Väteperoxid
Från Rilpedia
Väteperoxid, tidigare även kallat vätesuperoxid och även salufört i Sverige under varumärket Oxygenol, är en kemisk förening med formeln H2O2.
Innehåll |
Användning
Väteperoxid används som blekmedel inom industrin eller för till exempel tandblekning. Högre koncentrationer av väteperoxid är frätande och oxiderande. Treprocentig lösning säljs för blekning av bland annat hår och tänder. Låga koncentrationer väteperoxid ingår också i hårfärgningsmedel.
För tekniskt bruk finns väteperoxid i koncentrationen 30–70 %. Den mest omfattande användningen av väteperoxid i Sverige är industriell blekning av pappersmassa.
Väteperoxid används även i bakteriedödande krämer och lösningar i många länder, men inte så ofta i Sverige. Lösningen skummar vid kontakt med blod och omvandlas under denna process till vatten och syre. Väteperoxid bryts ner av sig självt till vatten och syre, men då långsammare. Normalt används omkring treprocentig lösning för sårtvätt.
Svenska tunga torpeder använder väteperoxid som syrebärare till sin motor, något som anses omodernt i stora delar av världen. Väteperoxid med koncentration över ca 80% kan också användas som drivmedel till raketer och turbiner. Funktionsättet är att väteperoxid under tryck får sönderfalla över en katalysator, som t.ex. kan bestå av silvernät, till het syrgas och vattenånga. Den heta gasblandningen ger upphov till en reaktionskraft när den passerar med hög hastighet genom en raketdysa eller en turbin. Det mest kända exemplet på raketdrift med väteperoxid är s.k. jetpacks som bärs på ryggen av piloten som en ryggsäck och utvecklades av Bell Aerosystems på tidigt 60-tal. Ett berömt rocketbelt flög t.ex. vid öppningsceremonin av Los Angelesolympiaden 1984.
Väteperoxid har på senare tid också blivit känt för att i kombination med saltsyra och aceton skapa det högexplosiva sprängämnet acetontricykloperoxid.
Skumormen är ett effektivt kemishowexperiment, där väteperoxidens förmåga att sönderfalla till syre och vatten kombineras med kaliumjodid som katalysator och diskmedel för att få vattnet och syret att göra skum.
Tillverkning
Den vanligaste processen idag är antrakinonprocessen. Antrakinon blir omväxlande reducerat med vätgas (H2) och oxiderat med syre/luft, varvid koncentrerad väteperoxid bildas.
Vätgasen i sin tur kommer från till exempel syntesgas, där kolmonoxid (CO) har genomgått en katalytisk shift; kolmonoxid reageras med ånga (H2O) i en reaktor fylld med katalysator, varvid CO omvandlas till vätgas (H2) och koldioxid (CO2). CO2 avskiljs.
Vätgas kan även vara en biprodukt från andra kemiska processer, till exempel från produktion av natriumhydroxid (NaOH) och klorgas ur koksalt (NaCl), klorattillverkning eller katalytiskt utvunnen ur naturgas.
Bland annat Kemira i Helsingborg och Eka Chemicals AB (Akzo Nobel) i Alby och Bohus producerar väteperoxid i Sverige. Nästan all väteperoxid som produceras går till blekning av massa. En liten del uppgraderas till raketbränslekvalitet av företaget Peroxide Propulsion i Gunnilse.
Se även
Referenser
- Ullman's Encyclopedia of Industral Chemistry, Kirk-Otmer.
