Klarälven

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Trysilälven)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Klarälvens västra älvarm i älvens delta i Karlstad (med statyn Sola i Karlstad framför).
Klarälvens läge i Norge och Sverige. Även avvattningsområdet syns.

Klarälven i Sverige samt Klara, Femundselva och Trysilelva i Hedmark fylke i Norge utgör en och samma flod som är omkring 460 kilometer lång. Nästan 300 kilometer av floden är belägen i Sverige, främst i Värmland, men även i viss mån i Härjedalen.

Innehåll

Älvens namn

I sitt övre flöde i Norge heter älven Femundselva efter sjön Femunden som den flyter igenom. När den längre nerströms flyter in i Trysils kommun får den namnet Trysilelva.[1]

I folkmun blandas ibland de olika norska namnen ihop, och därtill förekommer namnet Klara eller Klaran. Vid inflödet i norra Värmland får älven namnet Klarälven.

Älven har sedan gammalt haft olika benämningar efter de platser den flyter förbi, vilket alltså även idag är fallet i Norge; jämför för övrigt historiken bakom ortnamnet Ullerud i artikeln Ulleruds församling. Älven kallades dock enligt de äldsta beläggen på 1200-talet för Gautelfr, alltså Göta älv ("Götälven"). Från 1600-talets slut var Storälven (Stoor Elffwen ca 1670) det vanligaste namnet på älven. Det nuvarande namnet (även i form av namnet Klaran) dyker upp i början av 1700-talet och syftar på vattnets klarhet. Beläggen från denna tid kallar älven antingen för Store eller Clara Elf.[2] Benämningen och ortnamnet Clara Elf syns också på en karta nedan under rubriken Klarälvens delta. Kartan beskriver Karlstad, som det såg ut före den stora stadsbranden 1865.

Älvens lopp

Älven rinner först ut från den norska delen av sjön Rogen som annars till största delen ligger i Härjedalen, där vattendraget kan anses först ha runnit in som en fjällbäck (jämför artikeln om Göta älv). Älven flyter sedan vidare söderut i Norge och passerar där sjön Femunden.

Efter inflödet i Sverige i nordligaste Värmland följer Klarälven en rak sprickdal söderut, Klarälvdalen, där den bildar imponerande meanderbågar på en sträcka av 90 kilometer.

Vid Edebäck har dalgången fyllts igen av stora isälvsavlagringar, och Klarälven har tvingats in i en ny västligare fåra med flera vattenfall och forsar.

Klarälvens delta

Denna gamla karta över Karlstad från före branden 1865, från Värmlandsarkiv (lyder under Riksarkivet)[3], visar att Sandgrund förr var en ö.[4]
Också denna karta, ur Nordisk Familjebok, visar att Sandgrund förr var en ö, vilket även syns i Bonniers Konversationslexikon.[4]

Klarälven mynnar i Vänern i ett delta, med åtta större mynningsarmar, i Karlstad och dess omgivningar. Först delar sig älven vid Sandgrundsudden i Karlstad i Västra älvgrenen och Östra älvgrenen. Sedan delar sig Västra älvgrenen från väster i 1. Dingelsundsådran, 2. Skoghallsådran, 3. Morbrors ådra (den minsta), 4. Sorgforsådran (delvis täckt av en konstgjord bank byggd för Hammaröleden, en väg) och i 5. Suttersälven.

Östra älvgrenen delar sig i 6. Örsholmsälven och 7. Kaplansälven. Den sista delar sig också ytterligare och den östra av dessa armar kallas 8. Klockarådran. Denna delar sig dessutom en gång till, något tiotal meter innan utloppet, genom en sandbanksbildning eller öbildning. Men de älvarmarna kan anses som för korta och försumbara vid räkningen av de större mynningsarmarna (det är bara en liten ö).[5]

Förr delade sig älven i olika grenar också omkring 50 meter norr om Sandgrund. Det fanns alltså även där flera öar, innan motorvägen byggdes i slutet av 1960-talet. Då fylldes flera fåror igen och Borgmästarholmen blev en halvö. En av öarna, Vidön, finns dock kvar[5] Sandgrundsudden var dessutom fram till 1900-talet en ö.[4]

Deltat har sedan istiden flyttats allt längre söderut på grund av landhöjningen varigenom Vänern har blivit mindre. Rester av deltat finns alltså längre uppströms längs Klarälven i form av sjöar, som bland annat är avsnörda älvarmar, korvsjöar. Sådana korvsjöar finns även i Karlstads omgivningar då älvarmarna där också avsnörts av sandbankar och liknande under åren.

