Nina von Engeström

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Nina von Engeström, född 23 november 1836Kipplingebergs gård i Uppland, död 1908 i Örebro. Fadern var kammarjunkare John Fredrik von Engeström och modern Matilda Augusta von Schoultz.

Nina von Engeström hade tidigt ett intresse för vävning och kom att ägna hela sitt liv åt det. Dels genom de vävskolor hon drev och den bok hon gav ut: "Praktisk väfbok - tillegnad den idoga Svenska qvinnan" som kom ut första gången 1896. Den kom att bli en storsäljare som fick tryckas upp i nya upplagor fem gånger fram till 1913.

Nina von Engeström skrev boken baserad på många års erfarenhet av sina egna Vävskolor som hon startade 1884 i Uppsala och vars verksamhet pågick fram till 1903. 1893-1894 hade hon två kortare kurser i Örebro och intresset var så stort att hon startade även en Vävskola där som redan år 1899 hade utexaminerat 360 elever. På vävskolan i Örebro hade hon 26 vävstolar, varav en jacquardvävstol för damastvävning. Hilda Hellgren arbetade under några år med just damastvävning hos Nina von Engeström.

1899-1900 byggdes hennes största damastvävstol för två jacquardmaskiner, som kom att kallas "Jättestolen" eller "Jumbo", med sina 310 cm som vävbart innermått. Den stod efter hennes död oanvänd i 17 år innan damastvävaren Carl Widlund övertog den och nu återfinns den på Klässbols linneväveri i Värmland.

Hennes vurm för vävnadskonsten framgår av inledningen där hon skriver: "För de bedröfvade och lidande blir vävstolen snart en god vän, som hjelper igenom svåra tider, då menskligt deltagande kan göra så litet för att hjelpa den lidande. Väfningen kan taga hela vårt intresse, sjelfva ljudet af de regelbundna väfslagen stillar den inre oron och bidrager i sanning att så småningom återgifva frid och glädje."

Boken innehåller inte så mycket beskrivningar av hur man sätter upp vävar, men mer än 200 olika mönster till bruksvävar (klädestyg, möbeltyg, handdukar, dukar), trots att Engeströms största intresse var damastvävning. Vid sin död överlät hon en stor del av sina mönster till Carl Widlund. Parallellt med de Ekenmarkska mönsterböckerna är det sannolikt så att dessa två verk var de som kom att vara stilbildande för all slags vävning ända in i våra dagar.

Örebro läns museum fick från Örebro läns slöjdförening både textilier från Nina von Engeströms vävskola och handskrivna originalsidor till boken i sina samlingar. Föremålen har sedan dess visats på en utställning om vävskolans historia skapad av Eva Svärd.

Boken har sedan 1981 tryckts upp i tre upplagor som facsimile och finns åter tillgänglig i handeln.

Externa länkar

Personliga verktyg