Från Rilpedia

Torsten Althin, född 11 juli 1897, död 23 januari 1982, var en svensk museiman.

Althin kom från en skånsk prästsläkt, var intresserad av att bli ingenjör, men kom istället att utbilda sig till officer, sannolikt under intryck av det då pågående första världskriget. Althin blev fänrik i artilleriet 1917.^[1] Han fick dock upp intresset för en annons i maj 1919 där man sökte "en ung kulturellt intresserad officer för organisatoriskt arbete med framtidsutsikter" inför den planerade Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Arbetet gällde insamling av teknikhistoriskt och industrihistoriskt intressanta föremål, i huvudsak från Västsverige. Efter Göteborgsutställningen kom dessa föremål att bilda kärnan i utställningarna på det ej längre existerande Industrimuseet i Göteborg.

Med denna bakgrund fick Althin 1924 arbetet som intendent och för det nybildade Tekniska Museet i Stockholm. Arbetsgivare var Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), och museet bestod inledningsvis enbart av Althins skrivbord i IVA:s lokaler, och hans uppgift blev därför att bygga upp museet från grunden. Från 1931 gav museet ut tidskriften Dædalus, och 1936 stod museets egna lokaler på Norra Djurgården färdiga, lagom till Svenska Teknologföreningens 75-årsjubileum. Althin stannade som museets chef till sin penionering 1962.^[2]

Althin blev 1954 års mottagare av KTHs stora pris, tilldelades 1963 IVA:s stora guldmedalj "såsom skapare av Tekniska Museet i Stockholm och för hans insatser inom detta"^[3] och utsågs 1974 till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan.^[4] Han var även filosofie hedersdoktor.

Torsten Althin var brorson till konstnären Caleb Althin, som bl.a. grundade Althins målarskola.

Källor

1. ↑ Chalmers: Torsten Althin (1897–1982)
2. ↑ Huset: Ett seminarium om förnyelse av kulturinstitutioner
3. ↑ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009. 
4. ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009

• Vem är det? 1981
• När Var Hur 1983 (1982)