Wilhelm Wretlind
Från Rilpedia
Erik Wilhelm Wretlind, född 17 december 1838 i Nyköping, död 31 juli 1905 i Stockholm, var en svensk läkare, skriftställare, riksdagsman och nykterhetsman.
Wretlind blev student i Uppsala 1857, promoverades till medicine doktor 1867, öppnade samma år i Göteborg ett mediko-gymnastiskt institut och var 1879-91 överläkare vid Djursätra brunn. Han deltog 1874 i uppsättandet av Göteborgs Veckoblad och var verksam i dess redaktion. Styrelsemedlem i Göteborgs evangelisk-lutherska missionsförening från 1869, var han 1875-87 dennas ordförande. Genom hans initiativ tillkom den s.k. Betlehemskyrkan i Göteborg (invigd 1881). År 1887 flyttade han till Stockholm. Han redigerade 1882-97 läkartidskriften "Eira" och utgav därjämte från 1886 halvmånadsskriften "Hälsovännen" samt sedan 1888 månadsskriften "Jordemodern".
Bland hans i bokform utgivna skrifter märks Om rörelsekuren eller kinesitherapien (1874), Mannens slägtlif (1890; sjunde upplagan 1905) och Kvinnans slägtlif (1891; sjätte upplagan 1914). Av hans i medicinska tidskrifter införda uppsatser kan nämnas Undersökningar rörande Stockholms mortalitet (i "Nordiskt medicinskt archiv", 1866). I riksdagens andra kammare, där han var ombud för Göteborgs stad 1885-87 och 1888-90, gjorde han sig bemärkt som en bland nykterhetsivrarnas och de frireligiösas ledare. Allmänna svenska nykterhetsförbundet, som hade sin första konferens 1889, tillkom väsentligen på tillskyndan av honom Han blev ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1872.
Referenser
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wretlind, Erik Vilhelm, 1904–1926 (Not).
