Torsten Kreuger
Från Rilpedia
| Torsten Kreuger | |
 Torsten Kreuger i sitt kontor i Stockholm 1943. |
|
| Född | 17 juni 1884 Kalmar, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 oktober 1973 Genève, Schweiz |
| Utbildning | Civilingenjör |
| Yrke/uppdrag | Industrialist, tidningsägare. |
| Maka | (1) Elsa Anne Cecilia Tamm, (2) Mary Wilhelmina (Mimmi) Nobel, (3) Diana Blanchefleur Hedberg |
| Barn | Carl (f. 1914), Britta (f. 1916), Disa (f. 1920), Inga (f. 1922), Björn Kreuger, John Kreuger, Sten Kreuger. |
| Föräldrar | Ernst och Jenny Kreuger. |
Torsten Kreuger, född 17 juni 1884 i Kalmar, död 12 oktober 1973 i Schweiz, var en svensk industrialist, bankman och tidningsägare. Han utbildade sig till civilingenjör vid Chalmers i Göteborg. Torsten Kreuger var bror till Ivar Kreuger (1880-1932). 1932 dömdes han till ett års straffarbete för de ogentligheter som han ansågs ha varit ansvarig för som VD för Högbroforsens Industri AB som 1920 hade övertagits av holdingbolaget Kreuger & Toll och som efter Ivar Kreugers död 1932 i samband med Kreugerkraschen försattes i konkurs.
Innehåll |
Familj
Han var son till köpmannen Ernst August Kreuger och Jenny Forssman. Han var gift tre gånger; (1) med Elsa Anne Cecilia Tamm (av friherrliga ätten Tamm), (2) med Mary Wilhelmina (Mimmi) Nobel, och (3) med Diana Blanchefleur Hedberg.
Med Elsa Tamm fick han en son, Carl Kreuger, född 1914 och tre döttrar; Britta född 1916, Disa född 1920 och Inga född 1922.
Med Diana Blanchefleur Hedberg fick han tre söner, Björn Kreuger, John Kreuger och Sten Kreuger
Förvärvade och bodde från 1930-talet i Villa Ekudden på Djurgården i Stockholm.
De inledande åren inom tändsticksindustrin
På uppdrag av sin far och farbror byggde han upp Kalmar tändsticksfabrik 1905 som han var chef för fram till 1912 då AB Kalmar-Mönsterås Tändsticksfabrik grundades på Ivar Kreugers initiativ. Torsten utsågs till VD för det nya bolaget men innehade den posten bara ett år fram till att företaget gick upp i AB Svenska Förenade Tändsticksfabriker som grundades 1913, där Ivar Kreuger övertog posten som verkställande direktör. Han var även chef för maskintillverkaren Siefwert & Fornanders Eftr. som köptes upp av brodern Ivar Kreuger 1914. Omkring 1914 lämnade han sin brors företagsgrupp och flyttade upp till Stockholm för att inleda en ny karriär utanför tändsticksindustrin där han byggde upp en företagsgrupp kring holdingbolaget Industri AB Standard. 1917 förvärvade han Hjo Bank.
Under 1920-talet medverkade han sporadiskt i Ivar Kreugers uppbyggnad av sitt tändsticksimperium, bland annat vid genomförandet av tändsticksmonopolet i Polen 1922-25 och grundade Amerikanska banken i Warszawa. Han och brodern hade ett stort finansiellt inflytande i Polen, Finland, Lettland, Litauen, Danzig, Tjeckoslovakien, Österrike, Ungern och Rumänien, och var under några år polsk generalkonsul i Stockholm.
1925 förvärvade Torsten K. Blå Jungfrun, som han sen skänkte till staten för att ombilda ön till nationalpark.
Torsten Kreugers egen företagsgrupp
Från 1928 verkade Torsten Kreuger på heltid i Stockholm där han inriktade sig på bankväsendet, industrier och tidningsverksamhet. Från 1927 ägde han Stockholms Dagblad, Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. För tidningarna lät han uppföra Citypalatset vid Norrmalmstorg 1933. 1928 förvärvade han aktiemajoriteten i Sydsvenska banken med säte i Malmö, men den tvingades han lämna ifrån sig 1935. Banken hade genom ett holdingbolag betydande intresssen i bland annat Munksjö, Fiskeby, Tidaholms bruk, Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) och ASEA.
Högbroforsens Industri AB
Ett av de många engagemang och styrelseuppdrag som Torsten Kreuger hade åren innan Kreugerkraschen var i Högbroforsens Industri AB. Företaget blev vid konkursen föremål för det så kallade Högbroforsmålet. Under hösten 1932 inleddes vid Stockholms Rådhusrätt en serie rättegångar mot Torsten Kreuger som av konkursförvaltaren stämts för bedrägeri. Kreuger dömdes av rådhusrätten till 3,5 års straffarbete för bedrägeri, falsk bokföring samt vårdslöshet mot borgenärer. Svea Hovrätt höjde straffet till 4 års straffarbete. I december 1933 fastställde Högsta Domstolen domen mot Kreuger till 1 års straffarbete för bedrägeri, men frikände honom från ansvar för konkursförbrytelser.
Efter avtjänat straff sökte T. Kreuger resning i målet men en enig Högsta Domstol avlog i december 1936 hans ansökan.
Torsten Kreuger drev under 1940- och 1950-talen en lång kamp mot Svenska Handelsbanken, familjen Bonnier och den svenska socialdemokratin. Kampanjen drev Kreuger bland annat i de tidningar han själv kontrollerade.
På 1930-talet försökte han kräva äganderätten av Svenska Dagbladet genom sin aktiemajoritet där, men lyckades inte. Sedan 1943 ägde han även Västernorrlands Allehanda.
Under slutet av sitt liv var han bosatt i Genève.
Referenser
- Artikel om Torsten Kreuger i Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 21)
- Nationalencyklopedin
