Vävning

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Väveri)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Traditionell vävstol

Vävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början. Den går ut på att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt.

Den manuella handvävningen utförs oftast på en vävstol eller i en vävram som ett yrkesmässigt handarbete eller som hobby för eget bruk eller avsalu inom hemslöjden. Handvävning är begrepp för all slags vävning som är manuell, oavsett om det är yrkesmässigt utfört eller som hobby.

Den industriella vävningen sker företrädesvis i vävmaskiner.

Innehåll

Historia

Medeltida varptyngder


Med en datering till 7 000 f.Kr. finns två avtryck i lera föreställande tyg av tuskaft respektive tvist (panama). De är funna i nordöstra Irak.

Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Kunskapen att tillverka tråd är således mycket gammal. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för tex varptyngder och sländtrissor.

Gerumsmanteln, den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder.

Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa.

Den textila mångfalden i ett dalahem 1860. Av Amalia Lindegren.

Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning "kom på sidan av" annat hantverk.

Vävning hamnar även på undantag i förhållande till de etablerade konstarterna, trots att en ganska stor del av produktionen, förr såväl som nu, var ämnad för enbart dekoration och lyst.

Runt 1830 startade Sveriges första helt mekaniserade vävfabrik, Rydboholms konstväveribolag, i Sjuhäradsbygden. Bomullen kom att stå för 43 % av den totala textilproduktionen i landet redan 30 år senare. Ylle utgjorde då 39 %, lin 16 % och siden 2 %.

Orsaken och konsekvensen är något oklar varför Lovisa Nylander 1874 formulerade kontrakt som hon fick sina elever att skriva under:

"Jag undertecknad, som inköpt denna Lärobok i Patenterad Konstväfnad, märkt å kontraktet med N:o..., samt dermed erhållit rättighet, att den patenterade uppfinningen begagna, förbinder mig härmed, att under patentåren, eller till den 19 maj 1878, hålla denna väfnadskonst hemlig och icke bortlära den till någon annan person, äfvensom att icke heller låta någon annan få del af Väfboken, hvarken till låns för att väfva efter eller till läsning. Om mot detta kontrakt brytes, så att patentinnehafvarens rätt genom intrång kan anses förnärmad, förbinder jag mig att erlägga de böter och det skadestånd, som lagen i dylika fall stadgar, eller minst att till Lovisa Nylander erlägga 75 Rdr Rmt, 3 månader efter den dato, då förbrytelsen styrkes vara skedd."

I modern tid har vävningen både utvecklats och avvecklats. På grund av studieförbundens snävare ekonomi är det avsevärt färre som lär sig att väva idag, vilket också fått till följd att branschen för vävmaterial minskat kraftigt och omstrukturerats. Parallellt kan man se ett ökat intresse för textilier bland konstnärer och designers vilket fått till följd att floran av avancerade vävar ökat.

Av beredskapsskäl avtalades 1987 garantier för fortsatt inhemsk bomullsindustri, med hela tillverkningskedjan intakt från spinning och vävning till efterbehandling och konfektionering.

Tekniker

Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån bindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast.

Trots handvävningens hantverksmässiga karaktär har det utvecklats vävprogram till stöd för beräkning av vävsedlar och mönsterskapande.

Se även

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg