Zadar

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Zadar
Ortsfakta
Län	Zadar län
Folkmängd (2001)	72 718
Postnummer	23000
Riktnummer	023
Borgmästare	Živko Kolega
Webbplats	www.zadar.hr

Zadar (italienska: Zara) är en stad på den dalmatiska kusten i Kroatien. Den grundlades ungefär 400 f.Kr.

Staden, som är en industri- och turiststad med stor hamn har i dag ungefär 80 000 invånare. Zadar har åtskilliga monument från romersk tid och ett flertal medeltida kyrkor och palats. Zadar har förbindelser med öarna i Zadars skärgård, bland annat Dugi Otok samt staden Rijeka. Zadar är en av Kroatiens allra mest växande städer, och moderniseras i rask fart. Utgrävningar görs ständigt då staden mer eller mindre vilar på romerska efterlämningar och byggnader. Att staden är en kuststad försvårar dock utgrävningarna avsevärt,då vatten gärna vill tränga igenom.

Historia

Antiken

Den dalamtiska kusten var under tidig antik bebodd av Illyrier och blev under 200-talet f.kr. gradvis invaderat av det Romerska riket. År 48 f.kr. blev Zadar (eller "Iadera" som det heter på latin) en romersk koloni. Det romerska styret varade i århundraden framöver ända tills mitten av 400-talet då staden överfölls av Hunnerna.

Medeltiden

Efter det Västromerska rikets fall år 481 blev Illyrien införlivat i det nybildade Östgotiska riket, vilket innefattade stora delar av det forna västromerska imperiet. I ett försök återupprätta den romerska hedern påbörjade den Bysantiske kejsaren Justinianus en stor militärkampanj med avsikt att återta de forna västromerska territorierna. Därmed blev Zadar en del av det Östromerska riket.

Under mitten av 600-talet påbörjades en invandring av slaviska stammar till den Illyriska kusten. Denna invandring nådde sin kulmen under 700-800-talet då kroatiska stammar slog fäste i området. Den illyriska populationen trängdes undan i form av massflykt söderut eller genom assimilering. Detta medförde att Dalmatien blev en kulturellt delad region i det Bysantinska riket mellan Illyrier och Slaver.

Zadar lyckades klara sig väl i de turbulenta tiderna som omfattades av de olika folkvandringarna, mestadels på grund av sin strategiskt geografiska position och sina försvarsverk. Tack vare detta lyckades folket i staden bevara sin romerska kultur och sitt Dalmatiska språk. Med tiden blev Zadar den administrativa huvudstaden i den Bysantiska regionen Dalmatien. Senare stationerades den kejserliga guvernören i Zadar samt ett stort antal militära trupper då invasionshotet från Republiken Venedig intensifierades.

I det första och andra årtiondet av 900-talet började det kroatiska riket att expandera och år 925 införlivades Kroatien, Dalmatien, tillsammans med Pannonien i det Kroatiska riket under kung Tomislav I. Dalmatien blev ett Kroatiskt protektorat, utnämnt av den Bysantiske Kejsaren, vilket innebar att alla städer i Dalmatien för första gången införlivades med sitt kroatiska fastland.

År 998 blev Zadar införlivat i Republiken Venedig efter att Zadar sökt skydd av republiken mot banditer och sjörövare. Kort därefter föll större delen av den dalmatiska kusten under Republiken Venedigs kontroll. Zadar återtogs dock av det kroatiska riket redan 1069. Dock väntade ett antal turbulenta århundraden för staden: År 1099 tvingades det kroatiska riket in i en personalunion med kungariket Ungern under kung Koloman efter att den siste kroatiske kungen Dmitar Zvonimir dött. Kort därefter , år 1105, erkändes Koloman som regent av Zadar. Som ett resultat av detta blev Zadar konstant invaderat av Republiken Venedig mellan åren 1111-1183 dock utan större framgångar. Vändpunkten kom år 1202 under korstågen då Venedig ,i gengäld mot transport till Egypten, övertygade korsfararna att invadera Zadar åt dem. Så blev fallet och staden belägrades av korsriddarna och staden föll åter i Republiken Venedigs händer. Ungern reagerade snabbt genom att försöka återta staden men det skulle ta ända till år 1358 innan Zadar blev Ungersk-kroatisk igen. Det ungerska styret höll dock inte längre än till år 1409 då Venedig köpte loss stora delar av den Dalmatiska kusten av Ungern för 100 000 dukater.

Zadar under Venedig och efter

I början av 1500-talet hade de Osmanska turkarna brett ut sig på Balkan och tog många besittningar längs den Dalmatiska kusten. Dock lyckades Osmanerna inte ta själva Zadar i sig, utan endast erövra byarna som omringade staden. Detta medförde att Zadar blev en fästning som övervakade den adriatiska sjöfarten och handeln till- och från Venedig. Zadar var under Venedigs styre starkt centralstyrt, till skillnad från tiden då Ungrarna och kroaterna styrde då de hade relativt självstyre. Detta skapade misssämja bland folket i staden men trots detta lyckades Venedig styra staden fram till 1797 då republiken upphörde att existera efter Napoleons erövring av Europa. Zadar blev efter Napoleons övertagande under Österrikes kontroll och därefter en del av Frankrikes Illyriska provinser. Efter Napoleons fall blev Dalmatien åter en Österrikisk provins år 1813. Zadar blev därefter en del av Habsburg fram till första världskrigets slut 1918.

