Violett guldvinge
Från Rilpedia
| ?Violett guldvinge Status i Sverige: Sårbar[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj: | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
| Familj: | Juvelvingar Lycaenidae |
| Underfamilj: | Äkta juvelvingar Lycaeninae |
| Släkte: | Lycaena |
| Art: | Violett guldvinge L. helle |
|
|
|
| §Lycaena helle Auktor: Denis, Schiffermüller, 1775 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Violett guldvinge, Lycaena helle, är en fjärilsart i familjen juvelvingar. Vingbredden varierar mellan 24 och 26 millimeter, på olika individer.
Innehåll |
Levnadssätt
Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttemark, i skogsgläntor, på kalkrik mark i fjällen och på andra platser där dess värdväxt växer.
Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Om natten och i molnigt väder vilar denna fjäril. Flygtiden börjar i juni. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.
Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.
Fortplantning
Parningen sker genom sammankoppling mellan de två könen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna. Detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, medan honan förblir passivt hängande. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Efter omkring tio dagar kläcks äggen.
Larverna
Larven är mycket olik de vuxna fjärilarna, både i levnadssätt och i kroppsuppbyggnad. Den har inga synliga försvarsmekanismer.
Larven lever som växtätare i Norden på ormrot och längre söderut på stor ormrot. I Norden tar larvutvecklingen fyra till fem veckor.
Violett guldvinge kan ibland leva i symbios med myror, men ofta låter myrorna larven vara. Larvens kroppstemperatur er mellan 35 og 38 grader C°. Vid lägre temperatur blir larven inaktiv. Därför kräver mycket sol för att kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.
Puppan
Violett guldvinge har fullständig förvandling (den är en holometabol insekt), som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till den vuxna (imago) juvelvingen. De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden gör den övervintringen i puppstadiet. Längre söderut har arten två generationer per år.
Noter
- ↑ Artdatabankens faktablad om Violett guldvinge Läst 14 februari 2009.
Källor
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
- Wikimedia Commons har media som rör Violett guldvinge
