Ulf Wakenius
Från Rilpedia
Ulf Wakenius (född 16 april 1958 i Halmstad) är en svensk jazzmusiker (gitarr), mest känd för att ha varit medlem i Oscar Petersons kvartett sedan 1997.
Ulf Wakenius spelar numera bl.a. med flera egna band, och är för närvarande Sveriges kanske internationellt mest välrenommerade jazzmusiker.
Debuterade på 70-talet och hörde först tala om sig i gruppen Hawk On Flight som han var med och bildade. På 1980-talet spelade han med Peter Almqvist i Guitars Unlimited som bl.a. spelade for en TV-publik på 600 miljoner tittare i Eurovisionsschlagerfestivalen i 1985. En mellanlandning i Rio de Janeiro resulterade i trs skivor med Sivuca i Let's Vamos, Aquarela Do Brazil och Rendez-Vous In Rio (Sonet 1987). Samarbetet med Niels-Henning Ørsted Pedersen började också detta decennium, och de gav senare This is all I ask (Verve, 1998) och Those who were (Verve, 1996).
Hans egen U.W. Group utgav Venture (1991) med Jack DeJohnette trummor, Bill Evans och Bob Berg saxofon, Randy Brecker trumpet, Niels Lan Doky piano, Chris Minh Doky bas, Lars Danielsson bas. Samarbetet med amerikanska musiker fortsatte i New York meeting med Niels Lan Doky piano, Ira Coleman bas, och Billy Hart trummor.
Hans Enchanted Moments (Dragon, 1997) var med Lars Jansson piano, Lars Danielsson bas och Raymond Karlsson trummor. På Dig In (Sittel, 1997) spelar han med Gösta Rundqvist piano, Yasuhito Mori bas och Jukkis Uotila trummor. Live (Dragon), The Guitar artistry of U.W. (Dragon, 2002). Därefter kom Tokyo Blue (2003) med Carsten Dahl piano, Morten Lund trummor och Yasuhito Mori bas; Forever you (Stunt, 2003), med Carsten Dahl, piano, Morten Lund trummor och Lars Danielsson bas; och Checkin' In (Megaphon, 2004) Hans senaste utgåva, Notes from the hart (ACT, 2005) är en hyllning till Keith Jarrett, då med Lund och Johansson
Wakenius hade tillsammans med Håkon Graf piano tidigt 1990-tal gruppen Grafitti med tidigare medlemmar från John Scofields grupp, Dennis Chambers trummor, Gary Grainger bas. Han har figurerat på Duke Ellington Swings (Telarc, 1998); med Oscar Peterson gav han ut Summernight in Munich (Telarc, 1999) och Trail of Dreams med Oscar Peterson och Michel Legrand (Telarc, 2000). Med Ray Brown spelade han på Summertime (1998) och Seven steps to heaven (1999), samt Some of my best friends are guitarplayers (Telarc, 2001).
Med Pat Metheny spelade han på Jazz Baltica 2003. I Norge har han spelat med Hot Club de Norvège och Vertavo-kvartetten (Hot Club Records, 2005), samt bidragit på utgåvan Guitaresque på Hot Club Records med Jon Larsen, Stian Mevik, Jimmy Rosenberg o.a. Andra insatser har varit bidrag på Lisa Nilssons Små rum (2001), Cæcilie Norbys First conversations (2002). 2006 turnerade han med sin uppsättning In the Spirit of Oscar med sättningen Kjell Öhman piano, Hans Backenroth bas och Jocke Ekberg trummor.
Några uttalanden om Ulfs gitarrspel :
"You sound fantastic !" - Quincy Jones
"May you reign forever!" - Oscar Peterson
"Amazing talent!" - Ray Brown
"You sound great man!" - Herbie Hancock
"Guitar Monster" - Toots Thielemans
"His approach to the guitar can only be admired, which he plays like he was born with it already in his hands." - John McLaughlin
"It sounds great!" - Pat Metheny
"Tennis is not the only art form that produces Swedish masters" - Svend Asmussen
"Great ballad album!" - John Scofield
"You are one of the most talented musicians i have played with the last 20 Years" - Flora Purim
"You sounded great at the Bowl" - Louis Bellson
"Your playing was terrific" - Herb Ellis
