Trumpinnefingrar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Inom medicin, trumpinnefingrar, hippokrates fingrar, eller digiti hippocrati är en deformation av fingrarna och nageln och associeras till en rad olika sjukdomar, men framförallt hjärt- och lungsjukdom. Tillståndet kan även vara idiopatiskt. Hippokrates var förmodligen den första som kom på att tillståndet var ett tecken på sjukdom, och därför kallas ibland trumpinnefingrar för Hippokrates fingrar.

Innehåll

Symptom

Trumpinnefingrar. Den röda linjen visar hur ett drabbat finger ser ut.

Trumpinnefingrar utvecklas i fem steg:[1]

  1. Fluktuation och mjukning av nagelroten (ökad ballotemang)
  2. Förlust av den normala <165° vinkeln ("Lovibonds vinkel") mellan nagelroten och cuticula.
  3. Ökad konvexitet av nageln.
  4. Förtjockning av hela distala delen av fingret, vilket gör fingret likt en trumpinne.
  5. Glansigt utseende och strimmighet (striae) på nagel och hud.

Schamroths test eller Schamroths fönstertest (usprungligen genomfört på sig själv av sydafrikanske kardiologen Dr. Leo Schamroth[2]) är ett vanligt diagnostiskt test för trumpinnefingrar. Då de distala phalangerna (benen längst ute i fingertopparna) på båda händerna placeras mot varandra rygg mot rygg, kan man ofta se ett litet diamantformat fönster vid nagelroten.

Diagnos

Om en patient uppvisar trumpinnefingrar, letar en läkare efter dess orsak. Uppmärksamheten är oftast riktad till lunga, hjärta och gastrointestinala tillstånd. Oftast röntgas patienten.

Associerade sjukdomar

Många sjukdomar anses vara förknippade med trumpinnefingrar men exakt vilka och hur ofta (incidens) är dåligt kartlagt.

Trumpinnefingrar hos en 33-årig kvinna med pulmonell hypertension

.

Trumpinnefingrar associeras med:

  • Andra orsker:
    • Hyperthyroidism[5]
    • "Pseudotrumpinnefingrar" (Människor med afrikanskt ursprung kan ha trumpinneliknande fingrar i normaltillstånd)
    • Vaskulära anomalier i den berörda armen, till exempel axillär artäraneurysm (i detta fall ses bara symptomen endast på en hand).

Referenser

  1. Myers KA, Farquhar DR (2001). "The rational clinical examination: does this patient have clubbing?". JAMA 286: 341-7. PMID 11466101. 
  2. Schamroth L (February 1976). "Personal experience". S. Afr. Med. J. 50 (9): 297–300. PMID 1265563. 
  3. Sridhar KS, Lobo CF, Altman RD (1998). "Digital clubbing and lung cancer" (PDF). Chest 114: 1535-37. PMID 9872183. 
  4. Epstein O, Dick R, Sherlock S (1981). "Prospective study of periostitis and finger clubbing in primary biliary cirrhosis and other forms of chronic liver disease". Gut 22 (3): 203-6. DOI:10.1136/gut.22.3.203. PMID 7227854. 
  5. Mall:GPnotebook
Personliga verktyg