Lista över toner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
I denna artikel
används tonnamnen
B och H.

Music ClefG.svgMusic 1b1-.svg Music ClefG.svgMusic 1b1.svg

Se olika skrivsätt.

Detta är en lista över toner i musik.

Innehåll

Information

Toner som inkluderas

Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används beteckningen B för den ton som tidigare betecknades B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas ibland Bess, ibland "Be". Tonen H kallas ibland (men inte här) B, och tonen Hiss skrivs då Biss.

Frekvenser

Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz.

Femstrukna oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h5        
    aiss/b5      
  a5     7040 Hz
    giss/ass5      
  g5        
    fiss/gess5      
  f5        
  e5        
    diss/ess5      
  d5       Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
    ciss/dess5      
  c5       Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales.

Fyrstrukna oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h4        
    aiss/b4      
  a4     3520 Hz  
    giss/ass4      
  g4        
    fiss/gess4      
  f4        
  e4        
    diss/ess4      
  d4        
    ciss/dess4      
  c4        

Trestrukna oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h3        
    aiss/b3      
  a3     1760 Hz  
    giss/ass3      
  g3        
    fiss/gess3      
  f3       Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
  e3        
    diss/ess3      
  d3        
    ciss/dess3      
  c3       Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.

Tvåstrukna oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h2        
    aiss/b2      
  a2     880 Hz  
    giss/ass2      
  g2       Ungefärlig högsta ton för en kontraalt.
    fiss/gess2      
  f2       Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt.
  e2       Högsta strängen på en violin.
    diss/ess2      
  d2       Lägsta tonen på piccolaflöjt.
    ciss/dess2      
  c2       Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt).

Ettstrukna oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h1   cess, aississ    
    aiss/b1 cessess    
  a1   gississ, bdouble flat</ 440 Hz Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin.
    giss/ass1      
  g1   fississ, assess    
    fiss/gess1 eississ    
  f1   eiss, gessess   Lägsta tonen på en altblockflöjt.
  e1   fess, dississ   Högsta/första strängen på en gitarr.
    diss/ess1      
  d1   essess, cississ   Andra strängen på en violin.
    ciss/dess1     Lägsta tonen för en Oboe.
  c1   hiss, dessess   Kallas "mitt-C" på ett piano. Lägsta tonen för en flöjt.

Lilla oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  h       Andra strängen på en gitarr.
    aiss/b      
  a     220 Hz Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
    giss/ass      
  g       Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
    fiss/gess      
  f        
  e        
    diss/ess      
  d       Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
    ciss/dess     Lägsta tonen för en vanlig klarinett.
  c       Lägsta strängen på en viola. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  H        
    Aiss/B      
  A     110 Hz Femte strängen på en gitarr.
    Giss/Ass      
  G       Andra strängen på en cello. Högsta strängen på en kontrabas och elbas.
    Fiss/Gess      
  F        
  E       Lägsta tonen på en trombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
    Diss/Ess      
  D       Tredje strängen på en kontrabas och elbas.
    Ciss/Dess      
  C       Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  H1        
    Aiss/B1      
  A1     55 Hz Andra strängen på en Kontrabas.
    Giss/Ass1      
  G1        
    Fiss/Gess1      
  F1        
  E1       Lägsta strängen på en kontrabas och elbas.
    Diss/Ess1      
  D1        
    Ciss/Dess1      
  C1       Lägsta tonen på en femsträngad kontrabas.

Subkontraoktaven

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  H2        
    Aiss/B2      
  A2       Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter).
    Giss/Ass2      
  G2        
    Fiss/Gess2      
  F2        
  E2        
    Diss/Ess2      
  D2        
    Ciss/Dess2      
  C2       Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.
Personliga verktyg