Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från UTH)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är Uppsala universitets fakultet för teknik och naturvetenskap. Fakulteten bildades 1956 ur den tidigare filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, då under namnet matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Namnbytet skedde under 1990-talet, för att betona den ökande betydelsen av civilingenjörsutbildningar och teknisk forskning för fakulteten.

Innehåll

Utbildningar

Idag har fakulteten 8 700 studenter, 1600 anställda och 690 forskarstuderande. De naturvetenskapliga utbildningarna är organiserade inom naturvetarprogrammet och datavetenskapliga programmet, båda 160p. Lärarstudenter inom naturvetenskap läser kurser tillsammans med studenter på naturvetarprogrammet. Naturvetarprogrammet leder fram till en filosofie magister-examen i något av de sex huvudämnena matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi eller geovetenskap. Själva fakulteten är uppdelad i samma sex sektioner, förutom att matematik och datavetenskap utgör en sektion, och det dessutom finns en sektion för teknik.

De tekniska utbildningarna bedrivs under namnet Uppsala tekniska högskola (UTH), som organisatoriskt dock inte är mer än ett samordningskansli. UTH omfattar civilingenjörsutbildningarna inom energisystem, teknisk fysik, informationsteknologi, kemiteknik, teknisk fysik med materialvetenskap, system i teknik och samhälle, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik och bioinformatik, samt högskoleingenjörsutbildningarna inom kemiteknik, maskinteknik, byggteknik och elektroteknik. Sammanlagt har UTH nio civilingenjörsprogram (180p) och fyra högskoleingenjörsprogram (120p). Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik är under avveckling, och högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik har en tvåårig påbyggnad som leder till civilingenjörsexamen i elektroteknik.

System i teknik och samhälle (STS) finns endast vid Uppsala universitet och är en bredare och mer tvärvetenskaplig utbildning än traditionella civilingenjörsutbildningar. Den innehåller, förutom klassiska ingenjörsämnen, en mängd olika samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen, alla med ett uttalat teknik- och systemperspektiv. Bland annat ingår en uppsats på C-nivå inom något av de samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen som ingår i programmet. Programmet har två inriktningar; en mot IT och systemteknik samt en mot energisystem. Det motsvaras på forskningssidan av ett STS-centrum.

Utbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik kallas X-programmet och startades av Bo Sundqvist och Måns Ehrenberg. Den baseras på teknisk fysik-programmet men innehåller mer kemi och molekylärbiologi.

UTH:s historia

Om än Christopher Polhem studerade på Uppsala universitet redan år 1687 och betecknas som 'den store mekanikern' - och hans försök efter detta att bilda den allra första ingenjörsutbildningen Laboratorium mechanicum år 1697 i Stockholm - var det först år 1962 som den tekniska högskolan bildades, då utbildningen i teknisk fysik startade. Den 9 september 1982 beslutades att all den tekniska verksamheten vid Uppsala universitet skulle benämnas Uppsala universitet Tekniska Högskolan (UUTH). Den 11 december 1994 framförde professor Christer Kiselman kritik mot denna officiella beteckning, vilket sedermera resulterade i att namnet ändrades den 1 januari 1995 till Uppsala tekniska högskola. De flesta tekniska utbildningarna startades under 1990-talet, samtidigt som uppförandet av Ångströmlaboratoriet där stora delar av de tekniska utbildningarna finns.

Campusområden

Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens campusområden är sedan flytten från kvarteret Kemikum (numera Engelska parkens campus) utspridda över områden sydväst om Uppsala centrum. Uppdelningen på olika campusområden följer delvis sektionsindelningen.

Organisation

Fakulteten är indelad i sex sektioner som i sin tur är indelade i institutioner, som i sin tur oftast är indelade i avdelningar.

Källor

Personliga verktyg