First Lady
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i Rikets första dam. (Diskussion) |
First lady, på svenska ungefär "landets första dam", är en inofficiell benämning som kan användas för en presidents maka. Det engelska varianten av begreppet åsyftar oftast den amerikanske presidentens hustru. En kvinnlig presidents make kallas enligt samma princip first gentleman, men uttrycket är mindre frekvent förekommande.
Beteckningen förekommer enbart i republiker, som ju saknar monark och därmed en monarks maka eller make. Det kan alltså i någon grad liknas vid en republikansk ersättning till en drottning. Likheten vid en drottning kan även ses i att landets första dam ofta uppfyller ceremoniella uppgifter, exempelvis som "landets värdinna" för utländska gäster. Det bör dock understrykas att det handlar om en hedersbetygelse snarare än en titel eller separat ämbete. Arbetet vilar således helt på ett frivilligt engagemang.
Flera första damer tar aktiv del i sina respektive mäns regeringar, men då utifrån en egen politisk plattform. Som exempel kan nämnas att Evita Perón utsågs av sin man till nationens andliga ledare, Winnie Mandela var biträdande minister för konst, kultur, vetenskap och teknologi i den sydafrikanska regeringen och att Hillary Clinton fick i uppdrag av sin make att leda en arbetsgrupp med uppdrag att finna en nationell lösning för att finansiera allmän sjukvård. I Clintons fall har hennes tidigare arbete återaktualiserats i samband med hennes egna, fortsatta politiska karriär.
Innehåll |
Frankrike
.jpg)
Femte republikens konstitution nämner inte landets första dam, men i den lagstiftning som reglerar procedurfrågor i kriminalvården noteras att interner har rätt att skriva brev till presidentens hustru sous pli fermé, det vill säga utan att innehållet genomgår den normala granskningen av kriminalvårdens tjänstemän. Denna antydan till att presidenthustrun ska utgöra en instans i kriminalvårdens tillsyn eller i nådeprocessen utvecklas dock inte vidare i lagstiftningen och förblir därför verkningslös.
Genom paret Sarkozys skilsmässa uppmärksammades att den franska konstitutionen skyddar presidenten från att bli indragen i juridiska processer under pågående mandatperiod, vilket medför att landets första dam inte ensidigt kan begära skilsmässa utan måste ansöka om skilsmässa tillsammans med sin make eller vänta tills denne lämnat sitt ämbete.
Sedan femte republikens upprättande har Frankrikes premières dames intagit en relativt tillbakadragen roll, i huvudsak har de verkat inom olika allmännyttiga stiftelser.
Presidenthustrur under femte republiken
- Yvonne de Gaulle (1959-1969) fick av franska media tillnamnet tante Yvonne för sitt måttfulla deltagande i det publika livet. Hon påstås ha yttrat att "presidentskapet är tillfälligt, familjen består", och engagerade sig bland annat i en minnesstiftelse i hennes avlidna dotters namn.
- Claude Pompidou (1969-1974) höll en klassisk position för en première dame genom sitt stora intresse för konst och mode, hon lät bland annat inreda Elyséepalatset i en kontroversiell modern stil. Pompidou var in till sin död verksam i den stiftelse för stöd till handikappade barn, åldringar och sårade som bär hennes namn.
- Anne-Aymone Giscard d'Estaing (1974-1981) har främst framträtt genom den stiftelse för stöd till barn som hon grundade.
- Danielle Mitterrand (1981-1995) gjorde parallellt med sin filantropiska verksamhet en rad politiska uttalanden, där hennes stöd för Fidel Castro intar en särposition och kom att utgöra ett politiskt problem för hennes make. Mitterrands uttalanden rörde främst utrikespolitik, såsom situationen i Västsahara, Tibet och Kurdistan. Hennes stiftelse France Libertés arbetar med mänskliga rättigheter och minoritetsbefolkningars rättigheter.
- Bernadette Chirac (1995-2007) har parallellt med sin make en egen politisk karriär. Hon valdes in i kommunfullmäktige i staden Sarran 1971, för att bli biträdande borgmästare 1977. Två år senare blir hon den första kvinna att väljas in i Corrèzes länsfullmäktige, en post hon omvalts till med absolut majoritet i första valomgången 1992, 1998 och 2004. Chirac har också grundat eller på annat sätt verkat i en rad stiftelser och föreningar, inte minst som ordförande för hennes företrädare Claude Pompidous stiftelse.
- Cecilia Sarkozy (2007) fick omedelbart efter makens valseger ett eget kansli, och blev så småningom den första presidenthustru att ha en egen stab i Elyséepalatset med bland annat diplomatisk rådgivare och presstalesman. Under sina fem månader som première dame genomförde Sarkozy en resa till Libyen i anslutning till förhandlingarna om frigivande av de fem bulgariska sjuksköterskor och den läkare som vid den tiden hållits fångna i Libyen i närmare tio år. Hennes diplomatiska roll väckte visst missnöje i Nationalförsamlingen men interpellationerna ledde inte vidare. I oktober 2007 blev Cecilia Sarkozy den första franska première dame att skilja sig från en sittande president.
- Carla Bruni (2008-)
USA
USA:s första dam är den inofficella titeln för Vita husets värdinna. I praktiken är det nästan alltid det samma som presidentens fru, men det kan även vara en annan kvinna, till exempel om presidenten är ogift eller änkling. Mary McElroy var exempelvis president Chester A. Arthurs syster.
Trots att det rör sig om en hederstitel utan egen position i den amerikanska författningen har flera "first ladies" kommit att spela en avgörande roll för USA:s styre. Mest känd är kanske Edith Wilson, som efter att maken Woodrow Wilson drabbats av stroke tog över en rad vardagliga uppgifter från presidenten. Hon valde också ut vilka ärenden som skulle hamna på presidentens bord och vilka som skulle delegeras till departementscheferna. Wilson motsatte sig kraftigt att presidentmakten skulle överföras Thomas Riley Marshall, men beskrev senare sig själv som en förvaltare snarare än en politisk visionär.
Landets första dam har från tid till annan även använt makens ämbetet för att driva egna politiska linjer, det gäller inte minst Eleanor Roosevelt, som efter att maken blivit vald till president fortsatte att driva en egen agenda. Hon mötte regelbundet pressen, skrev kolumner i dagspress och reste runt i landet för att möta fackförbundsrepresentanter och ingjuta lugn och framtidstro i Den stora depressionens USA. Hon tog också en aktiv roll i den medborgarrättsrörelse som kämpade för svartas rättigheter. Efter makens bortgång fortsatte Roosevelt att arbeta, bland annat som amerikansk delegat till FN:s generalförsamling.
Under sin tid som presidenthustru tog Hillary Clinton bland annat ansvar för arbetet med en nationell sjukvårdsreform. Under makens valkampanj uttryckte han också att en röst på honom skulle ge väljarna "två till priset för en". [1]
Några andra noterbara amerikanska presidenthustrur är Martha Washington, Dolley Madison och Jacqueline Kennedy. USA:s nuvarande (2009) första dam är Michelle Obama.
Noter
Externa länkar
- Förteckning över first ladies samt biografier (Vita Husets hemsida, på engelska)
|
|||||||||||||||||||