Vattenkraftverk och biflöden (längs den svenska delen av älven)

Älven används även för vattenkraft. Vattenkraftverken är följande från älvens nedre lopp och uppströms i Sverige:

  1. Forshaga kraftverk i Forshaga,
  2. Dejefors kraftverk i Dejeforsen, 20 MW, mitt i centrala Deje,
  3. Munkfors kraftverk i Munkfors, 33 MW,
  4. Skymnäsforsens kraftverk i Skymnäsforsen i Skymnäsfors, 17 MW,
  5. Forshults kraftverk i Forshult, 20 MW,
  6. Krakeruds kraftverk i Krakerud, 22 MW,
  7. Skogaforsens kraftverk i Skogaforsen i Skogafors 15 MW,
  8. Edsforsens kraftverk i Edsforsen i Edsfors 9 MW och
  9. Höljes kraftverk i Höljes, 130 MW.[6]

Större biflöden samt vattenkraftverk i dem

Större biflöden till Klarälven i Sverige och vattenkraftverk norrifrån och nerströms söderut:

  1. Tåsan och Tåsans kraftverk, 40 MW,
  2. Letten och Lettens kraftverk, 36 MW,
  3. Halgå och Halgå kraftverk (Brattfallets kraftverk) i Kristinefors 0,4 MW,
  4. Uvån (se närmare om kraftverken där i artikeln om Uvån)
  5. Lovisebergsälven med Forshults kvarn, 0,05 MW,
  6. Mölnbacka kraftverk i Mölnbacka, vid den korta avloppsån från sjön Västra Örten in i sjön Lusten som en arm (den så kallade Ådran) av Klarälven genomflyter,[6][7]
  7. Kvarntorpsån-Dömleälven. I Dömle finns ett mindre kraftverk. Dömleälven rinner från sjön Visten och vattendraget genomflyter sjön Smårissjön, med namnet Dömleälven när den rinner in i Smårissjön och med namnet Kvarntorpsån när den rinner ut ur Smårissjön sydöst ner mot Klarälven, där den mynnar strax nordöst om Forshaga.[8]

Flottning och turism

Den traditionella timmerflottningen på älven.

Klarälven var den sista svenska floden med timmerflottning. Den upphörde först 1991. Det var såväl timmer som massaved som transporterades på detta sätt från både Sverige och Norge via Trysilelva och Klarälven till Skoghall utanför Karlstad. Vid skiljet i sjön Lusten, som en arm (med namnet Ådran) av Klarälven genomflyter, strax öster om Deje och Nedre Ulleruds kyrka nedanför det sista större vattenkraftverket i älven (Dejefors, se ovan), sorterades de olika kvalitéerna och buntades. Därifrån drogs sedan timret efter båt, de så kallade Lustenbåtarna, till slutstationen nere i Skoghall vid mynningen i Vänern av en av älvarmarna (Skoghallsådran) i älvens delta.

Flottning är en mycket energieffektiv transportmetod för timmer, men kan medföra en ökad erosion av meanderbågarna. Tidigare lät man till och med erodera näsen för att få timret i älven.

Numera används älven som turistled istället för flottning och trafikeras av timmerflottar mellan Branäs och Edebäck. Älven lämpar sig dessutom väl för fiske. Laxtrappor eller fisktrappor finns vid några av vattenkraftverken bland annat vid Dejefors kraftverk.

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ Uppgifter från webbplatsen geoNorge.
  2. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 168.
  3. ↑ Denna gamla karta över Karlstad hämtades ursprungligen på Värmlandsarkivs webbplats på adressen http://www.ra.se/vla/bilder/Skola/Ovning01/Karta.htm, nu är adressen till Värmlandsarkiv istället http://www.statensarkiv.se/default.asp?id=2239&refid=1246.
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 Att Sandgrundsudden var en ö syns även i Bonniers Konversationslexikon 1927, band VI, spalt 619 (alltså ännu kort före år 1927). Det syns även på bilden från Värmlandsarkiv och bilden ur Nordisk Familjebok här ovan.
  5. ↑ 5,0 5,1 Namn på älvgrenar och öar finns på Internetadresserna www.hitta.se. och http://kartor.eniro.se.
  6. ↑ 6,0 6,1 Uppgifter hämtade från Kuhlins hemsida http://www.kuhlins.com/varmland/index.html
  7. ↑ Gå in på http://kartor.eniro.se och sök efter på "Mölnbacka, Deje".
  8. ↑ Gå in på http://kartor.eniro.se och sök efter på "Kvarntorpsån, Deje" och "Dömleälven, Deje".

Webbkällor

Litteratur

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Klar%C3%A4lven"
Personliga verktyg