Sankta Maria kyrkan i Zadar återuppbyggdes efter andra världskriget slut

Zadar under Italiens styre och andra världskriget

Tiden strax efter första världskrigets slut införlivades Zadar och stora delar av Dalmatien av Italien som en del av Londonfördraget, 1915. Eftersom Zadar hade den största andelen italienare av de dalmatiska städerna, blev staden en del av Italien 1920. Staden fick då sitt italienska namn Zara. Vid fascisternas övertagande flydde en stor del av den Kroatiska befolkningen i Zadar då fascisterna förtryckte allt kroatiskt i både kulturell och språklig form. Italien tog under andra världskriget kontroll över stora delar av Dalmatien vid en överenskommelse med den Kroatiska lydstaten Oberoende staten Kroatien (NDH), ett fördrag som skrevs i Rom 1941. Under kriget fick Zadar utstå hårt tryck från alla de krigande sidorna. Den kroatiska befolkningen i staden utsattes för en massiv tvångsassimilering och kulturellt förtryck. På grund av detta fick partisanrörelsen stort stöd i både Zadar och i övriga Dalmatien. År 1943, efter Mussolinis fall och Tyskt övertagande av staden, bombades Zadar kontinuerligt av allierat flyg. Vilket fick förödande konsekvenser i materiella och humanitära skador. Uppskattningsvis 60% av stadens byggnader (bland annat 1100-talskyrkan Sankta Maria) totalförstördes och runt 1000 människoliv krävdes. Staden låg i ruiner och stora kulturskatter raserades och förstördes. Staden förblev italiensk (under tysk kontroll) fram till fascisternas fall i andra världskriget då det övertogs av de kommunistiska partisanerna med Josip Broz Tito i spetsen. Partisanernas övertagande medförde att stadens italienska befolkning (som varit en del av staden i drygt 800 år) drevs på flykt för att aldrig återvända.

Efterkrigstiden

Åren efter andra världskriget omfattades av massivt återuppbyggande av den demoliserade staden. Den nya Jugoslaviska regimen påbörjade ett massivt industrialiseringsprojekt och ett flertal industrier växte fram i regionen. Dessutom påbörjades byggandet av en ny bilväg längs den dalmatiska kusten (Jadranska Magistrala). Följden av denna byggnadsboom blev att populationen ökade drastiskt och den ekonomiska standarden förbättrades, mycket tack vare den ökande turismen till området. Kriget hade dock satt sina spår i staden och bidrog starkt till Zadars minskade status i Dalmatien. Detta märktes tydligt då Split blev den stad i Dalmatien som växte mest. Detta medförde att Zadar förlorade sin status som huvudstad i regionen till förmån för just Split.

Zadar i det nya Kroatien

Efter Titos död 1980 följde en tid av politisk instabilitet och oro. Trots detta njöt Zadar av de frukter som turismen medförde och kunde inkassera stora summor utländskt kapital från utländska sommarresenärer. Landet började dock knaka i fogarna och problemen nådde till slut Zadar i början på 1990-talet då lokala serber i byarna utanför staden gjorde uppror mot den nybildade kroatiska republiken. Detta var ett hårt slag mot stadens ekonomi då privatiseringar av de statliga företagen medförde att flera verksamheter lades ner. Dessutom medförde oroligheterna till att turisterna uteblev. 1991 belägrades Zadar av den, nu serbifierade, Jugoslaviska folkarmén (JNA) och massiva bombningar av staden följde. Det kroatiska självständighetskriget tog sin början. Serbernas intention med att ta Zadar var att få en port till det adriatiska havet samt införliva det i den serbiska utbrytarrepubliken Krajina. Zadars omgärdades av byar med serbisk majoritet och detta var en anledning till serbernas krav på staden. Zadar blev under sin belägring avskärmad från omvärlden och under två års tid utsatt för massivt bombardemang från den jugoslaviska armén. Stadens enda kontakt med Zagreb gick via en korridor som upprättats på ön Pag. Härifrån gick färjor till och från fastlandet då bron som binder ön bombats av serbisk militär. Dödläget bröts då den kroatiska armén inledde Operation Maslenica i januari 1993 och befriade staden och dess omnejd. Zadar förblev efter detta kroatisk.

Zadar efter befrielsekriget

Efter att kroatiens självständighetskrig nådde sitt slut i och med Daytonavtalet i november 1995 väntade nya tider för Zadar med demokrati och marknadsekonomi som ledande inslag. En omfattande restaurering av staden med omnejd påbörjades, delvis med hjälp från utlandet, Ett av syftena var att återuppliva den viktiga turistnäringen. Många av de statliga storföretagen privatiserades under början av 1990-talet, men flera av dessa gick senare i konkurs eller köptes upp av utländska storbolag. Stora köpcentra växer nu fram samtidigt som investeringarna i ny infrastruktur, nya badstränder mm förändrar Zadar i rask takt.

