Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Detta är en lista över toner i musik.
Information
Toner som inkluderas
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används beteckningen B♭ för den ton som tidigare betecknades B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas ibland Bess, ibland "Be". Tonen H kallas ibland (men inte här) B, och tonen Hiss skrivs då Biss.
Frekvenser
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz.
Femstrukna oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
h5 |
|
|
|
|
|
|
aiss/b♭5 |
|
|
|
|
a5 |
|
|
7040 Hz |
|
|
|
giss/ass5 |
|
|
|
|
g5 |
|
|
|
|
|
|
fiss/gess5 |
|
|
|
|
f5 |
|
|
|
|
|
e5 |
|
|
|
|
|
|
diss/ess5 |
|
|
|
|
d5 |
|
|
|
Ungefärlig högsta flageolett på en violin. |
|
|
ciss/dess5 |
|
|
|
|
c5 |
|
|
|
Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. |
Fyrstrukna oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
h4 |
|
|
|
|
|
|
aiss/b♭4 |
|
|
|
|
a4 |
|
|
3520 Hz |
|
|
|
giss/ass4 |
|
|
|
|
g4 |
|
|
|
|
|
|
fiss/gess4 |
|
|
|
|
f4 |
|
|
|
|
|
e4 |
|
|
|
|
|
|
diss/ess4 |
|
|
|
|
d4 |
|
|
|
|
|
|
ciss/dess4 |
|
|
|
|
c4 |
|
|
|
|
Trestrukna oktaven
Tvåstrukna oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
h2 |
|
|
|
|
|
|
aiss/b♭2 |
|
|
|
|
a2 |
|
|
880 Hz |
|
|
|
giss/ass2 |
|
|
|
|
g2 |
|
|
|
Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. |
|
|
fiss/gess2 |
|
|
|
|
f2 |
|
|
|
Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt. |
|
e2 |
|
|
|
Högsta strängen på en violin. |
|
|
diss/ess2 |
|
|
|
|
d2 |
|
|
|
Lägsta tonen på piccolaflöjt. |
|
|
ciss/dess2 |
|
|
|
|
c2 |
|
|
|
Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt). |
Ettstrukna oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
h1 |
|
cess, aississ |
|
|
|
|
aiss/b♭1 |
cessess |
|
|
|
a1 |
|
gississ, b</ |
440 Hz |
Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin. |
|
|
giss/ass1 |
|
|
|
|
g1 |
|
fississ, assess |
|
|
|
|
fiss/gess1 |
eississ |
|
|
|
f1 |
|
eiss, gessess |
|
Lägsta tonen på en altblockflöjt. |
|
e1 |
|
fess, dississ |
|
Högsta/första strängen på en gitarr. |
|
|
diss/ess1 |
|
|
|
|
d1 |
|
essess, cississ |
|
Andra strängen på en violin. |
|
|
ciss/dess1 |
|
|
Lägsta tonen för en Oboe. |
|
c1 |
|
hiss, dessess |
|
Kallas "mitt-C" på ett piano. Lägsta tonen för en flöjt. |
Lilla oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
h |
|
|
|
Andra strängen på en gitarr. |
|
|
aiss/b♭ |
|
|
|
|
a |
|
|
220 Hz |
Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello. |
|
|
giss/ass |
|
|
|
|
g |
|
|
|
Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr. |
|
|
fiss/gess |
|
|
|
|
f |
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
diss/ess |
|
|
|
|
d |
|
|
|
Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello. |
|
|
ciss/dess |
|
|
Lägsta tonen för en vanlig klarinett. |
|
c |
|
|
|
Lägsta strängen på en viola. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar. |
Stora oktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
H |
|
|
|
|
|
|
Aiss/B♭ |
|
|
|
|
A |
|
|
110 Hz |
Femte strängen på en gitarr. |
|
|
Giss/Ass |
|
|
|
|
G |
|
|
|
Andra strängen på en cello. Högsta strängen på en kontrabas och elbas. |
|
|
Fiss/Gess |
|
|
|
|
F |
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
Lägsta tonen på en trombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr. |
|
|
Diss/Ess |
|
|
|
|
D |
|
|
|
Tredje strängen på en kontrabas och elbas. |
|
|
Ciss/Dess |
|
|
|
|
C |
|
|
|
Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello. |
Kontraoktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
H1 |
|
|
|
|
|
|
Aiss/B♭1 |
|
|
|
|
A1 |
|
|
55 Hz |
Andra strängen på en Kontrabas. |
|
|
Giss/Ass1 |
|
|
|
|
G1 |
|
|
|
|
|
|
Fiss/Gess1 |
|
|
|
|
F1 |
|
|
|
|
|
E1 |
|
|
|
Lägsta strängen på en kontrabas och elbas. |
|
|
Diss/Ess1 |
|
|
|
|
D1 |
|
|
|
|
|
|
Ciss/Dess1 |
|
|
|
|
C1 |
|
|
|
Lägsta tonen på en femsträngad kontrabas. |
Subkontraoktaven
|
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
|
H2 |
|
|
|
|
|
|
Aiss/B♭2 |
|
|
|
|
A2 |
|
|
|
Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). |
|
|
Giss/Ass2 |
|
|
|
|
G2 |
|
|
|
|
|
|
Fiss/Gess2 |
|
|
|
|
F2 |
|
|
|
|
|
E2 |
|
|
|
|
|
|
Diss/Ess2 |
|
|
|
|
D2 |
|
|
|
|
|
|
Ciss/Dess2 |
|
|
|
|
C2 |
|
|
|
Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa. |