Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
ytterbium, Yb, 70 |
| Ämnesklass |
lantanoider |
| Grupp, period, block |
3, 6, f |
| Densitet |
6570 kg/m3 (273 K) |
| Utseende |
Silvrigt vit
 |
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
173,04 u |
| Atomradie (beräknad) |
175 (222) pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f146s2 |
| e− per skal |
2, 8, 18, 32, 8, 2 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
3, 2 (svag bas) |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
solid |
| Smältpunkt |
1097 K (824 °C) |
| Kokpunkt |
1467 K (1194 °C) |
| Molvolym |
24,84 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
128,9 kJ/mol |
| Smältvärme |
7,66 kJ/mol |
| Ångtryck |
395 Pa vid 1097 K |
| Ljudhastighet |
1590 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,1 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
150 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
3,51·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
34,9 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
603,4 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1174,8 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
2417 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
4203 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
| Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 168Yb |
0,13 % |
168Yb, stabil isotop med 98 neutron(er) |
| 169Lu |
syntetisk |
32,026 dagar |
ε |
0,909 |
169Tm |
| 170Yb |
3,05 % |
170Yb, stabil isotop med 100 neutron(er) |
| 171Yb |
14,3 % |
171Yb, stabil isotop med 101 neutron(er) |
| 172Yb |
21,9 % |
172Yb, stabil isotop med 102 neutron(er) |
| 173Yb |
16,12 % |
173Yb, stabil isotop med 103 neutron(er) |
| 174Yb |
31,8 % |
174Yb, stabil isotop med 104 neutron(er) |
| 175Yb |
syntetisk |
4,185 dagar |
β- |
0,470 |
175Lu |
| 176Yb |
12,7 % |
176Yb, stabil isotop med 106 neutron(er) |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Ytterbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.
Se även
