V for Vendetta
Från Rilpedia
- Filmen med samma namn hittas på V för Vendetta (film)
V for Vendetta (i Sverige tidigare även översatt till anglicismen "V för Vendetta") är en klassisk brittisk tecknad serie av Alan Moore och David Lloyd från 1980-talet. Den handlar om en maskerad hämnare och anarkistisk uppviglare i ett framtida fascistiskt Storbritannien.
Innehåll |
Handling
V for Vendetta utspelar sig mellan november 1997 och november 1998, vilket var 17 år in i framtiden när de första kapitlen skrevs. Berättelsen tilldrar sig i ett England där ett fascistiskt parti tagit makten efter tredje världskriget och skapat en polisstat. Regimen förföljer inte bara etniska minoriteter, utan försöker också utrota avvikande åsikter genom censur av konst, musik och litteratur. Mot detta system står en ensam frihetskämpe under ”kodnamnet” V. Han har tidigare suttit fängslad i koncentrationslägret Larkhill några år, där han i ett av regeringens projekt utsatts för ett medicinskt experiment som uppenbarligen gjort honom såväl fysiskt som psykiskt överlägsen sina fiender. Han lyckas fly från lägret och börjar planera en vendetta, dels mot dem som varit anställda vid koncentrationslägret men i huvudsak mot den stat han håller ytterst ansvarig.
Historien börjar den femte november 1997, då V först räddar den unga flickan Evey Hammond undan några våldtäktsmän och därefter spränger Houses of Parliament i luften. V fortsätter sin personliga vendetta genom att röva bort den tidigare chefen för koncentrationslägret Larkhill och driva honom till vansinne. Han mördar också andra som har arbetat vid Larkhill. Samtidigt börjar polischefen Finch följa spåret efter V och nystar så småningom upp historien om den mystiske terroristen och hans internering i Larkhill. V fortsätter att spränga myndigheternas byggnader och uppmanar folket att ta ansvar för sina liv och sluta underkasta sig tyranner. Under tiden förvandlas Evey Hammond med Vs hjälp från en osäker ung flicka till den som slutligen axlar Vs slängkappa och fortsätter kampen för frihet. Historien avslutas med att Finch till slut konfronterar V och sårar honom dödligt, vilket är precis vad V har planerat. I enlighet med Vs sista önskan spränger hans skyddsling och blivande efterträdare Evey hela Downing Street, och tar sedan itu med sin egen uppgift – att bygga ett bättre samhälle, ett anarkistiskt samhälle.
Romanen är indelad i tre delar. I den första, Europe After the Reign, introduceras karaktärerna och miljöerna. Här fullföljer V sin vendetta mot dem som tidigare arbetat vid koncentrationslägret Larkhill samtidigt som detektiv Finch nystar upp historien och kommer V på spåren. Del två, This Vicious Cabaret, fokuserar huvudsakligen på två kvinnoöden: Evey Hammond och Rosemary (Rose) Almond, änka efter en av härskarna som kommit i vägen för V. Rose sjunker allt djupare ner i eländet medan Evey, genom ett bisarrt drama som V iscensätter, till slut underordnar sig Vs frihetskamp och ställer sig vid hans sida. Den tredje och sista delen, The Land of Do-As-You-Please, inleds med en ouvertyr där V spränger säkerhetstjänstens byggnader och förstör regimens möjligheter att övervaka medborgarna. Folket gör uppror och regimen faller samman. Slutligen river Evey regimens sista fäste.
Karaktärer
V är en komplex men samtidigt en simpel person, på samma gång litterär, bombastisk, öm och intellektuell; en man som vigt sitt liv åt att befria sina medmänniskor från dem som terroriserar dem in i underkastelse. Men han är också bitter, hämndlysten, ensam och våldsam, och drivs av en personlig vendetta. Vs mål är att befria Englands folk från den korruption och grymhet som genomsyrar regeringen. Han fördömer dess ledare och ber alla medborgare att ansluta sig till honom i skuggan av parlamentet den 5 november på Guy Fawkes-dagen.
I romanens fascistiska Storbritannien är litteratur, konst och musik förbjuden och bortglömd. Eftersom kulturen på så sätt blir subversiv, blir den automatiskt ett viktigt attribut för V. Bokhyllorna i hans hemliga bas The Shadow Gallery dignar under alltifrån Homeros, Shakespeare och Goethe till barnböcker och Mein Kampf. Han har också en jukebox med gamla Motown-skivor liksom filmaffischer och målningar på väggarna. För V är all kultur värdefull, såväl den klassiska som den samtida populärkulturen, och citerar lika gärna William Butler Yeats som Rolling Stones eller Velvet Underground.
V är i många avseenden en klassisk superhjälte i det att han är fysiskt och mentalt överlägsen sina motståndare och tycks vara omöjlig att stoppa. Däremot låter hans hämndlystnad och våldsmetoder läsaren fundera över ett antal moraliska frågor. Hans omättliga kärlek för det teatrala tar sig nästan sadistiska uttryck i de metoder han använder för att ta hämnd på sina gamla plågoandar.
Intertextualitet
V for Vendetta har många klangbottnar i den västerländska kulturhistorien, dels genom de otaliga citat V strör omkring sig, dels genom mer eller mindre indirekta allusioner till exempelvis Faustusmyten och transsubstantiationsläran. Vad som är iögonfallande är att de flesta allusioner kräver extrem vaksamhet från läsaren, vilket var högst ovanligt i serievärlden vid tiden för V for Vendettas tillblivelse. En noggrann närläsning kan avslöja intertextuella referenser som går de allra flesta förbi, vartill s.k. annotationer (se Externa länkar) kan vara till stor hjälp.
Svensk publicering
Serien började publiceras under originalnamnet i SatellitFörlagets antologititel Thriller, något kapitel i taget. Serien hann därmed inte slutföras eftersom tidningen lades ner efter bara några nummer.
Historien tycktes upprepa sig när Atlantic gav ut första halvan av serien i ny översättning i Magnum Special 6/93, varefter tidningen lades ner. Den här gången slutfördes dock serien i reguljära Magnum Comics nr 5/94.
Under hösten 2005 utkom en ny samlingsvolym från Egmont Kärnan, komplett och inbunden samt nyöversatt av Göran Semb.
Pjäsen
Teatergruppen Stockholms Blodbad hade 7 december 2001 premiär för en pjäs baserad på serien, kallad "Landet där man gör som man vill". [1]
Filmen
Långfilmen V for Vendetta, som är baserad på serien, hade premiär den 17 mars 2006. Alan Moore har dock tagit avstånd från filmen. David Lloyd är dock mer välvilligt inställd och har även fått hela royaltysumman nu när Moore avstått från den.
För manusbearbetningen står Andy Wachowski och Larry Wachowski, bröderna bakom Matrix-trilogin, och för regi står James McTeigue. V spelas av Hugo Weaving.
Referenser
Externa länkar
- V for Vendetta (filmens officiella webbplats)
- Annotations Madelyn Boudreaux' uppsats "An Annotation of Literary, Historic, and Artistic References in Alan Moore's Graphic Novel, V For Vendetta".
- Presentation av V for Vendetta från InternationalHero.co.uk
Artikeln är, i den version den hade den 4 januari 2006, helt eller delvis hämtad från Seriefrämjandets Seriewiki: V for Vendetta
