Warfarin
Från Rilpedia
Warfarin (4-hydroxi-3-(3-oxo-1-fenylbutyl)-2H-1-bensopyran-2-on) är ett ämne som förhindrar blodkoagulering (antikoagulant), en vitamin K-antagonist av kumarintyp som används mot blodproppar och som råttgift (rodenticid, se också dikumarol) och annan skadedjursbekämpning. Warfarin verkar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas (den polymorfa genen för detta enzym kallas VKORC1), som gör K-vitamin tillgängligt för aktivering av bl.a. koagulationsfaktorerna II, VII, IX och X. I läkemedelsform går warfarin under namnet Waran.
Warfarin ges som ett isomerpar som hydroxyleras i levern av olika typer av mikrosomala enzymer. R-isomeren metaboliseras bland annat av CYP1A2 och CYP3A4 medan S-warfarin elimineras av det polymorfa enzymet CYP2C9. Dessa enzymer är kända för att vara inducerbara, det vill säga deras aktivitet kan öka kraftigt, efter det att de upprepade gånger har brutit ner ett visst ämne. Möjligen är det en sådan induktion som gör att enskilda råttor kan bli resistenta mot gifter, men det är också känt att mutationer i VKORC1 kan orsaka warfarinresistens hos både råttor och människor. Det inducerande ämnet behöver inte vara warfarin utan kan vara ett annat ämne eller läkemedel. På grund av denna interaktionsrisk råder stor försiktighet vid samtidig användning av andra läkemedel.
Råttgift är också farligt för andra däggdjur som äter råttor, och om de uppvisar förgiftningssymtom måste de omgående till veterinär. Förgiftningar med warfarin behandlas med höga doser K-vitamin och ibland även tillförsel av aktiverade koagulationsfaktorer.
Namnet härhör från Wisconsin Alumni Research Foundation, efter den stiftelse som sponsrade forskningen som ledde fram till den färdiga substansen.
