i staden Balkh i nuvarande Afghanistan. När Zarathustra framträdde var polyteismen förhärskande i den gammaliranska religionen inom det geografiska område som idag omsluter staterna Iran, Turkmenistan och Afghanistan. Zarathustra vände sig emot mångfalden av gudar, dit krigsguden Indra hörde, djuroffer och bruket av droger som haoma-saften. Zarathustra predikade en religion med Ahura Mazda (Den Vise Herren) som Skapare och Höggud. Hans lära var djupt etisk och lyfte fram människans frihet och rättskänsla.
Enligt traditionen började Zarathustra som ung att få upplysningar av Ahura Mazda. Dessa gudomliga samtal, liksom Zarathustras svårigheter med att lära ut religionen, beskrivs i Gatha-sångerna, som utgör en del av den heliga skriften Avesta. Motståndet från den gammaliranska religionens prästerskap gjorde att Zarathustra valde att utvandra. Religionen fick bara spridas med fredliga medel. I nuvarande Afghanistan fann han till slut en adept i Vishtaspa, kungen av Baktrien. Zarathustras första discipel var Vishtaspas hustru Atossa (Hutaosa). Därefter började hans lära att få fler anhängare.
Teologi
Zarathustras lära är monoteistisk. Däremot finns en dualism på individens nivå, vad forskare kallat "etisk dualism" med ett motsatsförhållande mellan sanning och lögn, mellan gott och ont, mellan ljus och mörker. Underordnade Ahura Mazda finns två "andar": Spenta Mainyu och Angra Mainyu, den gode respektive den onde anden. Genom sitt tänkande, sina ord och sina handlingar väljer människan mellan dessa två motsatser. Beroende på hur människan levt hamnar hon/han efter sin död i paradiset eller helvetet. Zarathustra lärde också att Ahura Mazda och Spenta Mainyu kommer att smälta samman i gudomen Ohrmazd, medan Angra Mainyu byter skepnad till den onde demonen Ahriman. Dessa båda ska strida mot varandra om världsherraväldet under fyra världsåldrar. Varje världsålder omfattar 3 000 år, och Ahura Mazda/Ohrmazd kommer att segra när de 12 000 åren av gudomligt krig har förflutit.
Vördnad för ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Elden betraktas som helig, gudomlig och okränkbar. En gueber är en elddyrkare av Zarathustras skola. När zoroastrismen hade etablerat sig hade också ett prästerskap vuxit fram för att beskydda den heliga elden, jorden och vattnet, för att avvärja onda andar och andra kultiska handlingar. Kor, hästar, hundar och andra djur som var nyttiga för människan ansågs skapade av Ahura Mazda, medan ormar, rovdjur, myggor och andra onyttiga djur skapats av Angra Mainyu.
Eftersom eld, jord och vatten tillhör den goda, heliga och ljusa sfären fick inte de döda begravas eller brännas. Liken sågs som orena och sattes i stället ut till fåglarna i torn på höjder eller bergstoppar. Sådana torn (sk Tystnadens Torn) finns fortfarande kvar, dock begraver zoroasterna numera sina döda av hygieniska skäl då den härskande religionen (islam) förbjuder denna form av "begravning" i Iran. Bland parserna i Bombay förekommer det dock fortfarande att man lägger sina döda på taket av ett "tystnadens torn" i staden så att gamar kan göra dem redo att möta sin gud.
Gyllene regel
Zoroastrismens grundprincip eller gyllene regel lyder: Humata, Hukhta, Huvareshta ("Goda tankar, goda ord, goda handlingar") vilket somliga föredrar att översätta som: "Konstruktiva tankar, konstruktiva ord och konstruktiva handlingar." Denna trefaldiga princip utgör grunden i Zarathustras filosofi.
Zarathustras inflytande
Zoroastrismen var den dominerande religionen i Centralasien och Främre Asien, huvudsakligen Iran, Afghanistan, Kaukasien, Tadzjikistan och norra Indien, under mer än 1 200 år. Idag är firandet av nouruz (de iranska folkens nyår) en kvarleva av zoroastrismen. Den islamiska republiken i Iran har utan resultat försökt avskaffa traditionen. Den zoroastriska minoriteten är skyddad av en fatwa om religionsfrihet för minoriteter. Däremot har ytterligare konverteringar till den ursprungliga religionen för folk som är infödda i islam indirekt förbjudits, eftersom all konvertering från islam är förbjuden enligt islam.
Zarathustras tankar nådde även till medelhavsområdet, där de sannolikt influerade filosoferna Platon och Aristoteles. Zoroastrismen har även haft ett djupt inflytande på judendomen. När perserna under kung Cyrus II år 539 f.v.t. intog Babylon frigavs religiösa fångar som ättlingarna till den judiska överklass som bortförts från Juda rike 70 år tidigare. Många judar återvände medan andra valde att stanna i det kosmopolitiska Babylon. Kontakterna mellan judarna i Babylon och Jerusalem medförde att persiska religiösa föreställningar strömmade västerut mot Medelhavsområdet. Föreställningar som de om ett paradis och ett brinnande helvete och en dualistisk världsbild nådde judendomen och inlemmades framför allt i gnostisk-judiska tankegångar. När sedan kristendomen växte fram införlivades grekisk filosofi och zoroastriska begrepp och tankegångar, i modifierat skick, i denna religion, och senare även i islam.