Arkitektur

Zadar fick sin urbana struktur i antikens Rom under Julius Caesar och kejsar Augustus regeringstid. Bland annat byggdes stora försvarverk upp i form av stadsmurar (som står kvar än idag). I den västra delen av staden byggdes även forum och Basilikan upp. Staden hade även en amfiteater och ett kanalsystem i form av akvedukter som försörjde staden med färskt vatten. Delar av dessa har bevarats och finns kvar än idag. Senare, under tidig medeltid, började det byggas kyrkor och kloster i staden i takt med att Kristendomen fick större spridning i det Romerska imperiet.

Under medeltidens höjdpunkt i början av det nya årtusendet blev Zadar en storstad på den adriatiska kusten med en växande befolkning och ökad politisk betydelse för stormakterna. På 1500-talet fick staden se en utbyggnad av defensiva försvarsverk med venetianskt initiativ. Denna gång inmurades staden mot land för att skydda Zadar mot de osmanska Turkarna. Under 1800-talets första hälft, då staden blev Österrikisk, gjordes flera av försvarställningarna om till promenadstråk vilket innebar att stadsmurarna bevarades. Efter bombningarna under andra världskriget förändrades stadens arkitektur avsevärt och ett massivt restaureringsarbete pågick för att rädda många av de historiska byggnaderna som möjligt. Bland annat återuppbyggdes 1100-talskyrkan Sankta Maria samt flera av de romanska portarna som var ingångar till staden.

Sevärdheter

Hjärtat i staden ligger i de flesta av dess många kyrkor. De mest kända är:

Sankt Donatuskyrkan är den mest kända kyrkan i Zadar och har kommit att bli en symbol för staden

• Sankt Donatuskyrkan (kro. Sveti Donat) - Byggdes på 900-talet e.kr. och är en av Kroatiens äldsta kyrkor. Sankt Donatuskyrkan byggdes ovanför ett gammalt romerskt tempel tillägnat gudinnan Juno. Bland annat syns detta tydligt på kyrkans grund, som består av avhuggna romerska pelare. På senare tid har området runt kyrkan grävts upp och flera romerska bostäder och artefakter har hittats.

• Sankta Anastasiakyrkan (kro. Sveta Stošija) - Byggdes under 1100-1200-talet och är Dalmatiens största katedral.

• Sankt Eliaskyrkan (kro. Sveti Ilija)

• Sankt Fransiscuskyrkan (kro. Sveti Frane) - En kyrka byggd i Gotisk stil och som är mest känd för att vara plats för undertecknandet av Zadars fredsfördrag 1358.

• Sankta Mariakyrkan (kro. Sveta Marija) - Kyrkan som byggdes av ett Benediktinsällskap på 1100-talet har en tillhörande kampanil i romansk stil. Kyrkan blev under andra världskriget förstört av de allierades bombningar 1943. Då kyrkan skulle byggas upp igen efter kriget var den enda del av byggnaden som stod kvar dess östra vägg. Därmed har kyrkan kvar en del av sitt historiska arv.

Andra sevärdheter

• De Fem brunnarna (kro. Pet Bunara) - Ett torg med fem brunnar i dess mitt där stadens vatten sedan medeltiden förvarades. Idag är torget ett populärt promenadstråk då det ligger i anslutning till stadens antika försvarsmurar.

• Zadars unika Havsorgel - Ett system av rör under kajen ger ljud ifrån sig när vågorna slår mot kajkanten. Har kommit att bli mycket populärt bland besökare då ljuden som kommer från vågorgeln anses lugnande och behagliga att lyssna på.

• Nationalparken Kornati - Strax utanför Zadar ligger ögruppen Kornati som mestadels är obebodd. Platsen är ett populärt utflyktsmål för turister, bland annat på grund av den kända saltvattensjön på en av öarna. Från Zadar går dagligen ett flertal båtar till nationalparken som erbjuder tansport till/från öarna.

Kuriosa

• Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović besöker flitig Zadar, mestadels på grund av att han har släkt ifrån sin mors sida i en närliggande by.
• Fotbollsspelaren Teddy Lucic har även han rötter i Zadar. Hans far är född i en by strax utanför staden.
• Luka Modrić, fotbollsspealre i det kroatiska landslaget och Tottenham Hotspur är född i Zadar.
• Dado Pršo, före detta fotbollsspelare i kroatiska landslaget och Glasgow Rangers är född i Zadar.
• Den kroatiske generalen Ante Gotovina är född i Zadar.
• Basisten i rockgruppen Nirvana, Krist Novoselic, bodde i Zadar som ung innan han och hans familj flyttade till USA.
• Fotbollsspelaren Marko Viduka, som spelar i Australien samt Newcastle United i Premier League, har rötter i Zadar från sin fars sida.
• Fotbollsmålvakten Zeljko Kalac, målvakt i Australiens landslag samt AC Milan, har även han rötter i Zadar. Hans föräldrar kommer ursprungligen från en by utanför staden.