Från Rilpedia
(Omdirigerad från
Tvåstrukna oktaven)
Texten från svenska Wikipedia
Detta är en lista över toner i musik.
Information
Toner som inkluderas
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används beteckningen B♭ för den ton som tidigare betecknades B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas ibland Bess, ibland "Be". Tonen H kallas ibland (men inte här) B, och tonen Hiss skrivs då Biss.
Frekvenser
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz.
Femstrukna oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
h5 |
|
|
|
|
| |
|
aiss/b♭5 |
|
|
|
| |
a5 |
|
|
7040 Hz |
|
| |
|
giss/ass5 |
|
|
|
| |
g5 |
|
|
|
|
| |
|
fiss/gess5 |
|
|
|
| |
f5 |
|
|
|
|
| |
e5 |
|
|
|
|
| |
|
diss/ess5 |
|
|
|
| |
d5 |
|
|
|
Ungefärlig högsta flageolett på en violin. |
| |
|
ciss/dess5 |
|
|
|
| |
c5 |
|
|
|
Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. |
Fyrstrukna oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
h4 |
|
|
|
|
| |
|
aiss/b♭4 |
|
|
|
| |
a4 |
|
|
3520 Hz |
|
| |
|
giss/ass4 |
|
|
|
| |
g4 |
|
|
|
|
| |
|
fiss/gess4 |
|
|
|
| |
f4 |
|
|
|
|
| |
e4 |
|
|
|
|
| |
|
diss/ess4 |
|
|
|
| |
d4 |
|
|
|
|
| |
|
ciss/dess4 |
|
|
|
| |
c4 |
|
|
|
|
Trestrukna oktaven
Tvåstrukna oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
h2 |
|
|
|
|
| |
|
aiss/b♭2 |
|
|
|
| |
a2 |
|
|
880 Hz |
|
| |
|
giss/ass2 |
|
|
|
| |
g2 |
|
|
|
Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. |
| |
|
fiss/gess2 |
|
|
|
| |
f2 |
|
|
|
Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt. |
| |
e2 |
|
|
|
Högsta strängen på en violin. |
| |
|
diss/ess2 |
|
|
|
| |
d2 |
|
|
|
Lägsta tonen på piccolaflöjt. |
| |
|
ciss/dess2 |
|
|
|
| |
c2 |
|
|
|
Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt). |
Ettstrukna oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
h1 |
|
cess, aississ |
|
|
| |
|
aiss/b♭1 |
cessess |
|
|
| |
a1 |
|
gississ, b </ |
440 Hz |
Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin. |
| |
|
giss/ass1 |
|
|
|
| |
g1 |
|
fississ, assess |
|
|
| |
|
fiss/gess1 |
eississ |
|
|
| |
f1 |
|
eiss, gessess |
|
Lägsta tonen på en altblockflöjt. |
| |
e1 |
|
fess, dississ |
|
Högsta/första strängen på en gitarr. |
| |
|
diss/ess1 |
|
|
|
| |
d1 |
|
essess, cississ |
|
Andra strängen på en violin. |
| |
|
ciss/dess1 |
|
|
Lägsta tonen för en Oboe. |
| |
c1 |
|
hiss, dessess |
|
Kallas "mitt-C" på ett piano. Lägsta tonen för en flöjt. |
Lilla oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
h |
|
|
|
Andra strängen på en gitarr. |
| |
|
aiss/b♭ |
|
|
|
| |
a |
|
|
220 Hz |
Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello. |
| |
|
giss/ass |
|
|
|
| |
g |
|
|
|
Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr. |
| |
|
fiss/gess |
|
|
|
| |
f |
|
|
|
|
| |
e |
|
|
|
|
| |
|
diss/ess |
|
|
|
| |
d |
|
|
|
Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello. |
| |
|
ciss/dess |
|
|
Lägsta tonen för en vanlig klarinett. |
| |
c |
|
|
|
Lägsta strängen på en viola. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar. |
Stora oktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
H |
|
|
|
|
| |
|
Aiss/B♭ |
|
|
|
| |
A |
|
|
110 Hz |
Femte strängen på en gitarr. |
| |
|
Giss/Ass |
|
|
|
| |
G |
|
|
|
Andra strängen på en cello. Högsta strängen på en kontrabas och elbas. |
| |
|
Fiss/Gess |
|
|
|
| |
F |
|
|
|
|
| |
E |
|
|
|
Lägsta tonen på en trombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr. |
| |
|
Diss/Ess |
|
|
|
| |
D |
|
|
|
Tredje strängen på en kontrabas och elbas. |
| |
|
Ciss/Dess |
|
|
|
| |
C |
|
|
|
Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello. |
Kontraoktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
H1 |
|
|
|
|
| |
|
Aiss/B♭1 |
|
|
|
| |
A1 |
|
|
55 Hz |
Andra strängen på en Kontrabas. |
| |
|
Giss/Ass1 |
|
|
|
| |
G1 |
|
|
|
|
| |
|
Fiss/Gess1 |
|
|
|
| |
F1 |
|
|
|
|
| |
E1 |
|
|
|
Lägsta strängen på en kontrabas och elbas. |
| |
|
Diss/Ess1 |
|
|
|
| |
D1 |
|
|
|
|
| |
|
Ciss/Dess1 |
|
|
|
| |
C1 |
|
|
|
Lägsta tonen på en femsträngad kontrabas. |
Subkontraoktaven
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
H2 |
|
|
|
|
| |
|
Aiss/B♭2 |
|
|
|
| |
A2 |
|
|
|
Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). |
| |
|
Giss/Ass2 |
|
|
|
| |
G2 |
|
|
|
|
| |
|
Fiss/Gess2 |
|
|
|
| |
F2 |
|
|
|
|
| |
E2 |
|
|
|
|
| |
|
Diss/Ess2 |
|
|
|
| |
D2 |
|
|
|
|
| |
|
Ciss/Dess2 |
|
|
|
| |
C2 |
|
|
|
Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa. |
</