Etablerandet av ett religionscentrum i Bombay
Zoroastrismen var statsreligion i det persiska riket i antikens Iran. När araberna erövrade landet och omvände landet till islam på 650-talet flydde zoroastrierna, i synnerhet prästerskapet, (mager eller magier) till Kina och Indien för att slippa det islamiska styret. I Indien har denna folkgrupp överlevt och finns kvar än idag. De kallas parser (= perser) och lever till stor del i en isolerad och exklusiv del av Mumbai (Bombay). Om nutida zoroastrism i Bombay, se också parsism.
Källor
- Boyce, Mary, A History of Zoroastrianism, Vol. 1, Leiden: Brill; 1996.
- Boyce, Mary, A Persian Stronghold of Zoroastrianism. London: Oxford University Press, 1977.
- Boyce, Mary, A History of Zoroastrianism, Vol. 2 (Handbuch der Orientalistik Series). Leiden: Brill. Repr. 1996.
- Boyce, Mary, A History of Zoroastrianism: Vol. 3 (Handbuch der Orientalistik Series). With Frantz Grenet, Leiden: Brill, 1991.
- Boyce, Mary,Zoroastrianism: Its Antiquity and Constant Vigour (Columbia Lectures on Iranian Studies, No 7). Cosa Mesa: Mazda, 1992.
- Kulke, Eckehard: The Parsees in India: a minority as agent of social change, Weltforum-Verlag, München. ISBN 3-8039-0070-0.
- Ervad Sheriarji Dadabhai Bharucha: A Brief sketch of the Zoroastrian Religion and Customs.
- Dastur Khurshed S. Dabu: A Handbook on Information on Zoroastrianism.
- Dastur Khurshed S. Dabu: Zarathustra an his Teachings : A Manual for Young Students.
- Jivanji Jamshedji Modi: The Religious System of the Parsis.
- R. P. Masani: The religion of the good life Zoroastrianism.
- P. P. Balsara: Highlights of Parsi History.
- Maneckji Nusservanji Dhalla: History of Zoroastrianism, K. R. Cama, Oriental Institute, Bombay 1994, dritte Auflage, 525 p.
- Dr. Ervad Dr. Ramiyar Parvez Karanjia: Zoroastrian Religion & Ancient Iranian Art.
- Adil F. Rangoonwalla: Five Niyaeshes, 2004, 341 p..
- Aspandyar Sohrab Gotla: Guide to Zarthostrian Historical Places in Iran.
- J. C. Tavadia: The Zoroastrian Religion in the Avesta, 1999.
- S. J. Bulsara: The Laws of the Ancient Persians as found in the "Matikan E Hazar Datastan" or "The Digest of a Thousand Points of Law", 1999.
- M. N. Dhalla: Zoroastrian Civilization, 2000.
- Marazban J. Giara: Global Directory of Zoroastrian Fire Temples, 2002, 2. Auflage, 240 p, 1.
- D. F. Karaka: History of The Parsis including their manners, customs, religion and present position, 350 p, illus..
- Piloo Nanavatty: The Gathas of Zarathushtra, 1999, 73 p, (illus.).
- Roshan Rivetna: The Legacy of Zarathushtra, 96 p, (illus.).
- Dr. Sir Jivanji J. Modi: The Religious Ceremonies and Customs of The Parsees, 550 Seiten.
- Mani Kamerkar, Soonu Dhunjisha: From the Iranian Plateau to the Shores of Gujarat, 2002, 220 p.
- I.J.S. Taraporewala: The Religion of Zarathushtra, 357 p.
- Jivanji Jamshedji Modi: A Few Events in The Early History of the Parsis and Their Dates, 2004, 114 p.
- Dr. Irach J. S.Taraporewala: Zoroastrian Daily Prayers, 250 p.
- Adil F.Rangoonwalla: Zoroastrian Etiquette, 2003, 56 p.
- Rustom C Chothia: Zoroastrian Religion Most Frequently Asked Questions, 2002, 44 p.
- Azar Mahloujian, Vi lyser som guld - ett reportage om zoroastrier i exil, 2006, bokförlaget Atlas.
Se även
Externa länkar
- Zoroastrismen (på svenska)
- Zoroaster mellan Persepolis och Bombay (på svenska)
- Zoroastrianism - the Religion of Mankind Restored
- UNESCO Parsi Zoroastrian Project
- Parsiana
- Zarathushtiran Assembly
|
||||||||||||||||||||||
