Från Rilpedia

?Vårtbitare
Grön vårtbitare (Tettigonia viridissima)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Hexapoda
Klass:	Insekter Insecta
Underklass:	Bevingade insekter Pterygota
Ordning:	Hopprätvingar Orthoptera
Underordning:	Långhornsrätvingar Ensifera
Familj:	Vårtbitare Tettigoniidae
Vetenskapligt namn
§Tettigoniidae Auktor: Krauss, 1902
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vårtbitare (Tettigoniidae) är en familj i insektsordningen hopprätvingar som tillhör underordningen långhornsrätvingar. Familjen innehåller över 6 400 kända arter, varav de flesta finns i tropiska delar av världen. I Sverige finns 10 arter.

Vårtbitarna liknar gräshoppor men har betydligt längre antenner. Kroppslängden hos de svenska arterna kan variera mellan 9 och 45 millimeter. De flesta arter livnär sig av blad, blommor, bark och frön men det finns även predatorer som äter andra insekter samt sniglar, ormar och ödlor. Som andra hopprätvingar har vårtbitare ofullständig förvandling och genomgår utvecklingsstadierna ägg, nymf och imago.

Vårtbitarna har fått sitt namn genom en folklig föreställning om att de kan avlägsna vårtor genom att bita av dem. Stor vårtbitare, Decticus verrucivorus (där verrucivorus betyder "den som äter vårtor"), har en längd av 25 till 45 millimeter och fick detta namn av Carl von Linné sedan han uppmärksammat att allmogen på Gotland använde den till att ta bort vårtor med.

Under sommaren och tidiga hösten talar man ofta om att "syrsorna spelar", men så är det inte. Vad vi vanligen hör är gräshoppor och vårtbitare. Den ena svenska arten av syrsor, hussyrsan, håller till inomhus och på soptippar. Den andra arten, mullvadssyrsan, finns bara i södra Sverige.^[1]

Referenser

1. ↑ Naturhistoriska riksmuseet, Jourhavande biolog: "Gräshoppor, vårtbitare och syrsor" [1]

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Vårtbitare
  Bilder & media