Från Rilpedia

För den efterföljande perioden, se medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968

Med medborgarrättsrörelsen i USA 1896-1954 avses kampen för lika medborgerliga rättigheter för alla medborgare i USA under denna tid, framför allt kampen för att de svarta skulle tillerkännas samma rättigheter som de vita.

Medborgarrättsrörelsen var inte en samlad organisation utan är ett samlingsbegrepp för många olika organisationer och enskilda som på olika sätt kämpade för jämlikhet mellan vita och svarta, mot diskriminering och rasåtskillnad, som var särskilt vanligt i den amerikanska Södern. Under den tidsperiod som behandlas i denna artikel, företogs kampen mest i form av juridiska processer och politisk agitation, medan man från och med mitten av 1950-talet övergick till att även ägna sig åt massmöten och civil olydnad. Detta senare skede behandlas i artikeln medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968.

Det skede som behandlas i denna artikel avgränsas av två avgöranden i USA:s högsta domstol, rättsfallet Plessy v. Ferguson, 163 U.S. 537 (1896), som fastslog att användandet av principen "åtskilda men likvärda" ("separate but equal") för rasåtskillnad inte stod i strid med konstitutionen, och Brown v. Board of Education, 347 U.S. 483 (1954) där HD tog motsatt ställning jämfört med Plessy mot Ferguson. Detta var en period av såväl framsteg som bakslag. Somlinga organisationer, som Marcus Garvey's Universal Negro Improvement Association, hade stora framgångar men lämnade inte mycket i arv till eftervärlden, medan andra, som NAACP:s juridiska processer mot delstatligt stödd rasåtskillnad, till en början bara åtnjöt små framgångar men som så småningom ledde fram till ett så viktigt avgörande som just Brown mot Board of Education.

Den 17 maj 1954 fastslog USA:s högsta domstol att de rassegregerade skolorna i USA stred mot USA:s konstitution.